@Andrahalvlek Vad roligt med en liten valpigs! Grattis! Men mycket att tänka på förstås 😎 När våran vovve kom till oss anmälde vi oss direkt till valpkurs, rekommenderas starkt. Där fick både vi och valpen en hel massa input för ett bra hundliv. Hälsa fint och att bete sig gott vid hundmöten t ex. Stort lycka till med lille Emil 🥰 /E

@Andrahalvlek Kan tipsa om en bok ”den misstförstådda hunden” av Per Jensen, professor i etologi. När vi skaffade vår första hundvalp fick vi många olika tips om hur man skulle fostra den, precis som man får när man får sitt första barn😁. Det tog ett tag innan jag hittade mitt eget sätt att uppfostra som kändes ”hemma”. När jag läste den boken tyckte jag att bitarna föll på plats. Han är saklig, varm och humoristisk och avlivar flera myter om hundars beteende tex rangordning mellan människa och hund. Att forskningen om hundar är förlegad och mångas gånger felaktig. Att rangen sker mellan hundar, men inte mellan människor och hundar. Det handlar framförallt om att tillit, respekt och kärlek är nyckeln till goda band, precis som i barnuppfostran. Han pratar om att uppfostra hundar liknande som man uppfostrar barn. Jag håller helt med, såklart finns det skillnader, men i det stora hela. Boken gav mig väldigt mycket och öppnade mig ögon för vår härliga bästa och trogna vän🐕❤️

På torsdag blir Emil 12 veckor. Då har han varit hos mig i fyra veckor. Helt otroligt, känns som han alltid har varit hos mig 🥰 Trots att mitt liv känns typ helt annorlunda.

Vi badade idag igen. Han sprang glatt i från stranden själv och ut på det grunda, och han badade även med mig från bryggan. Han har att träna på vad det gäller simtag, han blir lite baktung. Men att han gillar det är huvudsaken. Vi börjar där. Pudel är ursprungligen apporterande efter vattenfåglar, pudel har till och med simhud mellan tårna.

Vi åkte upp till barnens pappa, där också ex-svärisarna bor. (Jag bodde också där i 14 år.) De bor 50 m från en underbar badsjö. Sällan folk där, fritt fram för hundar att bada.

Vi flyttade till huset när äldsta dottern var 11 månader. Båda våra barn lärde sig simma där - och nu ska min valp få göra detsamma 🥰

Igår fick jag göra en blixtutryckning. De ringde från yngsta dotterns boende. Hon klagade på ont i örat, hade inte sovit på hela natten och hade 39 graders feber.

Jag körde direkt och hämtade henne, tog hem henne hit, ringde vc och fick en tid och sen fick hon Kåvepenin och några öronproppar. Bakteriell inflammation i mellanörat. Mitt under läkarbesöket började hon säga att hon hade svårt att kissa. Så de skickade iväg urin för odling också.

Jag är så oerhört nöjd med vår vårdcentral. Vi tas alltid på allvar, får tid inom några timmar, och läkaren igår var helt fantastisk. Han vände sig direkt till dottern samtidigt som han tog in vad jag berättade. En toppenläkare!

Efter två nätter på mammas soffa hoppas jag att hon är hyggligt pigg imorgon för då ska hon på Emil-teater med boendet. Det vill hon inte missa!

Kram 🐘

@Andrahalvlek låter finemang alltihop! Vad skall du ha för frisyr på Emil när det blir dags? Roligt att han badar, det är ju så skönt för hundar när det är varmt. Min gamla labbe var ju badtokig. 🐳👍🏻

@Geggan Jag ska ha så kallad lammklippning. Lite längre uppe på huvudet och på öronen. Helt nedklippt nos och tassar, puff på svansen och i övrigt rätt nedklippt. Någon gång ska jag testa att spara en man, som på en häst. Det är coolt.

Kram 🐘

I natt sov vi båda kl 22.30 till 03.30 då kisslarmet väckte oss. Sen somnade vi båda om till kl 07 då larmet väckte oss igen. Tjoho! Det tog ”bara” nästan fyra veckor.

Idag har jag kanske ork på allvar att ta itu med krokodilbeteendet. Ryta nej och handfast visa att det inte är okej att bita mig och göra hål på mina kläder. Varje gång. Inifrån och ut verkligen mena det. Pust.

En annan sak är att jag vill gå ensam på toaletten. Stänga dörren om mig. På samma sätt ska jag nog kräva att få ligga och slappa i sängen helt själv. Låter jag honom komma upp blir det bett och bus så jag blir helt uppstressad istället för nedvarvad.

Jag brukar äta min middag framför tv:n i brist på annat sällskap. Till slut fick jag med hjälp av kompostgaller låta Emil vänta i hallen medan jag åt. I början pep han några minuter, men nu inte alls. Han piper inte i bilen heller längre. Allt man övar på blir man bättre på!

