@Andrahalvlek Härligt att du håller i löpningen! Du kan ju när det kniper använda dig av "good enough"/självsnäll. Att motiga dagar tex halvera. Eller börja med ett delmål av sträckan. Så gör vi i yogan. "Bara ställ dig på mattan. Andas. Gör solhälsningarna. Gör några stående positioner. Det räcker. Men kom till mattan, fullfölj ditt åtagande". Det hjälper så ofta!
🌸🌸🌸

@Sattva Lite så försöker jag tänka - min målsättning är att faktiskt bara göra det. Väl på plats går det lite av bara farten. Jag berömmer mig själv konstant när jag orkar liiite längre utan att stanna. Försöker vara så självsnäll som jag bara kan vara. Jag bryr mig inte ett dugg om vad andra tänker, jag tänker att de nog tänker ”vad bra att hon som är lite tjock faktiskt ändå springer”. Att snälltolka omgivningen är en bra strategi, tror jag.

Kram 🐘

@Andrahalvlek Helt otroligt bra. Vilken utveckling du haft, nästa sommar springer du säkert 5 eller 10 km på en runda. Heja dig. Löpning är den bästa medicinen jag vet mot ett trött huvud😃

@zalkin Eller hur!? Nöjdheten i kroppen och knoppen är bättre än alla pengar i världen typ. Nu när jag får till löpträning tre gånger per vecka, för att mina ben äntligen pallar med det, så tror jag på utveckling vecka för vecka. Vill typ cementera vanan innan mörker och kyla anländer.

Kram 🐘

Imorgon börjar jag jobba. En hel del av semestern har gått åt till mammasaker. Skjutsa till sjukhus, ringa hemtjänst, gå och handla osv. Men hennes utveckling efter vurpan i hallen är enormt positiv. Jag trodde inte att hon skulle överleva, men det gjorde hon - och hon är idag nästan som innan. Minus lite sämre syn på vänster öga. Hon har grön starr på båda ögonen pga diabetesen och det vänstra tycks ha försämrats rejält. Det måste hon lära sig att förhålla sig till.

Hemtjänsten kommer fortfarande fyra gånger per dag och hjälper henne med ögonsalvorna. Maten, duscha och natten klarar hon själv. Sen sköter hemtjänsten städ och tvätt också, och daglig tillsyn tror jag är bra för henne att ha ett bra tag framåt. Hon kollas dagligen, och hon får byta några ord med någon. Hon blir snabbt hospitaliserad som jag sagt innan. Äldreboende får dröja tills vi har gjort minnesutredning, och sen får vi se hur det slutar med synen förstås.

Nu när jag börjar jobba har jag gett henne förutsättningarna för vilka veckodagar som jag kan skjutsa henne till ögonläkaren. Hon kan också be hemtjänsten om ledsagning. Vi fortsätter handla ihop en gång i veckan. Pga min påverkan har hon slutat köpa choklad, men två påsar bilar per vecka fortsätter hon köpa. Jag sa åt henne att hon är vuxen, att jag inte kan förbjuda henne, men hon lyssnade i alla fall delvis på mig. Kvällsmyser med salta jordnötter istället.

Jag har hittat en extranyckel till hennes lägenhetsdörr. Jag har fixat fullmakt så att jag vid behov kan hämta ut hennes mediciner. Vi har infört en ny rutin där jag dagligen skriver ”godnatt”, eftersom jag lägger mig först, och hon skriver ”godmorgon”, eftersom hon går upp sist. Då har vi daglig kontakt på messenger morgon och kväll. Det gör mig lugnare, och henne tryggare.

Ända sen hon kom hem från sjukhuset har hon inte visat några demenssymtom, för mig. Jag läste en artikel om att just socker påverkar insulinupptaget i hjärnan så att man kan utveckla demens. Ännu en anledning att låta bli socker, både för mig och min mamma.

Kram 🐘

@Andrahalvlek Vilken fin omsorg du har om din kära mamma. Min gick bort mycket tidigt pga av demens *alzheimer) det är en förfärlig sjukdom så fint att ni håller den i schack så gott det går, ha det fint

@zalkin Det enda jag vill är att hon ska få den dagliga hjälp hon behöver, av hemtjänst eller på äldreboende. Minnesutredning gör vi till hösten. Jag fortsätter att mentalt notera hennes demensskov. Tråkigt med din mamma, det är en vidrig sjukdom. Utvecklas bakåt 😢

Kram 🐘