@Hittasigsjälv Min första svacka som alkoholfri tenderar att komma runt dag 10-14. Jag tänker att första veckan är jag motiverad efter att bestämt mig för alkoholpaus, och även om det är riktigt jobbigt den första veckan känner jag dag för dag att kroppen och själen sakta men säkert mår bättre. Men så efter två veckor börjar jag fundera på hur länge jag ska vara nykter och att jag väl snart borde börja dricka kontrollerat, som folk.

Denna gång kom jag förbi svackan, men det kommer motiga dagar även när jag klarat min första och min andra månad. Det är först nu, efter snart tre månader utan alkohol som jag kommer på mig själv med att inte tänka på alkohol som jag brukar, utan att det är naturligt att avstå. Visst finns det en saknad av det underbara första glaset, men definitivt inte av de ytterligare glasen därefter som kastar mig ned i den destruktiva utförsbacken igen.

Svackor med sug och missmod hör till, de får man kämpa sig genom, det blir bättre på kort tid i sammanhanget. Det är så enormt skönt att slippa de eviga funderingarna på när jag kan dricka och hur mycket nästa gång, de är en verklig tids- och energitjuv.

@Hittasigsjälv Ja, att sitta fast i alkoholbubblan är tragiskt, det blir ett moment 22, men det positiva är att vi kan komma ur den! Med kunskap om homeostas och påverkan på våra signalsubstanser vid alkoholberoende, så kan man lättare förstå vad som pågår i hjärnan och hur det påverkar våra känslor som hopplöshet och likgiltighet. Att det som krävs är tålamod och att ge tid för återhämtning och balans i hjärnan. Att verkligen se det som en läkande tillfriskningsprocess som pågår.

Skillnaden på denna sjukdom, mot många andra sjukdomar är att det inte behövs någon livslång medicin för att bli ”frisk”, det enda som krävs är att inte inta alkoholgiftet för att tillfriskna. Möjligheterna till att må bra är så stora och ofta krävs det förändringar på fler livsområden och att ersätta med nya goda vanor för att helheten ska bli bra. Framförallt att ge det tid, ha tålamod och att ha en positiv inställning till en nykter livsstil. Inte haka på det negativa för mycket och se det som en övergångsfas i tillfriskningsprocessen. Lita på processen och ta endag i taget, det ena benet framför det andra!

Ha en fin tisdag!💪❤️

Dag 13 och inga konstigheter. En helt vanlig dag som det borde kännas alla dagar helt enkelt. Åter sovit bra, vaknade med en tacksamhetkänsla, sen har det rullat på med jobb, lunchträning och nu snart dags för yoga (38 gradig värme).
Ta hand om er därute ❤️

@Hittasigsjälv ja kvällarna på vardagarna är det lätt att vilja belöna sig själv.

Kanske inte är hållbart på sikt att jobba eller träna jämt för att avleda sig men nu initialt får man ha sina strategier. Jag tänker utifrån att ha både läst och lyssnat på en mängd personers berättelser om att bli nyktra så verkar det ta tid men när man väl tar sig igenom det så öppnas ett nytt liv med en helt annan glädje för andra saker. Så man får bara stå ut i processen, reflektera och skriva här, lyssna på andras berättelse, gärna lägga till nån rörelse och mindfullness och sen gneta på en dag i taget. ❤️ heja oss 🙏🏽

14 dagar = två veckor - Bam!

Eller bam och bam, de här 14 dagarna har stundtals känts oändligt långa, som att tiden inte rört sig alls. Men börjar faktiskt få in nån slags rutin i nykterhet som både känns vilsam och ganska harmonisk. Lite som att jag faktiskt kan "lita" på mig själv. Just nu i alla fall.
I inledningen av min nykterhet tänkte jag (i smyg) att jag kör två veckor. Då har jag haft mitt längsta sammanhängande stopp på kanske tio år. Och kan unna mig något gott och dyrt rödvin eller bubbel. Men suget känns just nu obefintligt – en nästan ofattbar känsla ju.
Så jag tänker fortsätta. En dag i taget 🙏

@Hittasigsjälv Superbra jobbat ju, jag är grymt imponerad av dig! En dag i taget, det kommer flera vinster för både kropp och själ framöver. Belöna dig själv för dina framsteg, det är du sannerligen värd!

Dag 15 - Helt okej dag, klippte mig på lunchen, haft kurs på jobbet hela em där flera skulle dra på AW efter - jag bangade utan tvekan. Inte sugen - trots nypiffat hår 😉
Rastlös och lite uttråkad ikväll, borde gått och tränat eller tagit en långprommis men slaskigt och inte så inbjudande uteväder. Men har trots det INTE varit sugen på A! fattar ingenting?!
Därmed lägger jag ännu en dag till handlingarna - bra med jobbrutiner - bävar lite för helgen men har plan både för i morgon kväll och lördag fm. Aja, en dag i taget har vi ju sagt...

