Glad men rädd

I tisdags fyllde jag år. Min födelsedags spenderades (som vanligt) i soffan, bakfull, trött och full av ångest. Natten innan betedde jag mig som en idiot, jag blev riktigt rädd för mig själv. Bara några dagar tidigare var det samma sak, jag skulle bara ut och ta en, max tre öl. Jag kom hem halv sex på morgonen och var tvungen att sjukskriva mig från jobbet. Jag orkar inte gå in på vad jag gjorde, men det var hemskt, känner inte igen mig själv.

Igår morse satt jag på tåget, på väg hem från min pojkvän jag tillbringat helgen hos. Min fina fina pojkvän, som gjorde allt för att min födelsedag skulle bli fantastisk. Och jag bara förstörde den, sådär. Vi pratade om det, jag bad om ursäkt och han förstod. Hur kan han älska mig och bara acceptera? Jag har alkoholproblem sa jag. Nej, skrattade han, du är bara mänsklig, så blir det ibland.

Men på tåget igår funderade jag, och jag var så rädd, så rädd att jag skakade. Det var som om varenda cell i kroppen vibrerade. Försöker komma på varför, verkar vara flera saker. Mina varningsklockor har ringt så länge att jag vant mig vid ljudet. Jag tror att jag är rädd för att jag nu inte kan ljuga eller låtsas längre, jag har problem, jag missbrukar alkohol. Jag kan inte bara ta ett par öl. Eller jo, ibland kan jag, och det är det som ställer till det, för jag vet själv inte när det kommer gå och när det går åt skogen. Och när det väl går tänker jag att nu, nu har jag fått styr på det! Men jag vet innerst inne att det är lögn, för det är alltid jag som vill stanna kvar, det är alltid jag som propsar på en till, det är alltid mig man räknar med när det är fest, det är alltid jag som är kvar sist. För jag vill alltid ha mer. Jag vill inte vara salongsberusad, jag vill vara nykter eller skitfull. Svart eller vitt.

Det fanns en tid när jag "bara" festade på helgerna. Det spårade ur ibland men verkade vara okej med omgivningen. Tror jag omgav mig med en viss sorts människor som alla hade samma inställning till fester och fylla. Partyprinsessan, det var jag det. Det skulle aldrig på den tiden falla mig in att dricka på vardagar, att ta en öl var för mig bara sådär var helt onödigt tyckte jag, och jag skulle definitivt aldrig dricka själv, aldrig i livet! Idag ser det inte ut så, alla gränser har suddats ut. Jag har inga gränser längre. Jag dricker inte varje dag men jag kan när som helst få för mig att det är okej, och då går det inte att bromsa.

Det senaste året har spårat ur rejält, jag har förstört relationer på grund av att jag blir för full. Men mest av allt har jag förstört mig själv, jag förstår det nu. Hela tågresan igår, hela dagen på jobbet, hela kvällen i soffan tillbringade jag på detta forum. Jag kände igen mig i så många historier! Och det var skönt, och skrämmande. Äntligen har jag erkänt för mig själv. Men nu finns det heller inget att gömma sig bakom, ingen återvändo. Tror att jag är rädd att misslyckas redan innan jag försökt.

Jag köpte en anteckningsbok igår och skrev ner mina tankar, huller om buller, och så grät jag massor. Och det kändes lite bättre. I morse när jag vaknade kände jag mig märkligt lugn, så har det inte känts på riktigt länge. Det var skönt, men samtidigt blev jag rädd att rädslan ska gå över. Är det någon som förstår vad jag svamlar om? Om ångesten försvinner och jag slutar vara på min vakt kanske jag trillar dit? För nu har jag bestämt mig, jag kan inte dricka. Om jag kommer göra det igen i framtiden vet jag inte, så långt ser jag inte. Men jag vet att jag inte kan, att jag inte har kontroll och att jag kommer fortsätta må dåligt om jag fortsätter.

Oj det här blev en hel uppsats, många tankar som cirkulerar i huvudet just nu! Jag var lite rädd att skriva här men det känns samtidigt bra, ett erkännande inför mig själv. Jag tar tacksamt emot tips på vägen, råd inför framtiden. Hur gör man när det här första lugnet lagt sig? För det gissar jag att det gör, livet blir ju inte rosaskimrande bara för att jag slutar med alkohol.

