@Polerad dom där vågorna av sug läste jag någonstans att man kan föreställa sig just som vågor som rullar in, brusar mot stenarna i strandkanten och drar sig sedermera tillbaka. Vissa vågor är såklart större än andra men det är trots allt bara vågor man observerar. En fungerande tanke tycker jag. Jag gillar att visualisera de där vågorna när suget gör sig påmint.
P.s sjukt Avis på viktnedgången, för mig händer inte ett dugg på vågen trots lika många dygn. Men så har jag också börjat vräka i mig sötsaker som substitut så det kanske inte är så konstigt 😂

@Grävling Det var en bra tankemodell med vågor, den tar jag till mig.

Sötsaker har aldrig varit min grej, så det är säkert en av förklaringarna till att jag ser ett utslag på vågen. Tyvärr är det så att jag också har ersatt alkoholen med något annat. I mitt fall är det kaffe. Så fort jag känner suget har jag druckit kaffe, men det har definitivt gått ut över sömnen istället. Det har blivit kopiösa mängder med kaffe, jag har blivit tvungen att ransonera kaffet. Inget kaffe efter kl. 18. Jag har försökt att ta varannan te, men det funkar inte riktigt. Det är som när man försökte med varannan vatten förr i tiden, det ger inte samma effekt! 😂

Tage Danielsson sa att "summan av lasterna är konstant". Det gäller bara att välja lasterna med omsorg.

Dag 24. Jag känner mig orolig idag. Ingen ångest, mer en allmän oro. Snart har jag nått mitt första delmål (en månad), men det börjar också dra ihop sig för blodprovet. Jag har inte druckit en droppe alkohol sedan nyårsafton, men jag vet också att halveringstiden för PEth kan vara upp till 10 dagar. Jag hoppas att jag tillhör den kategorin människor som har en halveringstid på 4 dagar. Om det skulle visa sig att jag har en halveringstid på 10 dagar kan det vara så illa att jag inte klarar gränsen på 0,30 µmol/L. Då blir jag av med körkortet och mitt liv kommer att rasa ihop. Jag kan inte sköta mitt jobb och eftersom jag bor som jag gör kan jag inte ens klara av det dagliga livet. Jag har 5 km till närmsta busshållplats och där går bussen 2 gånger på morgonen och 2 gånger på kvällen. Det skulle i praktiken bli taxi vad jag än skulle göra, och det har jag inte råd med. Alternativet är att fortsätta köra bil med indraget körkort, men det är urbota dumt av väldigt många anledningar.

Jag har googlat en del, och vad jag har förstått måste man ner under 0,05 µmol/L för att vara helt fri från uppföljningar enligt Transportstyrelsens krav. Det finns inte en chans att jag klarar 0,05 µmol/L, även med en halveringstid på 4 dagar. Ni som har mer kunskap än jag, vet ni hur det ligger till med gränsvärdena? Är det upp till den behandlande läkaren, eller är det något som är tvingade regler från transportstyrelsen?

En annan jobbig tanke som maler i bakhuvudet är att när jag väl lämnat mitt blodprov kan jag dricka vin igen. Jag vet att det är alkoholdjävulen som talar till mig, men i min allmänna nedstämdhet är det svårt att låta bli att lyssna. Jag har hela tiden sagt att när jag klarat av min första månad ska jag utvärdera och säkerligen med gott mod och goda erfarenheter ge mig på februari också. Just nu känns det som att jag kastat in handduken redan på förhand.

Nå väl, idag ska jag inte dricka någon alkohol. Det har jag bestämt mig för!

@Polerad Jag hoppas verkligen att det går bra för dig med blodprovet. Det framgår inte av texten, men hur såg Peth ut förra gången? Du behöver såklart inte svara, men du har ju räknat noga på halveringstider och kan gränsvärdena. Den läkare som sist sett dina prover, har väl tänkt sig att du ska klara gränsvärdena utifrån startvärdet, tänker jag.

Att du börjar tänka på att dricka är ju inte så konstigt. Du är orolig och har haft som motivation att inte dricka tills blodprovet är taget. Nu är du snart där, och det undermedvetna säger att; Sådärja Grabben, då var det klart!

Det kanske är klokt att vänta med att ta beslutet när du har provresultatet framför dig. Först då kan du blicka lite framåt. Bra att du håller alkoholtankarna lite på avstånd genom att ta en dag i taget.

Berätta gärna hur det går för dig och hur du känner dig fortsättningsvis. Lufta dina tankar; ibland gör det att saker klarnar för en själv.

@Denlillamänniskan Tack för dina vänliga och stödjande ord.

