Senaste kommentarerna i forumet

Ser det lite som när man pratar missbruk. Det finns inga genvägar till att lyckas

att ge oförtjänta betyg i högstadiet. Då hänger de inte med i gymnasiet.
om det sker med rektors goda minne måste det vara tjänstefel.
Ett enda betyg om de är nära kanske inte är hela världen men om de varit borta i 1,5 år och ändå klarar en massa kurser är det väl ganska konstigt.

Min nykterhet är stabil men min energi dräneras. Kan inte skriva här pga tystnadsplikt men är en familjesituation jag blivit involverad i med en av mina elever. Drar musten ur mig. Jag fick också helt klart för mig idag att jag är den som tydligen sätter flest F (underkända betyg). Vad ska man göra när elever inte pluggar på? Inte lämnar in? Missat 1,5 år? Får erbjudande om böcker på USB-minne, muntliga prov extra hjälp. Jag vet inte mer jag kan göra. Konstigt att man med 1,5 års frånvaro fixar andra ämnen. Inte dåligt. Sämsta pedagogen är jag känns det som. Lägger ner detta snart. Jävla hyckleri, inte undra på att vi inte har välutbildad arbetskraft när man ger elever betyg på vaga grunder.

Det är du och din mamma verkligen värda!! Hoppas ni tillsammans kan hitta det fina i nykterheten, det finns ju så himla mkt att se och uppleva utan påverkan av A.

Kramar!!

Du är ju bevisligen stark, eftersom du erkänner att du har ett problem! Hur svårt är inte det? Det går ju inte att spola tbx livet, för att radera alla pinsamma, sorgliga ångestfyllor. Tyvärr! Men man kan ju försöka förhindra de som ligger framför en. Och de är förmodligen ännu värre. Var snäll mot dig själv, det enda som funkar tror jag. Styrka och jävlar anamma önskar jag dig!

Jo jag vet vad jag bör och måste men vet också att jsg kanske inte fixar det denna gång heller. Det är ju just det som är medberoendets dilemma. Att man stannar för länge att man inte släpper taget. I just det fallet är jag en fara för mig själv.
Inser att det funkitd tre kärlekar i mitt liv och alla har haft alkoholproblem. Inte växt upp med nåt sånt men däremot en psykisk sjuk mamma i perioder så mina mönster och beteende skapades säkert redan där.
Vi är lika sjuka och vilsna både min alkoholist och jag.
Han vill sluta dricka men helst utan att göra allt dom krävs och ha en bakdörr på glänt.
Jag vill en förändring men utan att helt släppa taget.
Inser att det inte kan funka så...

Tack för tipset aeromagnus det ska jag göra.

Igår var jag alltså på samtal, gjorde frågor och resultatet var att jag har valt rätt väg att gå nu:) Finns problem på ena sidan i släkten sen många år tillbaka så då ska jag jävlar i mig bryta den trenden trots att generna finns där. kommer att få ha 5 samtal nu till en början och jag ser redan fram emot nästa. Och vilken dryck är viktigare än familjen?

Hej, har varit där också när jag var deprimerad. Har inga bra råd men vill skicka en kram. Mår själv för risigt just nu efter helgen så jag måste fundera på hur jag själv ska hantera mitt drickande. Önskar man kunde finnas för varandra precis när det behövs, nån som stoppade en när man som bäst behöver det <3

-ett fint citat som jag ibland tagit till: "När du utan att bli rädd törs se hur mörkt det faktiskt är,då börjar det redan ljusna"Kanske du vågar se hela problemet nu och har förstånd att inte gå in och agera på ett icke produktivt sätt?Utan kan ta ett steg tillbaka,titta och aktivt söka hjälp utifrån som du verkar göra.
När vi slutar att själva tro att vi ska klara bördan och vara den som alla lösningar kretsar kring då tror jag att vi är en bit på väg att själv må bättre trots att vi är i kaos på många plan.
Kan du se ditt eget boende som din oas där inget ont just nu kan nå dig? Skapa stunder av ro med musik och ljus även om de kanske bara varar 10 minuter?

Om du läser i min tråd så har jag ju geggat till det igen och närmat mig mitt ex.Men jag håller mig ändå på så många plan utanför.Jag river och sliter inte mitt hår och jag inbillar mig inte att lösningen sitter i mig.Så jag tror att man kan hitta nya förhållningssätt till sitt "tvång" att hjälpa den som inte vill ha hjälp men absolut behöver det.Den ångest du beskriver kan kanske vara för att du faktiskt inte agerar som du brukar.Dvs du säger stopp till dina impulser att göra något.I alla fall jag fick i början och ibland även fortfarande hemska ångestattacker för att jag inte följde mina vanliga beteenden och kroppen protesterade med just hjärtklappning och annat.

och jag lovade köra förbi stugan idag för att kolla om han var på jobbet eller inte.Vi hoppas nästan att han är hemma så att han sjukskriver sig och fortsätter att dricka.Då kanske han är mottaglig för att ta emot förslag om behandlingshem på Söndag.Om så är fallet att han är hemma så hoppas jag att vi kan smida lite planer och bereda möjlighet för honom på behandlingshem med start från nästa vecka.Jag och dottern pratade mycket om hans frånvaro av viljekraft överhuvudtaget.Han har alltid varit snäll och medgörlig och sällan tagit egna beslut.Men just i detta är ju ett aktivt val så viktigt.
Vilken tur att medberoende Ullabulla varit där i 20 år och styrt upp hans liv...