Nu ska jag läsa vidare i alla inspirerande trådar. Tack för ordet!

Kommentarer

Alternativ för kommentarvisning

Välj ditt önskade sätt att visa kommentarerna och klicka på "Spara" för att verkställa dina ändringar.

Läser

tar in och motiveras! Trevlig helg! För min del blir det en nykter fredagskväll (tar bara en dag i taget), och det ska bli såååå skönt att vakna pigg och klart i knoppen i morgon!

Gôtt

Det är gôtt att vara nykter :)

1,5 år

Du verkar ha bestämt dig, så visst kan du med en dag i taget leva ett gott nyktert liv du också. Det är ingen dans på rosor, men det går!

Ja jag har bestämt mig, 12

Ja jag har bestämt mig, 12 dagar som nykter idag tjohoo!! Måste erkänna att jag brottas mer med tankar som "var det verkligen så illa" och "bara ett glas kanske" nu än precis i början när minnet av ångest och bakfylla var färskt. Men jag har ett bestämt NEJ som ekar i huvudet, jag ska/vill/kommer inte dricka. Inte idag. Ska på fest ikväll och funderade, blev rädd, kanske lite vin bara? Men istället för att ignorera tanken fångade jag upp den och kände på den. Mötte "alkoholdjävulens" argument: jag vet inte att det bara blir två glas, för jag fungerar inte så. Dessutom blir jag bara rastlös av alkohol och då har jag inte roligt. Var på bröllop för ett tag sedan nykter (var bakfull så slår mig inte på bröstet för det, typiskt mig förresten att inte kunna hålla mig nykter dagen innan en stor dag), och hade verkligen skitkul! Roliga konversationer, trevliga människor, slapp fokusera på mitt vin, andras vin, för mycket, för lite, varannan vatten, kortast kö i baren, hinna bli mer full innan den stänger och så vidare. SÅ vill jag ha det ikväll! Och så åker jag hem om det är trist. Ska testa att ta med en Trocadero som många pratar om här inne!

Sådär, då var det bestämt; ska vara nykter idag.

Heja dig!

Hoppas du är riktigt stolt över dig själv och njuter av styrkan som växer. Tror att det är bra att tänka efter och analyser vad man känner och se hur man reagerar för att förbereda sig. Så hoppas du får en kul kväll och trevlig kväll //Kalla

Insikt!

Måste trycka in ett inlägg till för plötsligt kom jag på något jag tror är viktigt. Alla tankar om att jag överdrivit mitt alkoholmissbruk kan säkert bero på hjärnan (läst många kloka tankar och fakta om belöningssystem mm bland trådar), men jag tror också det är ett sätt att försöka slippa allt jobb och krångel det innebär att ha ett nyktert liv. Det blir liksom enklare att gå tillbaka till det gamla livet, köra på som vanligt. Jag skulle slippa ifrågasätta, analysera, ändra, försvara. Det här är kanske självklart för er andra men för mig är det nytt. Dags att plocka fram styrka och mod, man må va rädd men aldrig feg! Belöningen jag får genom ett nyktert liv står förmodligen i relation till min ansträngning. Ångesten och all annan skit jag får genom att leva "som vanligt" gör det däremot inte.

Tackar för det Kalla! Ja man

Tackar för det Kalla! Ja man får inte glömma att berömma sig själv emellanåt, något jag brukar missa i min strävan framåt. Tack för påminnelsen, och ja, jag är bannemej stolt över mig själv!

Ha en skön helg!

Kramar

MissH, du är så sund i ditt resonerande!

Det är nästan magiskt hur LIKA vi är alla med problem, alltså HUR vi tänker och kämpar!
Känner SÅ igen mig i ditt vaknande halv sex och funderande i baksmälla "vad hände? vad gjorde jag?"

Javisst fasen är våra hjärnor och belöningssystem kidnappade MissH! Utan tvivel och därför tar det tid att bryta ner den förbannade kidnapparen som håller en som gisslan!
Man blir FRI när man slutar dricka!! Inte utan problem men man kan TÄNKA SJÄLV!

Håll I alla dina insikter nu, genom att skriva här, gå på AA eller vad du nu finner trösterikt!