@Hittasigsjälv grymt jobbat! Och visst är det konstigt när man tänker typ att man borde vara sugen på vin men inser att nä det e man ju inte alls. Härligt att du rår om dig själv och klippte dig. Jag har struntat i sånt helt det senaste året men suget att ta hand om mig ökar nu i takt med nyktra dagar ❤️

@Hittasigsjälv Ja, jag har också blivit glatt överraskad över att man som gammal "riskbrukare" med dagligt intag kan känna sig så fri från längtan efter A. Det är som ett uppvaknande: så skönt att vara nykter! Med det sagt, nu kommer det ... nej, det är olika för oss, men jag har haft mina svackor, främst när jag haft någon form av konflikt. Då gäller det att påminna sig om hur man vill kännna nästa dag!

Härled känslan, sa nån klok person till mig för många år sen.
När något skaver, gå till botten med känslan! Det är ju lättare sagt en gjort. Man kan förstå det på ett intellektuellt plan, men hur praktisera?

Det finns minst tusen anledningar till varför vi bedövar oss med A.

Men jag försöka skriva ned vad jag själv kommit fram till so far…

Jag har en medberoendepersonlighet, förvärvad i barndomen. Det är fastslaget, något jag med hjälp av min terapeut under hösten numera ser klart och tydligt och som jag accepterat och varje dag måste jobba utifrån. Och det är ur medberoendet jag hittat mina ”fantastiska” copingstrategier, som att sätta ALLA andra före mig själv, försöka lösa ANDRAS problem, ha svårt att sätta sunda gränser mot andra, jobba ihjäl mig på mina arbetsplatser och hamna i mer eller mindre dysfunktionella relationer. För där kan ju jag med mina fantastiska skills leva ut totalt genom att låta ALLT kretsa kring den andra personen. Jag hårdrar det lite, men i grova drag är det såhär jag funkat.

Det här är ett slitsamt liv och vad passar väl då bättre än att ta till A.
För att orka
För att stressa ner
För att bli pigg
För att kunna sova
För att kunna FLY

Min senaste relation blev droppen – en tioårig perfekt storm som nu visserligen är över. Men kvar finns biverkningarna – som att jag utvecklat ett eget alkoholberoende.

När jag i somras insåg att det här måste få ett slut satte jag en strategi, där det viktigaste steget var att lämna den destruktiva relationen (har skrivit om det här i @myssockans tråd).

Jag fick tag på en vettig psykoterapeut/psykolog som jag haft mycket stöd av under hela processen. Jag har pratat med mina barn (unga vuxna) och med mina närmaste vänner. Vilket var en sjukt jobbig grej att ta initiativ till, och som säger mycket om skammen och mitt djupa medberoende.
Min yngsta son tyckte jag verkade ha det jobbigt och sa vid ett tillfälle tidigt i höstas att jag borde prata med mitt ”tjejgäng”. JAG skulle alltså vara huvudpersonen och bjuda hem dem för att prata om mig. Hade sån fruktansvärd ångest och gick som katten kring het gröt innan jag till sist ”hulkgråtandes” skrev att jag behövde träffa dem och prata. Så svårt var det för mig.

När det gäller medberoendedelen har jag nu kommit en bra bit på vägen och har försökt ägna mycket tid med mig själv och jobbat på för att förändra mitt beteende. Och nu är det dags för A-delen (vilket jag inte riktigt pratat med min terapeut om …vill ju ha min snuttefilt?...)
Men en del i att läka är ju att vara snäll mot sig själv och att inte dricka A är en handling som jag märker gör gott just nu. Jag är mer jordad än på länge, lugn i sinnet men samtidigt upptar ju tankarna på A fortfarande en betydande del. Ska jag köpa en flaska vin i helgen och ta en glas på lördag kväll för att ”checka” att jag klarar av att bara dricka ett glas, eller kommer det sluta med att jag vill ha två flaskor (som det gjort under hösten). Där litar jag INTE på mig själv ännu, ett dugg.

Vill också säga att alla ni här på AH, alla historier ni delar och all pepp som flödar i trådarna är en stor motivator just nu. Tack för att ni finns 🩷

@Hittasigsjälv vilka insikter du beskriver ❤️ gällande att dricka vin; vill du nånsin bara ha ett glas? Har det nånsin funkat? Om nej så kanske du inte behöver testa igen ❤️

@Hittasigsjälv Tack för att du delar så öppet och fint, betyder mycket för många tror jag! Kanske kan du förlänga alkoholpausen så pass att kroppen och själen får ännu bättre med kraft för att sedan resonera med dig själv om framtiden och fatta välgrundade beslut om din relation med alkohol. Dricka kontrollerat eller inte alls är ett stort vägskäl, där man behöver all energi och tid för eftertanke man kan uppbåda. Det behöver inte vara ödesmättat, visar det sig att man tog fel beslut går det alltid att ändra, eller för den delen att komma rätt på banan om det blev ett bakslag. Men själv tankeprocessen och rannsakan av en själv kostar på av egen erfarenhet, och ju bättre man mår desto enklare blir det.