Kram 🐘

PS. Han får komma upp i sängen om han är lugn och lägger sig ner. Det är han aldrig. Pust. Och när han väl ska sova själv hoppar han ner och lägger sig på golvet. Då vill han ha sitt space. Jag vill också ha mitt space! På toa, när jag äter och ligger i sängen.

Jag vill verkligen rekommendera senaste avsnittet (137) i Beroendepodden där Johan från Alkispoddden gästar Nemo. Johan är så himla klok och verbal, hans ord sätter sig liksom långt inuti mig.

Jag fick två insikter: 1) jobbet fortgår och fortgår, 2) gud eller inte men andlighet vill jag bannemej ha i mitt liv på något sätt. Om det gör att jag glöder och strålar över tacksamhet och nöjdhet med allt som händer i mitt liv nu, nu, nu.

Kram 🐘

@Andrahalvlek Den ska jag kolla upp! För mig är andlighet något inom mig. Jag tror på något större än oss själva. Jag tror på att ha tillit till "något". Har bett om hjälp så många gånger i mitt hjärta, och alltid blivit hörd. Hjälpen kommer kanske inte i den form man tror. (Har slutat att förvänta mig en viss form, vet nu att hjälpen tar många former. Gäller ha tillit). Om det sedan äe man själv som faktiskt skapar "hjälpen" genom något undermedvetet, eller om den kommer från något "annat" är irrelevant för mig. Allt är precis som det ska vara. Sedan tror jag inte att andlighet kan landa förrän man lever i sin egen sanning. Är sann mot sig själv o andra. Låter flummigt detta. Rymmer så mycket mer. Det är bla detta jag älskar med yogan. Detta är en stor del i den yogiska vägen. 🌸🌼🌷

@Sattva Inte ett dugg flummigt, det låter väldigt livsbejakande. Livet - bring it on! Både smultron och koskit, allt i en salig röra.

För mig är andlighet också något som kommer inifrån. En visshet och en känsla som gör mig mer grundad och stabil. Ett fundament som jag står stadigt på, även när det blåser. En visshet som gör att jag inte faller i fällan och blir bitter och missunnsam.

Acceptans. Allt är som det är och blir som det blir och jag har varje dag ett val - hur jag väljer att förhålla mig till det. Gud eller inte, men den andligheten vill jag vårda.

Kram 🐘

Jag är tacksam över att jag fick god ordning på mina sovvanor innan Emil flyttade hem till mig. Så jag är trött och vill sova kl 22 oavsett om det är vardag eller helg.

För det krävs om kisslarmet ringer kl 01.30 och 03.30 och kl 7 är det dags för morgonpromenad och därefter frukost, vardag som helg. Han behöver den kontinuiteten nu, när han blir äldre kan vi nog vara mer flexibla.

Han beter sig fortfarande som en krokodil stundtals, men betydligt färre stunder per dag och jag har lättare att bryta dem. Jag har skapat fredade zoner då det finns antingen en dörr eller kompostgaller mellan oss. När jag går på toaletten, när jag äter framför tvn, när jag klär på mig, när jag gör mina styrkeövningar (nypremiär igår).

Och får han psykbryt och anfaller mina ben och fötter däremellan så åker han in i vardagsrummet med kompostgaller mellan oss. Han har även börjat jucka mot mina ben - och det beteendet vill jag kväva i sin linda.

Igår introducerade jag flexikoppel och det klarade han galant. Då kan han utforska litegrann, jaga en fjäril eller ett löv, men jag kan hala in honom och låsa kopplet om vi får möte. 80 procent av tiden håller han sig en halvmeter ifrån mig även om flexikopplet ger honom lite mer space.

Igår vandrade vi cirka 12.000 steg på en vandringsled vid havet. Ren lycka 🥰 Rörelse, mycket frisk luft, natur, hav, samspelet mellan oss - mina må-bra-hormoner peakade ❤️ Nu har jag fått en livskamrat som gladeligen hänger på mina upptåg i naturen.

Att leva i en relation handlar om att anpassa sig, oavsett om man lever med en mänsklig partner eller en hund. Vår första tid ihop har krävt mycket anpassning från min sida, men jag känner verkligen med hela mitt hjärta att jag i Emil har fått den kompis som vill göra samma saker som jag. Upptäcka saker ihop.

Att jag just nu får välja bort konserter och inomhusaktiviteter är okej. I mina barns pappa har jag en potentiell kanonhundvakt. Han kommer gladeligen etablera en egen relation med min prins. En sak i taget. Ingenting springer ifrån mig, och om det gör det kan det kvitta. Det går nya, andra tåg.

Nu är frukosten uppäten och kaffet urdrucket. Nu hoppas jag att vi båda kan sova några timmar till.