Det här ÄR rätt väg för det är vägen till ett liv i balans!!

Allt gott önskar jag dig!
/Lilja

Hemma!

Spiknykter! Har haft en riktigt trevlig kväll, inte varit sugen på att dricka en enda droppe alkohol! (Adde jag tänkte på dig och gav födelsedagsbarnet en växt till nya trädgården istället för en flarra vin). Fattar inte hur det kan vara så lätt, gissar att jag kommer stöta på utmaningar längre fram. Men det tar jag då. Pojkvännen undrar nog men han säger ingenting. När jag började bli sugen på att åka hem tyckte han att jag kunde ta lite bål. Svarade inte, tog en kopp kaffe istället. För det första får jag inte roligare av att dricka, det vet jag nu. Blir som sagt bara rastlös. För det andra fattar jag inte meningen med att stanna kvar om jag måste berusa mig för att trivas? Då kan jag väl bara få åka hem? Valde att lämna kvar honom och sätta mig själv på bussen. Känns helt okej, han hade kul och det vill jag inte ta ifrån honom.

Det var faktiskt ingen som ifrågasatte varför jag inte drack, men det var mest folk jag inte känner där. Blir nog krångligare när jag ska ut med mina närmare vänner. Däremot märkte jag att jag började försvara mig när jag bad om alkoholfritt. Vet inte varför? För mig själv kanske? Skitsamma, jag hade en trevlig kväll, har skrattat massor och haft givande samtal. Det var skönt att få träffa mina släktingar som jag träffar så sällan utan att sluddra och fokusera på att verka nykter. Och framför allt var det skönt att se att många faktiskt går på fest utan att bli speciellt påverkade (fram tills jag gick iallafall). Det går att umgås utan att vara full :-) det var såklart några som var riktigt sliriga men dom undvek jag, deras resonemang gick bara runt runt och jag kände att jag var så glad att jag inte var en av dom! (jag är inte självgod alls, tidigare hade jag förmodligen varit värst av dom alla, pratat högst och mest och löst varenda problem i världen, så självcentrerad man bara kan bli)

Nej nu ska jag lägga mej i vår varma säng (det är inte riktigt säsong för nylonstrumpor och trekvartsärm kan jag meddela, inte om man är på grillfest iallafall) och imorgon vaknar jag pigg och utan ångest. Skönt!

Lilja-12

Fri! Det är så det känns! Därför man är så här lycklig (i början?).

Fasen vad trist det är med en pojkvän som ligger halvdöd i soffan när jag är pigg som en lärka... Well, jag tar på mig bitchkappan och tvingar ut honom, haha! Blir inget slöande idag kan jag säga, vill ut och njuta av våren!

Ha en skön söndag ni som läser, kämpa på!

Kramar

Lilja-12

Fri! Det är så det känns! Därför man är så här lycklig (i början?).

Fasen vad trist det är med en pojkvän som ligger halvdöd i soffan när jag är pigg som en lärka... Well, jag tar på mig bitchkappan och tvingar ut honom, haha! Blir inget slöande idag kan jag säga, vill ut och njuta av våren!

Ha en skön söndag ni som läser, kämpa på!

Kramar

Hoppas

du fick upp honom ur soffan så ni fick en bra söndag tillsammans :-)

Ta hand om dig !!

Jodå, han följde med ut på en

Jodå, han följde med ut på en riktig långtur, var ute i flera timmar. Kollade en stund på kidsen som sprang Lilla göteborgsvarvet och blev så rörd av all glädje och energi att jag smyggrät lite bakom mina solglasögon! Ovant att känna såhär mycket, blir lite överväldigad ibland. Men så här lycklig har jag inte varit på länge, känner mig så lugn och trygg. Som om livet plötsligt blivit mer äkta. Har det med mitt beslut om alkohol att göra är det värt det tusen gånger om!

