Första julen efter skilsmässan. Den bästa på många år!

Det jag märkt mest på senaste tiden är att jag börjat skratta igen. Ofta. Mycket.

Jag tror att det är ett tecken på att kroppen äntligen börjar slappna av och förstå att den är trygg nu.

När allt var totalt kaos där i våras fick jag tankar som: men hur ska det bli i jul?! Sen kom jag på att julen (som jag tidigare älskat) ju inte längre var så rolig längre. Spänt läge, försöka balansera mitt i allt outtalat och svårt, och samtidigt försöka ge det en ville ge barnen.

Jag känner mig bara så himla nöjd, så himla fri, så himla tacksam.

Det finns ett liv efter. Och ibland blir det så väldigt mycket bättre än man tror.

Julen, som jag först hade en orostanke kring, blev så mycket bättre än vad den varit innan.

Hoppas det kan ge den som är på väg lite hopp❣️

God Jul 🤶🏼