Kram 🐘

@Andrahalvlek Vad fint att ni börjar hitta och anpassa er till varandra. Det tar sin tid att få in alla rutiner och sedan går de bara på i en vanlig lunk. Tyckte det var skönt när vår valp började få in kissrutinerna på dagtid så man slapp gå upp på natten. Det tog lite längre tid för honom än de andra hundarna vi haft, så många olyckor blev det inomhus, mest på dagtid. Han är åtta månader nu och börjar lyfta på sitt ben när han kissar, det ser så roligt ut från att de som valpar sitter ned och kissar😂. Han har blivit en unghund. Han är fortfarande valpig i sitt sätt och attackerar sin bror titt som tätt och vill leka.

Ha en mysig dag med din lilla Emil🐶❤️

Vårens styrkeövningar rann ut i sanden några månader efter att artrosgympan avslutades. Som det brukar bli när man inte prioriterar vissa saker. Och sen kom valpen och då blev alla mina rutiner hoppsan hejsan ett bra tag. Och som ett kvitto på det fick jag ryggont i förra veckan, snubblande nära ryggskott. Jag får bara ont i ryggen när jag slarvat med träningen. Och knän, ben och fötter har jag också ont i 😢

Sen har jag funderat några dagar, hur jag ska kunna prioritera annorlunda. Få till daglig styrketräning. Jag måste lägga träningen ihop med en annan vana för att komma ihåg det. Direkt när jag vaknar funkar inte längre, för då måste hunden ut. Och jag kan inte träna med honom närvarande, för då kommer han att leka och bita och jag får ingenting gjort.

Jag har börjat med lite ensamhetsträning här hemma. Det finns en dörr eller kompostgaller mellan oss när jag går på toa, byter kläder, äter framför tv:n - och när han får tokfnatt och bits och hoppar på mig, då åker han bums in bakom galler. Och nu stänger jag även dörren till sovrummet när jag styrketränar. Och jag gör det direkt efter frukost alla dagar i veckan, oavsett när jag äter frukost.

Det tar 10-12 min. Jag ska se hur många dagar i rad som jag kan få till det i sträck, en styrkestreak, idag är det dag 4. Än så länge gör jag fem olika övningar x 20 rep. Min tanke är att varje lördag lägga till en ny övning. Jag har kettlebell och gummiband att använda, men mycket styrka kan tränas helt utan redskap.

Kram 🐘

Poddtips: ”I hjärnan på Louise Epstein” med Anders Hansen som gäst, avsnittet ”En hjärna dränkt i rosé”. Båda två är sparsmakade med alkohol.

Anders Hansen är i princip nykterist sen några år, dricker typ ett glas eller två 2-3 gg/år. Förvånar mig inte ett dugg att han tillhör vår lilla exklusiva skara 🥰

Anders Hansen säger bland annat att alkohol påverkar alla celler i hjärnan negativt. Nikotin och koffein tex kräver att det finns receptorer som är mottagare, men alkoholen tar sig in överallt.

Han säger också att dopaminets huvudsyfte är att målinrikta oss. Det är därför ett enda glas väcker mersug - då vill vi bara ha mer. Och han berättar varför alkoholen är så effektiv när man känner sig lite pirrig inför en stor fest tex. In och lyssna!

Lite på det temat minns jag årsfesterna vi hade med sportklubben i den lilla by där jag bodde i drygt 20 år. Värre fylleslag har jag inte upplevt, även om vissa personalfester med jobbet förvisso tangerar topplacering.

I föreningen hade vi en ordförande som tyckte att det var så obehagligt att gå på årsfesten att han var tvungen att hinka innan. Han var bokstavligt talat dyngfull redan när han kom dit kl 19. Sorgligt.

För egen del gillade jag verkligen att dricka 1-2 glas vin medan jag sminkade mig och gjorde mig i ordning. De glasen är nog de enda jag sörjde under lite längre tid, eftersom de så tydligt representerade partyförväntan.

Nu har jag istället en annan taktik. Jag har för det första noll förväntan innan, varken positivt eller negativt. Jag fixar i ordning mig och går dit. Helt neutral i min inställning.

Väl på plats scannar jag snabbt av gästerna, vilka är här? Sen funderar jag på vilka jag helst vill prata med. Därefter smiter jag på toa medan de andra skålar i välkomstdrink och skrattar nervöst. Tar en runda ut i köket, frågar om jag kan hjälpa till med något. Pratar med de barn som eventuellt är närvarande. En lång stund, om barnen är bekväma med det.

Sen går jag ut och kollar vem som möjligen är redo för att prata på tu man hand. Och i samtalen brukar jag ställa två eller tre gånger fler frågor än motparten, för att hejda mig själv att babbla för mycket.

Jag babblar lika bra utan alkohol, men jag är bättre på att hia mig som nykter. Prata mindre och lyssna mer. Jag pratar helst med dem som inte hörs och syns allra mest. Dem hör man nog av ändå 🤣

Kram 🐘