Både jag och pojkvännen blev sugna på att springa stora varvet nästa år. Då får vi skippa krogen och leva lite sundare, sa jag och han höll med. Sen vet man ju själv hur lätt det är att säga att man aldrig mer ska dricka dagen efter. Men det hade varit skönt att få över honom på min linje, lite grann iallafall. Så att vi båda får energi till att göra roliga, RIKTIGA saker. Pratade också om hans bror som ska komma på besök snart, han är nykter alkoholist sedan två år. "Ja det är så svårt att komma på vad vi ska göra eftersom han inte dricker" sa pojkvännen. Men för helvete! sa jag inte utan rabblade upp ett tiotal grejjer vi kunde göra. Krogen går man till på kvällen, och då gör vi bara något annat. Dagarna kan vi fylla med hur mycket aktiviteter som helst, som inte innefattar alkohol. Tur för brorsan att jag grubblat över det här i två veckors tid :-) Tycker det är så trist att man tänker så, det gjorde jag också förut. Rätt trist att man har sådan brist på fantasi att man sätter sig på krogen och super sig full så fort nån hälsar på. Usch.

Nej, helgen har bara stärkt mig i mitt beslut. Jag går åt rätt håll!

Visst blir

livet mer äkta som nykter ! Och visst är det härligt att känna känslorna komma fram på ett naturligt sätt och inte de där konstiga fyllekänslorna man kan uppleva i takt med promillens upp- och nedgång.

I lördags fick jag ännu en gång lyssna på Annika Östberg och hennes livs historia. Den innehåller mycket sorg, tragik, men även mycket glädje och hopp och jag torkar ofta bort en tår som kommer både av glädje eller sorg när jag hör henne berätta. Jag är väldigt lättrörd idag men jag ser det som en fördel och tar tacksamt emot mina känslor för det, om något, visar att jag är fri.

Livet har blivit äkta som du så mycket riktigt påpekar och jag gillar Elisabeth Gummesson's kommentar efter att ha föreläst på Nämndemansgården : ...."det är färg-tv hela vägen"....!!

Vi pratade mycket om just våra känslor under vår vårträff på Gården under helgen och hur vi som grupp fungerar. Kramarna är rejält äkta och ärliga och för folk som ser det första gången kan det nog vara lite småchockande :-) Vi behöver inte titta på om stolsgrannen skrattar innan vi själva skrattar utan vi äger våra känslor själva och skrattar när vi själva tycker att det är roligt. Och det ger en respons till föredragshållaren som känner att känsloyttringarna kommer direkt, på nolltid utan fördröjning, och som då i många fall känner sig helt tagna av vårt sätt att vara.

Bejaka känslorna och låt dem gör gott i kropp och knopp utan bedövning så går det fortare att komma tillbaka till livet.

Placeboeffekt

Idag var jag på afterwork med jobbet. Kände faktiskt att jag var sugen på vin men tänkte på hur det blir efter första glaset och beställde in lättöl till maten. Är nog första riktiga suget jag haft. Ena kollegan frågade varför jag inte dricker och jag blev så paff att jag inte kunde svara först. Hade inte väntat mig frågan. Sa att jag börjat leva hälsosammare och försäkrade dom om att jag inte är gravid (något de flesta tror när en kvinna väljer alkofritt har jag förstått). Trött på att bli ifrågasatt, ska man prova att ställa motfråga "varför dricker du"? Nä det skapar bara dålig stämning såklart, men ändå. Tröttsamt att behöva förklara. Samma person hann få i sig två glas innan de andra hunnit med sitt första, har jag en like där kanske? Hade jag druckit hade vi två förmodligen suttit kvar än. Kanske kände hon sig ifrågasatt av att jag inte drack? Minns att jag alltid blev stressad av folk som satt och sippade på sitt glas, besviken över att det inte skulle bli tillfälle att få hinka. Jag klarade kanske av att ta det lugnt med första glaset, sedan var den spärren borta. Det är ganska intressant att studera olika "alkoholpersonligheter" nu när man ser klart, de flesta nöjde sig med ett glas och begav sig hemåt ganska snabbt. Så har jag aldrig funkat, om det inte varit någon som hjälpt mig genom att propsa på att gå, min sambo tex. Fungerade sällan. Usch, aldrig mer.

Var med om ett intressant fenomen när jag kom hem, det kändes som om jag var småberusad, var inne i nån slags bubbla. Märkligt! Som om min hjärna gick på autopilot och antog att jag var full. Fick tänka efter, hade jag råkat dricka ur kollegans öl? Skumt.

Idag firar jag 14 dagar som nykter! Och ja, livet är som färgteve hela vägen. Iallafall just nu.