Det stora problemet är att jag inte vet mitt startvärde. PEth-provet som togs utan min vetskap lämnade jag 2023-11-15. Svaret kom en månad senare, och kallelsen till nästa blodprov kom 2023-12-21. Jag tog det lite lugnare med alkoholen under helgerna, och har hållit upp helt och hållet sedan nyårsafton.

Även om AH är anonymt vill jag inte dela med mig av mina värden av den enkla anledningen att AH vet min identitet. Även om sannolikheten att mina värden, tillsammans med min identitet, kommer ut i offentligheten är extremt liten är den inte försumbar och det skulle kunna leda till konsekvenser som jag inte vill ha. 2023-11-15 var PEth-värdet väldigt högt, men jag har som sagt inte en aning om vad det var 2024-01-01. Jag både tror och hoppas att det var väsentligt mycket lägre, men jag vet inte.

Du har helt rätt, jag har räknat fram och tillbaks på halveringstiderna. Om jag utgår från det höga värdet från 2023-11-15 och en halveringstid på 10 dagar kommer jag klara det övre gränsvärdet (0,30 µmol/L), men med alldeles för små marginaler för att jag ska känna mig trygg. Med samma utgångspunkt går det inte att komma ner under 0,05 µmol/L utan ytterligare några veckors nykterhet. Det hade varit skönt att slippa hotet om indraget körkort, men det lär nog bli ytterligare något blodprov för mig innan jag kan känna mig trygg. Jag inser att det går att räkna baklänges med ovanstående information, men jag har i varje fall inte skrivit ut det i klartext.

Det positiva med ett potentiellt indraget körkortet är att jag tvingas att hålla mig nykter, jag klarar mig inte utan körkort. Då måste jag flytta så att jag åtminstone har tillgång till kollektivtrafik. Vem vet, längre fram i tiden kanske jag ser hela den här historien som något positivt. Om inget annat har jag haft den längsta vita perioden i mitt vuxna liv, och det är verkligen fantastiskt. Om någon sagt till mig i höstas att jag skulle ha minst 24 nyktra dagar på raken under 2024 hade jag aldrig trott på det.

Oavsett vad som händer med blodprovet kommer jag inte röra alkoholen förrän jag har resultatet i handen. Min ambition är fortfarande att hålla mig nykter i februari också. Tyvärr är jag också ganska säker på att jag aldrig kan bli måttlig med alkohol, jag måste förmodligen sluta helt.

Avslutningsvis hjälper det att skriva ner tankarna som maler i huvudet. Jag försöker verkligen att se på problematiken på ett nyktert sätt, om uttrycket tillåts. :)

Dag 31. Nu är en månad passerad, det känns verkligen bra! Jag lämnade mitt blodprov idag, det ska bli intressant att se hur det går. Nu återstår några veckors nervös väntan, men det känns bra att veta att jag har i varje fall gjort vad jag kan för att det ska bli bra.

Jag har bestämt för att ge mig på februari också, men jag tar en dag i taget. Till min förvåning och glädje har abstinensen blivit påtagligt mindre på sistone. Vi hade vänner på besök i helgen, och vi serverade ett av mina favoritviner till maten. Det är klart att jag var väldigt sugen på att ta ett glas av det fina vinet, men jag lät bli. Det positiva var att det inte kändes som en övermänsklig ansträngning att låta bli, det var mer ett konstaterande att jag inte kunde dricka av vinet. Jag tar detta som ett kvitto på att det börjar hända bra saker i hjärnan.

Jag ser fram emot februari med tillförsikt!

@Polerad Grattis till en månad!🥳. Bra jobbat! Härligt att du fått känna av de positiva effekterna av nykterheten och att abstinensen lugnat ned sig, helt klart ett kvitto på att det börjar hända saker i hjärnan, återhämtning och mer balans. Det handlar så mycket om vilken inställning man har till att dricka i sina tankar, då går det att låta bli och acceptera läget utan större ansträngning, när det passerat lite nykter tid. Och positiva tankar påverkar, som i din sista mening, du ser fram emot februari😁 Det ger då också positiva känslor.

Ha det gott!❤️

Idag är det dag 37. Nu på morgonen kollade jag 1177.se och resultatet från blodprovet var klart. Jag var under 0,30 µmol/L med god marginal! Jag tillhör uppenbarligen den kategorin människor som har kort halveringstid. Det känns fantastiskt skönt att jag har kvar körkortet, även om jag sannolikt måste ta ett blodprov till för att slippa framtida uppföljningar. Trots att det är grått och trist väder utanför är det sol i mitt sinne!

@vår2022 Visst händer det saker i hjärnan! Det har varit ytterligare en helg med goda vänner på besök, med god mat och fina viner. Jag är så extremt nöjd med att jag klarar att sitta ner vid matbordet och umgås, samtidigt som det dricks vin runt bordet, utan att kallsvetten bryter ut i pannan. Jag har dock ett erkännande att göra. Jag smakade faktiskt på vinet. Inte ens en munfull, bara så att jag fick smaka på det fina vinet. Jag fick nästan lite panik och tänkte att nu är det kört! Men det var det inte. Skillnaden låg i att jag ville smaka, inte få alkohol i mig.