Tack för omtanke och resonerande svar @Thompa_68 och @Jempa123!
Frågeställningen i mitt inlägg var nog mer retorisk, jag är fortfarande inte sugen och vill inte utmana processen - men tanken finns där: Är det möjligt att avnjuta ett glas vin i framtiden, utan att det är en big deal? Är min hjärna kemiskt förstörd för alltid, eller har jag flytt utan att få men?
Idag är jag iaf nykter och ska köra padel och bastu med en kompis senare. I morgon avger jag ett nytt löfte. En dag i taget 🙏

@Hittasigsjälv Härligt med dina insikter och självkännedom! Och så befriande att du har brutit dig loss från en destruktiv relation! Du har kommit en bra bit på vägen till ett bättre liv❤️

Jag gick hos psykolog innan jag slutade dricka. Jag ville jobba med min skam och reda i några av mina nära relationer. Efter en session tyckte jag att jag var värd att dricka vin och att få zooma ut lite. Jag blev mer varse om mitt alkoholberoende och det störde min djupare process i arbetet med mig själv. Jag berättade till slut för min terapeut att jag drack och hade bestämt mig för att slutat dricka, jag var på dag 2😂. Det påverkade terapin för jag gick ”runt” en del och var inte helt ärlig i samtalen. Det hade även hon märkt på så sätt att hon inte riktigt kunde ”få tag” på mig. Vi kunde då också närma oss min skam och skuld på ett bättre sätt och vad det bottnade i. Så det var skönt att vara helt öppen och ärlig och fokus var inte på alkoholen, men hon ville varje gång veta hur det gick för mig. Jag ville ju även stolt berätta att jag inte druckit😁. Även min kontakt med mig själv förändrades när jag inte hoppade i och ur påverkad av alkohol. Mitt psykiska mående blev stabilare, jämnare, mer balanserat och även hållbart. Ångesten och skammen som alkoholen framkallade försvann och det var en lättnad! Jag har aldrig mått så bra psykiskt men även fysiskt, som när jag slutade dricka. Nykterheten i sig är ångestdämpande för mig.

Ge dig själv möjligheten till att återhämta dig och få balans igen genom en längre tids nykterhet. Du kommer inte att ångra det!

Ha en fin fredag och vad bra du jobbar på! Kram❤️

@Hittasigsjälv Angående din retoriska fråga. Vet inte riktig din alkoholhistoria, men ofta har vi ganska bra kännedom om vi kan hantera alkohol på ett bra sätt. Även hur våra sanna tankar kring alkohol är. Kan man nöja sig med ett glas? Måste det vara varje fredag? I veckan? Dricker vi för att slippa tänka, känna ett tag? Eller för att förhöja känslor? Hur mycket upptar tankarna och planerande kring alkohol?

Troligen krävs det mer tid som nykter för att veta var man står/har sig själv om man inte riktigt vet det. Annars kanske man måste testa sig fram för att få svaret för att tro på det. Mitt testande tog åratal och visade oftast att jag inte kan hantera alkohol, och det tog åratal innan jag trodde på det också!

Det brukar konstateras att de som hittat detta forum ofta har kommit lite försent, på så sätt att vi har ett riskbruk eller troligen har utvecklat ett alkoholberoende och att det har blivit ett problem för oss i våra liv och vardag. Men det är aldrig försent att gör en förändring till det bättre!😁

@Hittasigsjälv Så skönt att du inte känner sug! Det här går ju bra! Ang din retoriska fråga: Hjärnan återhämtar sig fantastiskt, och redan efter ca tre veckor får man t ex bättre minne och blir snabbare på att hitta svar. Mycket glädjande om man t ex är med på musik-quiz! Men med det sagt, vissa hjärnfunktioner kan vara mer skadade och ta betydligt längre tid för återläkning. Oavsett hur hjärnan "ser ut" så kommer beroendefrågan behöva besvaras och det gör vi väldigt olika. Beror förstås också på grundorsakerna till att vi har druckit för mkt eller för ofta. En del personer har väldigt lätt att sätt upp mål och disciplinerat följa dem, andra har jättesvårt att bryta ovanor. Själv har jag inte alls svårt att gå ut på krogen och ta ett glas, som jag kanske inte ens tömmer, men andra i detta forum har landat i slutsatsen att de inte kan ens smutta utan att "falla av vagnen". Om du tillför den senare kategorin så lär du märka det. (Sedan kan man ju såklart, även om man inte anser sig ha beroendeproblem, välja att avstå helt för att varje glas alkohol faktiskt är skadligt.)