Bra

jobbat! Känner så väl igen det du skriver. Vad modig du är som hängde med på AW. Kommer nog dröja tills jag går på sådana. Med jobbet är det iof okej för jag skulle aldrig få för mig att börja hinka tillsammans med mina jobbarkompisar. Vill ju inte avslöja min lilla hemlighet (inte redo att gå ut än, men ser fram emot den dagen jag stolt kan säga att jag är nykter alkoholist). Däremot skulle jag åka hem efter AW.n och minsann ta igen det jag tycker mig ha missat. Dvs alldeles fööööör många glas. Men AW med kompisar klarar jag inte alls för då är risken stor att jag skulle bli apfull på krogen. Det jag tycker känns läskigt är alla uteserveringar. Man känner sig ju såååå snajsig då man sitter där i solen med sitt rosé och sippar (klunkar när ingen ser). Härligt med 14 dagars nykterhet!! Kanske blev du lite salongis av lättölen?

Haha ja kanske det? Det var

Haha ja kanske det? Det var en märklig känsla.

Tror inte jag har något starkt fysiskt beroende (än) och nu är jag supermotiverad, därför funkar det. Känner mig inte så stark. Eller, det känns inte jobbigt att motstå. Men jag gissar att det kommer framöver. Brukar gå in för alla nya projekt med full styrka tills jag tröttnar ganska snabbt, klurar på hur jag ska undvika det framöver. Tycker att du är stark som undviker att gå med eftersom du vet att det inte funkar! Vet inte hur jag kommer göra sen, man vill ju inte vara helt asocial, men krogen är ju en ganska trist och tröttsam miljö om man inte dricker... Börjar man vackla i sitt beslut ska man nog hålla sig därifrån iallafall. Men när vi är trygga i vårt beslut kommer vi klara uteserveringarna galant, tror du inte? Finns ju massor man kan dricka utan alkohol!

Hur går det för dig? Ska leta runt och se om jag hittar din tråd!

Måste man fylla i ämne?

Alltså den första rutan?
Jag hoppas verkligen att jag kommer kunna sitta avslappnad på en uteservering framöver. Man kan ju faktiskt ta en kaffe, och det är riktigt gott det med!

För mig går det sådär. Bra egentligen tror jag men jag hade ju kvar i min bib så jag tvångsdrack ur den igår. Väl medveten om vad jag gjorde. Var väl liksom tvungen att bekräfta att jag är korkad som dricker när jag inte kan. Har en sån där dagen-efter-dipp då jag bara känner mig nedstämd. Vet att det blir bättre i morgon så jag lever på det. Sen har min älskade make lovat massage innan jag ska somna! Det är nåt att se fram emot.

Det där med att tröttna fort. Jag är precis likadan. Kan dra igång stora projekt med liv och lust men sen tröttnar jag och då står man där med en halvt renoverad hall eller nåt ;-) Om jag ska koppla det till alkoholen brukar mina torra perioder börja väldigt bra. Tufft dag 3 sem går det bra ett par dagar tills jag liksom "glömmer" bort att jag slutat dricka. Tror man måste hålla projekt nykter levande hela tiden, iaf tills man inte är så skör. Gå in för det och inte slappna av.

Har funderat mycket på vad man ska svara på den frågan du fick angående varför man inte dricker. Tänkt precis som du att man får lust att fråga varför den andra dricker men har också kommit fram till att det nog inte är så smart för det blir kanske lite risig stämning. Jag tror jag nog kommer svara för att jag inte vill helt enkelt. Jag är inte skyldig någon att förklara mer än så. Fast jag har en tendens att försvara mina val i tid och otid. Får jobba med det lite tror jag.

Skickar en stor heja kram!

Alkoholfritt

Jag var ute med några vänner förra sommaren. Jag var chaufför så jag drack såklart inte. Vännerna vet om mina bekymmer så det var inget konstigt med det. Men jag bad bartendern blanda ihop nått alkoholfritt.
Jag fick en drink som både var snygg och god. Efter ett tag inbillade jag mig att jag var påverkad och att det ändå var alkohol i drinken. Men såklart var det inte det, utan bara en känsla.
Märkligt det där att man kan dras med i berusningen utan att få i sig nån alkohol. :)

/R.