Jag förstår att det är en vansklig balansgång att faktiskt smaka på vin. Jag både vet och känner att mitt beroende inte på något sätt är borta, och det är så lätt att det blir mer med "bara lite". En munfull blir ett litet glas. Ett litet glas blir två glas. Jag skulle verkligen vilja kunna dricka vin i måttliga mängder i sociala sammanhang, men där är jag inte än. Som jag skrivit tidigare i den här tråden tror jag att jag måste sluta helt för att klara av att hantera alkohol. Måttlighet ligger tyvärr inte för mig.

Nu siktar jag på februari!

@Polerad Hurra, grattis till provresultatet som gjorde att du får behålla körkortet! 🥳🥳🥳

Det är klokt att fortsätta vara nykter, med tiden tycker du kanske inte att vinet smakar gott ens? Du får göra som proffs-provsmakarna - gurgla runt i munnen och sen spotta ut. Med tiden tycker du att finvinet är ett litet offer för livet som nykter, som är helt fantastiskt.

De allra flesta av oss problemdrickare kan inte lära sig dricka måttligt. Det är som en rökare som slutar röka och sen bara vill feströka. Sakta men säkert blir det ”fest” var och varannan dag.

Kram 🐘

@Polerad

Grattis till din nykterhet och grattis till provresultatet! 👊

Det där med att kunna dricka måttligt är något som också jag önskar mig. Har förstått att vi är många som vill kunna det, men något som bara få klarar av när man väl blivit alkoholberoende. Starkt av dej att ta tag i februari och fortsätta din nykterhet!

Heja dej!

@Polerad Härligt och grattis till godkänt prov! Ja, det kan vara lite gambling med att bara smaka, jag har inte vågat. Minns att jag luktade på vin i början en gång och det blev lite stopp i huvudet på något sätt. Lite självplågeri för det satte igång tankar som jag hade noll koll på, men till slut lyckades jag sansa mig. Det gjorde att jag blev lite rädd och osäker så jag höll mig långt borta då det fanns i min närhet. Nu har jag varit nykter så länge och vet precis vad jag vill så alkohol omkring mig bekommer mig inte mer. Det har fått mig att förstå hur kidnappad och beroende min hjärna var av alkohol och att måttlighet inte är något för mig. Jag skulle åka dit på ruta 1 så småningom. Det tar sin tid att komma loss och bli fri. Men fan vad härligt och värt det är att vara fri! Man får ett helt annat perspektiv på livet och där alkohol inte längre är värt ett skit😂.

Bra jobbat med 37 dagar!🥳

@Polerad grattis till att provet gick bra. Måste vara skönt släppa den oron.
Vi håller i än, vilket är bra. Själv kommer jag nog att göra avsteg snart från den här resan. Har nämligen annan resa planerad om ett par veckor. Och där tänker jag nog dricka. Som den känns nu iaf. Men då hoppas jag att jag väljer att sluta igen när jag väl kommit hem, för det har varit skönt med den här helnyktra tiden. Och med skönt menar jag nog mest intressant. Det har varit spännande att se om man skulle klara det och väldigt intressant se hur det utvecklats dag för dag och vecka för vecka.

@Andrahalvlek @Stora Loppan @vår2022 @Grävling Tack för era gratulationer, det känns verkligen som en stor seger för mig!

Jag vill verkligen kunna dricka med måttlighet i sociala sammanhang, men jag vågar inte prova som det är just nu. Nu när jag skriver detta har jag precis klarat av dagens arbete, och jag känner suget... Det är ingen fara, suget är klart hanterbart, men bara det faktum att suget finns där gör det väldigt tydligt för mig att jag inte kan slappna av.

Just nu är min långtidsplan att hålla mig nykter tills jag blivit av med suget. Då, men först då, kanske jag kan prova att dricka lite vin i sociala sammanhang. Jag har också lovat mig själv att aldrig någonsin i hela mitt liv dricka när jag är ensam. Vidare har jag lovat mig själv att aldrig mer köpa billigt lådvin, ska jag överhuvudtaget dricka vin ska det vara bra viner i sociala sammanhang. Snåljåpen i mig kommer definitivt hindra mig från att korka upp en fin flaska vin framför TV:n i min ensamhet. Om jag någon gång i framtiden försöker mig på måttlighet i sociala sammanhang kommer jag att vara extremt vaksam, jag vägrar falla i gropen igen.

