Senaste kommentarerna i forumet

Tack flygcert!

För att du så öppet berättar om allt och är så peppande för oss som inte kommit lika långt.Det betyder jättemycket!

Kram

i själen.Börjar tänka idiotiska tankar typ:
Fakta1 Han körde på fyllan.
I min värld:
Ja,men jag var ju ändå så viktig att han inte bara struntade i träffen utan kom även om han nu var onykter.Han vågade "trotsa" gällande trafiklagar för att jag inte skulle bli besviken=bevis på att jag är viktig.
Fakta2
Han har inte hört av sig på hela veckan.
Men i min lilla värld:
Han skäms förstås.
Han har ju fått skäll av både mig och döttrar det är klart han lider av sårad stolthet.
Oj,vad dåligt han ska må nu när ingen bryr sig om...

Fakta3
Han ljög och sa till yngsta dottern att han jobbade i lördags.(han satt förstås och söp)
I min värld:
Han ville skydda henne från de fakta att han faktiskt satt och drack istället.

Det värsta är att fast jag radar upp allt här så sopar det inte bort känslorna på vad som är sanning.
Min lilla värld fortsätter att regera fast jag borde veta bättre.

Kanske vi alla medberoende skulle slå sig ihop och bilda ett advokatsamfund för trasiga själar som råkat begå ett brott ;)

kom jag plötsligt på att nu i dagarna är det fyra år sen jag gick, lämnade mitt hem - och förändrade mitt och hela vårt liv till något så mycket bättre (för att låna titeln från TV-programmet). Massor av snö var det, och kallt. Minnen av en rad beslut och ögonblick, svårt att fatta och förstå... Det betyder också att jag "hängt" här på forum fyra år nu. Också svårt att fatta och förstå. Så många, många, många som kommit och gått - en del av er glömmer jag aldrig! Omtumlande är det att ge tanken fritt rum att gå tillbaka i tiden. Overkligt, bara overkligt känns det och jag får faktiskt hjärtklappning. Livet stod på knivseggen, så känns det idag, såna ord kommer till mig. Och tänk att det vände, vippade över åt rätt håll.Att vi tillsammans har lyckats vända livet till en levande gemenskap. Att jag lever kvar i samma hem med en helt annan trygghet och ro. Vilken resa vi har gjort mannen och jag, vilken resa. Den ville jag aldrig vara utan. / mt

Vilken fin start på veckan. Starkt gjort.
Konstnären

Grattis till en vecka det är jättebra. Resan är både rolig och svår, kommer ihåg när jag klarat en hel månad att jag var så stolt. Den där energin som hjärnan la ner på att tänka på alkohol är borta nu. Man blev trött av bara det. Hade svårt med sömnen oxså första tiden, och huvudvärk och muskelvärk. Men efter ett tag försvann det. Jag vet inte vad som skulle till för att jag skulle lyfta ett glas idag. Men jag ska erkänna att det varit mycket nära. Du har allt att vinna.
Konstnären

Grattis till en vecka.

Stor kaffe med mycket mjölk. Två ostsmörgåsar. Ett glas Antabus.
God ny vecka, hej December!

M

Hej vanlig.
Jag är inte där ännu!
Har inte berättat om mitt missbruk för någon .......förutom mig själv och er i forumet.
Men jag har den här veckan jag varit nykter , eller snarare de senaste dagarna funderat på samma sak...........!

Det dricks ju hela tiden i alla sammanhang.......
Jag har visserligen aldrig druckit speciellt mycket i sociala sammanhang..........Men det är ju alltid ett djävla tjat.......
Skyller man på att man har bilen så ska genast någon betala taxi.........osv.....
Så jag vet inte riktigt.........folk får kanske tycka vad de vill........det viktiga är att vi är starka för oss själva ,
Ledsen om detta var ett fattigt svar.......
Kämpa på , du fixar det !