Mr Pianoman, blev det

Mr Pianoman, blev det triggande då? Att du ville ha en verklig berusning alltså?

Näe man måste inte fylla i

Näe man måste inte fylla i ämne, man gör precis som man vill :-) Tror du har helt rätt i att man inte bara kan släppa sitt beslut, man måste vara vaksam hela tiden. Iallafall i början. Har ju faktiskt inte kommit längre än. Men hoppas. Du kanske kan sätta ett rimligare mål? En vecka? Ett par dagar? Använd den tiden till att fundera, när hjärnan är klar.

Jag har lovat mig själv hundra gånger att sluta dricka, men så går det ett par dagar, baksmällan är borta och man är där igen. Men den här gången var det annorlunda. Jag visste att jag nått en gräns och jag var livrädd, så rädd att jag skakade. Jag tänker varje dag på vad jag måste ändra på för att må bättre, bli trygg och stark i mig själv, vad jag vill med mitt liv just nu och framöver. Ändrar på småsaker. Bara en sån sak att jag lärt mig somna utan teven. Tramsigt för vissa kanske men viktigt för mig, jag trodde inte det gick!

Bara du vet varför du vill sluta dricka, det är du som måste göra jobbet. Men det finns en massa hjälp att få, bland annat från alla kloka människor här.

Kramar tillbaka, ta hand om dig!

Jag blev mest rädd för att ha fått i mig något jag absolut inte ville ha. Så ingen trigger just då i alla fall

Bara ett sista inlägg innan

Bara ett sista inlägg innan jag sluter mina blå. Kom att tänka på kollegan som var med på afterworken idag. Hon satt och ojade sig över min cola light, det skulle hon aaaaldrig dricka, "hellre dricker jag vatten" sa hon glatt och hinkade i sig sin starköl. Är det inte märkligt att det är okej att ifrågasätta varför jag inte dricker alkohol, okej att kritisera min alkoholfria dryck men hade jag frågat varför vi tvunget skulle sitta på en krog hade jag blivit totalt nedröstad och utbuad? Vad är det med den där jäkla alkoholen?

Knepigt. Nu ska jag sova. Och vakna lugn.

Kanske en dryckessyster?

Innan jag började ifrågasätta mitt eget drickande så var ju jag också sådär, tyckte folk var lite tråkiga som inte drack, blev irriterad när det sippades istället för sveptes osv. Men idag känner jag bara för att täppa till truten på någon som ifrågasätter så som din kollega gjorde - ameh, sk-t i det du!

"Jag dricker inte just nu" säger jag om någon frågar. Kommer det följdfrågor säger jag helt enkelt att jag tror att jag mår bra av att inte dricka. Detta går ju liksom inte att ifrågasätta!

Visst är det så att man frågar sig vad det är med den där jäkla alkoholen?? Det är ju bara en dryck!! (fast det är ju det den inte är, det är ju det som är det läskiga!!)

gonattkram

Det finns

vetenskapliga undersökningar där man har låtit försöksgrupper dricka drinkar med eller utan alkohol. Personernas drinkar har bla slumpmässigt delats ut innehållande alkohol och utan alkohol men man har sagt att det var "starka" drinkar till alla. Tester har sedan gjorts och det visar sig att även hos de som INTE fått alkohol i sina glas så uppvisar de klara tecken på berusning. Vissa personer har även kännt av en bakfylla trots att de inte druckit en droppe alkohol.

Jag har aldrig kört med nån form av substitut i form av alkoholfritt vin eller öl för att jag törs inte deala med min nykterhet. Jag har en vän som tog återfall just pga det och jag har flera vänner som fått känna suget dra igång rejält efter liknande grejer. Jag har ju förändrat mitt liv i grunden just för att jag inte vill dricka, och framförallt inte börja dricka igen, så varför ska jag spela med så taskiga kort ?

Jag är rädd om nin nykterhet och vårdar den ömt som den färskvara den faktiskt är.

Jag saknar egentligen inte

Jag saknar egentligen inte smaken av alkohol, drinkar kan lika gärna vara alkoholfria, vin är surt. Men när det är varmt gillar jag ölsmaken, tror du man riskerar att åka dit på lättöl? Drack lättöl även tidigare ibland då jag även drack "riktig" öl. Värt att fundera över kanske... Det enda jag sörjer egentligen är att jag inte kommer kunna dricka ett glas amarone till en riktigt blodig köttbit, gärna med lite ädelost på. Den kombinationen är så god. Men det är en petitess i det stora hela. Som sagt, annars saknar jag det inte så.