Å andra sidan kanske det (förhoppningsvis) blir så att när jag kommit så långt i min nykterhet att jag inte har något sug, så kanske jag inte ens vill ha vin. Då blir valet enkelt.

Långtidsplaner i all ära, det är de kortsiktiga målen som gör att jag klarar av att hålla balansen. En dag i sänder med målet att klara ytterligare en månad. Det har funkat bra för mig hittills, och det blir faktiskt lättare och lättare efterhand. De positiva sakerna som händer i kroppen är en enorm morot! Jag mår bättre, sover bättre (om jag är försiktig med kaffet), är mer klartänkt och fokuserad, och har till på köpet gått ner i vikt utan att ha gjort något annat mer än att sluta dricka.

Avslutningsvis vill jag bara säga att det är enormt inspirerande att läsa i er "gamlingars" trådar. Vilken resa ni gjort, ni ska känna er stolta över vad ni har åstadkommit!

@Polerad Det var roligt att höra att du klarade gränsen på blodprovet!
Känner också igen mig när du skriver att det inte är någon idé att tänka sig att bryta nykterheten så länge det finns det minsta sug eller alkoholromantiska tankar.
Heja Dig!!

@Grävling Skönt att komma iväg från det trista vädret här hemma, jag hoppas du får en skön och avslappande resa. Visst är det skönt att veta att man har kontroll över sin nykterhet! Det sista jag vill är att komma med några pekpinnar, det är ingen betjänt av. Personligen hade jag haft svårt att tillfälligtvis gå tillbaks till drickandet även med ambitionen att vara måttlig, samt att ta upp tråden igen efteråt. Jag hade garanterat trillat dit igen, och jag har ingen lust att börja om på ruta ett. Hur du än gör är det ett medvetet val och jag hoppas att det blir bra för dig.

Idag skulle det egentligen vara dag 69, men förrförra fredagen tappade jag det totalt. Jag har inga ursäkter, det två första glasen var ett fullt medvetet val. Nåja, det första glaset i varje fall... Morgonen efter körde jag till bolaget och köpte en låda vin. Nu sitter jag här och undrar varför jag ens försöker hålla upp. Skit!

Det känns som ödets ironi att läsa vad jag skrev för en månad sedan i inlägget här ovanför till @Grävling. Jag skrev exakt vad jag personligen var rädd för, d.v.s. att jag inte kunde lita på mig själv och att jag garanterat skulle trilla dit igen. Det är vad som hände.

Den krassa verkligheten är att det redan är försent att börja om från början idag, men imorgon är det söndag och bolaget håller stängt. Jag vet redan nu att idag kommer jag att dricka upp den alkohol som jag har hemma.

Jag hade så väldigt gärna vilja kunna dricka måttligt, men det är helt uppenbart att jag inte klarar av det.

Imorgon är det en ny dag. Imorgon är det dag ett!

@Polerad Bra att du tar nya tag och inte ger upp!. Var det i samband med att du fått positivt svar på provet du lämnade, som du gav efter för att dricka vin? Tänker att du nu fått ytterligare erfarenhet som du kan lägga på minnet, att som du skriver, inte kan lita på dig själv och kommer att trilla dit. |

Kämpa på nu och kom in i goda vanor igen!💪💕

@vår2022 Nja, det positiva svaret på blodprovet bidrog naturligtvis. Jag hade ju bevisat för mig själv att jag kunde avstå, men det som jag tror fick mig att trilla dit var två faktorer.

1. Jag ville dricka måttligt i sociala sammanhang.
2. När jag väl klivit över tröskeln var jag genast tillbaks i den grå vardagen och ville tvätta bort allt det gråa. Tyvärr innebär det i mitt fall att dricka alkohol.

Slutsatsen är att jag måste avstå alkohol permanent, jag klarar inte av att dricka måttligt. Detta visste jag redan, men nu har jag ytterligare en gång bevisat för mig själv att jag inte kan ha en sund relation till alkohol. Jag hade lovat mig själv att aldrig dricka ensam eller köpa billigt lådvin igen. De två löftena bröt jag direkt.

Just nu vill jag bara krypa ner under en sten och försvinna, men jag vet att jag kan. Jag vill må bra! Det känns bara så oöverstigligt jobbigt att börja om. Om jag ska försöka se det positivt borde det vara lättare den här gången, jag vet vad har att förvänta mig framöver.

@Polerad Ja, du har bevisat att du kan och du kommer att att göra det! Förstår att det suger att börja om, men du var rätt fort upp på banan igen. Det gråa i vardagen kommer att bli färg, men det tar lite tid. Tänk vad skönt att välkomna våren som nykter och då börjar färgerna i naturen verkligen att spira.

Så kryp inte ner under en sten, slå dig på bröstet och säg högt att nu kör jag igen! Du fixar det!💪💕