Klockan är 01,00 den 1 december.
Sitter o försöker knåpa ihop en budget .........jag jobbar alltså !
Måste vara klar till lunch i morgon..........idag !?
Visst är jag lite trött nu, känner av kaffet i magen........
Men detta är stort för mig.........jag har varit helt nykter en hel vecka ........!
Jag förnekar inte att det varit skit jobbigt........att det varit nära att jag fallit för frestelsen ..........
Men trots att jag sitter här mitt i natten med tidspress..........så är jag djävligt nöjd.......
Hade det varit förra söndagen så hade det inte gått..........jag hade inte kunnat fokusera, eller överhuvudtaget kunnat hålla mig vaken............jag hade vart full eller för bakis för att fungera.
Så idag måndag den 1 december 2014 har jag faktiskt fixat att vara nykter en hel vecka !
Tack alla kloka , tappra, stöttande med människor där ute, jag hade inte fixat denna vecka utan er.
Nu är det bara resten kvar..........!

Jag vet inte hur många gånger jag och min fru pratade om att vi var tvugna att skära ner, dricka lite mindre, och lite mer sällan. Det var alltid en fin tanke som höll nån krampaktig månad innan det eskalerade till samma nivå som tidigare :) Det beror på hur man är, men för mig var det tvunget att gå helt överstyr innan jag fattade att jag helt enkelt inte kan dricka alls.

Sen när spriten (eller vilken beroendeframkallande drog som helst) går ur kroppen försöker alltid hjärnan komma med subtila undanflykter för att få en att trilla dit igen, men det är bara att härda ut!

Nu för tiden är inte min värsta skräck att jag aldrig mer ska dricka, det är att jag en dag ska tro att jag kan dricka som "normalt folk" och trilla dit igen. För om man inte kan det, då ska man inte lura sig själv.

Ja det värsta med det där suget är ju att man under en lång tid bygger upp så mycket associationer mellan sprit och saker som egentligen inte borde vara associerat med det, som att:

* Laga mat - Nu vore det gott med en jäkel när man rör i pannan.
* Titta på TV - Barnen får ju läsk, ska inte pappa få nåt i glaset?
* Spela spel - Det är ju mysigt, blir det inte mysigare med lite sprit.

HUR JÄVLA LOGISKT VAR DET :) Men det känns ju vettigt när beroendet är där, och när man sen ligger av så minns hjärnan alla de där idiotiska kopplingarna man skapat till vardagliga saker.

Jag tycker det är grymt som du gör, att skapa nya sysselsättningar fria från dåliga association, som du kan ägna dig åt helt utan att tänka "nu brukade jag ta mig ett glas". Om precis som du säger, visst är det fantastiskt att ha så mycket mer energi än man hade innan, att vakna utan den där tröttheten på morgonen.

Du fixar det här! Grymt jobbat!

Tack för alla som svarade och sorry att jag inte hört av mig. Jag vara bara tvungen att skriva av mig, att på något sätt dokumentera eländet så jag inte bara skulle gå tillbaka till mitt vanliga beteende. Sen har jag inte orkat komma tillbaka hit förrän nu.

Två månader har gått och jag har klarat mig från att röra en droppe, å andra sidan så har jag undvikit väldigt många sociala saker som jag skulle varit på i vanliga fall. Väldigt mycket att mitt sociala liv, och i vissa fall även sociala saker förknippade med mitt jobb är extremt förknippade med alkohol. Det är svårt att förhålla sig till det, det känns fortfarande inte okej när alla omkring mig dricker, jag känner ju naturligtvis sug efter spriten då.

Sen så är många i min umgängeskrets så omogna att ett "nej tack, jag dricker inte" inte är accepterat. Man är trist och konstig i deras ögon. Så det enda sättet som går att vara med är att på något sätt hitta på nån rövare om att "jag kör", "jag måste upp tidigt och skjutsa barnen" eller något liknande om jag inte vill gå ut på bred front med varför jag inte dricker.