Själv mår jag förhållandevis ok.Jag känner inte att jag drar på mig nån hjältegloria offerkofta eller skyndar att agera.
Mer en stillsam känsla av hopplöshet och acceptans i detta elände.Jag tror däremot att jag ska ringa soc idag för att höra om deras möjligheter att hjälpa till att bekosta behandling.Han är inte fast anställd och jag tror därför inte att hans arbetsgivare kommer att göra något annat än avskeda honom eller ge honom en varning.

Härligt om det sprider sig!

till så många nyktra dagar. Bra gjort!

M

Det var skönt att höra Li-Lo för jag letar bara fel hos mig själv o känner att jag gör fel hela tiden o att andra mår dåligt pga mig. Tack det värmde verkligen!! Igår var jag på samtal ang min dotter för att få lite stöttning hu r jag ska hantera den här situationen som hon har hamnat i på bästa sätt. Jag känner att det hjälpte mig nog lite i alla fall o jag kanske kan börja att ta tag i saker som måste ordnas. Här om dagen kändes det som kroppen sa ifrån o det kändes så läskigt. Kände sådan ångest, blev skakig o fick hjärtklappning, visste inte vart jag skulle ta vägen . Beror säkert på all stress som jag har känt så länge o det blir så mycket så man vet inte vart man ska börja för att få mån ordning på någonting. Jag är verkligen inte för att ta tabletteren var tvungen att ta en lugnande. Tack Kaejlo för stöttning <3

Idag har jag varit nykter i 100 dagar. IDAG gick även min mamma och sökte hjälp för sitt missbruk. Min hundrade dag går till historien. Lyckan och Tacksamheten vet inga gränser idag.

Tack livet för din vägledning!

Åh hej, missade att du skrivit...vad glad jag blev när jag nu såg, nej du det går inte så bra, håller upp några dagar, tar nåt glas vin och försöker igen. Har varit sjukskriven några veckor nu pga av panikångest, hm kan det månne ha något med mitt vindrickande att göra. Hursomhelst, har varit på läkarbesök och fått remiss till terapi, är så djävla trött på att dricka av fel anledning. Vill inte längre självmedicinera med vin. Tack snälla för att du skrev mod60, det värmde. Kramar om tillbaka

Hej, till er som fortfarande kämpar eller funderar på om ni är alkoholister, så vet jag vart det får att går att få hjälp. Anledningen till det är att jag själv är det & kan idag leva som en nykter alkoholist utan att känna sug & lever ett fritt liv.

Hjälper gärna till.

Med vänlig hälsning,
- V

Det är bara att ta nya tag så lyckas du ska du se. Var inte för hård mot dig själv bara.

jag är imponerad att du lyckats vara utan en så lång tid. Tänk att du gjort det en ggn. Jag önskar jag hade lyckats vara utan. Detta är mitt första försök. Jag hoppas du kan få stöd och lyckas på nytt.

jag är rädd. Aldrig sökt hjälp. Har aldrig tyckt jag behöver. Idag gick det för långt. Vet inte hur eller om jag kan ta mig mod att berätta. Min man säger inget men jag vet att han vet. När han kom hem idag sov jag. Jag hade varit hemma fr jobbet och druckit. När jag vaknar lagom till middag är min skam så stor. Ångesten är fruktansvärd. Vill inte dricka gör det inte ofta men i smyg och jag mår dåligt av det.

<3<3<3

Det är enkelt Mange. Eleverna kommer till dig för att de litar på dig. För att de har förtroende för dig. För att du lyssnar. För att du förstår och faktiskt fattar vad det handlar om. För att du bryr dig.

Du vet vad du måste göra och även om tjejen inte kommer vilja att du anmäler, så är det det enda rätta. Jag ser sådana där möten som ett rop på hjälp. Du skulle svika tjejen om du gjorde något annat. Men jag fattar också att det är tufft...

Jag tror på dig Mange.

http://www.riskbruk.se/
Kolla in sidan ovan och visa för fin kille
För att lyckas bli nykter är min övertygelse att självinsikt och kapitulation inför a är det mest framgångsrika.
Låt han skriva en lista med positivt med att dricka och negativa faktoter med att dricka. Det är klassiskt att skylla på sin partner när man dricker. Gör man för att skuldbelägga och då tycker du synd om honom och då blur man mer tolerant med att få dricka. Svepskäl för att få dricka med andra ord. Vill han inte dluta kommer du in i ett starkt medberoende.

Åh visst är det en härlig känsla.När man kommer på sig själv att må bra pga att man inte förgiftat sig med alkohol. Njuuuuut och grattis till dina 70+ dagar. Jävla seger är var det är.

Det gäller bara att vara ärlig när man går till behandling.