Pratade med kollegan idag på jobbet, hon som ifrågasatte min cola light :-) Hon sa något om att jag inte drack något igår, jag sa att jag tycker det har blivit så slentrianmässigt de senaste åren och att jag är trött på att det ska drickas vin i tid och otid. Ja, sa hon, många av mina väninnor dricker inte. Nästa gång kan vi ju gå och ta en fika lika gärna. Så skönt att höra!!! Det vettigaste jag hört på länge, ja man kan faktiskt gå och ta en kaffe istället. Jäkla märklig dryck den där alkoholen, att bli central i nästan varenda sammanhang. Ska försöka se alla som INTE dricker överallt istället för tvärtom.

Förut fick jag ett infall, tänkte att "det är klart att jag kommer kunna festa igen"- Sjukt, det är ju det jag har kommit fram till att jag inte kan? Är det min hjärna som lurar mig? Tog som vanligt tag i tanken och funderade. Kom fram till att det inte skulle funka, att jag inte vill, att jag bara blir rastlös, att jag inte kan sluta, inte kontrollera mig och så vidare. Men det var skrämmande hur plötsligt det bara kom över mig, på en sekund utan förvarning! Märkligt.

Jag är jäkligt envis, men kan vara det åt båda håll om ni förstår hur jag menar. Är en jäkel på att övertala folk, skräms lite av tanken att jag kommer kunna rättfärdiga drickande, övertala mig själv om jag får ett infall. Men det ger sig väl. Har iallafall börjat skriva upp fylleminnen i min bok jag köpte samma dag som jag tog mitt beslut, tänkte att det kunde hålla löftet levande. Lär ha att göra ett tag.

Ha en trevlig tisdag!

Tja

lättöl innehåller alkohol........

Sant. Blev jag påverkad av så

Sant. Blev jag påverkad av så lite? Var det lättölen som drog fram min känsla idag? Har varit mer stressad än på länge idag, var rastlös när jag kom hem. Den där jobbiga känslan jag försöker arbeta bort genom att bromsa och känna efter. Tänkte att det berodde på stressen. Kan det ha varit den lilla mängden alkohol i lättölen? Skitsamma, det är inte värt att chansa. Inte nu. Får bli två cola nästa gång istället :-)

Sa till min kollaga att jag kände mig lite "lullig" igår. Jamen vad bra, då behöver du ju inte mer, blir ju billigare för dig! Låsades flabba med men tänkte att jag gillar ju inte den känslan. Att vara i en bubbla. Antingen helt klar eller full, gillar inte stadiet då man börjar tappa kontroll. Måste liksom gå över en gräns. Vet inte riktigt varför?

Nä nu är jag aptrött och tänker lägga mig i sängen och skita i att klockan inte ens är åtta!

Det är klart jag kommer kunna festa igen!

Ja just det, det är din hjärna som försöker. Känner igen det såååå väl, precis som du skriver kommer det helt plötsligt. I fredags när jag drack ordentligt så började det med att jag var sugen på något kallt, hittade en "alkoholfri" öl (0,5%) och när jag druckit upp den så verkade det vara en väldigt bra idé att öppna vinboxen som stod där och blev gammal. Så, nej. det ska nog inte vara något här!

Bra med kollegan där! Det där är min erfarenhet också, jag har sagt ungefär som du och MIN kollega hade också några väninnor som inte alls dricker längre. Flera säger också att ja visst borde man fundera lite på det där med drickat osv.

Vi kämpar på - här är det vi som bestämmer!

Jag avstår

Jag avstår alla former av substitut såsom alkoholfritt öl och vin. Jag vågar inte chansa helt enkelt. Och dom var tydliga med det på hemmet också, att attityden till drickat kan få sig en knäck av det.
Lika bra att låta bli. Jag behöver ju faktiskt inte öl, även om tanken av det på sommaren kan vara god

För närvarande är 2 användare och 15 gäster aktiva.

Inloggade användare

  • wolf
  • Weekend