Hur har ni andra gjort? Hur tydliga har ni varit med era problem för personer omkring er? Förutom min fru har jag bara sagt som det är till två personer, en på mitt jobb, och min barndomskompis som jag är ute och spelar väldigt mycket med. På så sätt har jag "täckt upp" både arbets-sidan och en stor del av livet utanför med någon som kan stödja en på varje front.

Ibland skulle jag bara vilja gå ut med det till alla, men skräcken över att folk ska bli obekväma eller tycka att jag är konstig håller mig tillbaka.

Vore skönt att höra från någon/några som varit med längre hur de hanterat situationen.

Ha det gott!!!

Har haft en trevlig helg. Känns konstigt men bra gissar jag. Väntar bara på bakslaget. Tråkigt men så är det.

Skickar kramar!♡

Detta är ett bra anonymt forum och du kan skriva av dig här, istället för att ta ett glas vin. Jag är också ny här och tycker det hjälper att dagligen läsa här alla olika historier. Har själv tyckt att det har varit jobbigt att ens prata om alkoholberoende med andra. Klarar inte av det! Men jär går det bra för vi är alla lika.

Visdt är det surt att bli klassad som onormal om man dricker och inte tvärtom. Jag tycker du gör helt rätt. Heja dig.

Allt jag behöver göra är att använda all den energi som tidigare gått till att tänka på alkohol, köra bil till systemet, dricka då o då och planera nästa inköp .. till nåt mer positivt i mitt liv. December månad känns halvjobbig. Min sambo frågade om jag ville följa med på hans firmafest där respektive är inbjuden. Tackade nej direkt. Snart lär grannar o inbjudningskort om glöggkvällar också dyka upp. Känner mig som ett torrfnöske och en riktig partypooper. Kommer inte gå på nåt, då jag klarar inte av än att vara nykter bland massa berusade. Det är för tidigt och bräckligt än. Och det verkar jobbigt att svara på frågan -jaha, varför dricker inte du? Ärligt talas vill jag bara fräsa ett ilsket - Ska väl du skita i,din nyfikna apa! . :)

Har fortsatt mitt nyktra spår och jag tror jag fått mer självinsikt på bara några veckor. Att gå på KBT har hjälpt mig i allt! Och det lustiga är...det är jag själv som kommer med svaren och lösningar! Dessa lösningar har jag alltid haft i mig, men grumliga i bakhuvudet. KBT har hjälpt mig att ställa rätt frågor och ifrågasätta min dumma val jag gjort. Varför har jag valt att göra si eller? Hur kändes det i kroppen då, mådde jag bättre eller sämre av det valet långsiktigt? Hur skulle jag vela må? Hur agerar jag om något negativt händer? Min hjärna känns inte längre alkoholslö och jag KAN utsätta mig för att tänka på saker som kanske oroar mig utan att känna att jag behöver öppna några öl. Själva alkoholen känns inte för mig som det huvudsakliga problemet. Mitt alkoholmissbruk har nog kommit som en äcklig bieffekt på mina andra problem. T.ex stress, sömnproblem, depression, arbetslöshet, relationsproblem m.m. för att jag INTE klarat av att deala detta tidigare. Jag vill mest av allt vara en fungerande människa och ha ett normalt svensson-liv med ljusglimtar i vardagen. Och jag tycker att jag är på god väg trots att jag inte är framme i målet.

Sist jag började med antabus var första dagen efter jag druckit. Så för mig var det inga bekymmer.

läser mina böcker och känner igen mig på varje rad.Försöker gå bakåt och har väl hittat en del nya sanningar.Men det hjälper inte riktigt.Ska fortsätta grovjobbet och hoppas att det lättar sen.

Vågar jag det, bara 30 timmar efter jag druckit?

Ta skiten på morgonen så behöver du inte tänka på det.

Åh, jag har en bra tid nu! Ja, jag vill gärna använda mina erfarenheter, det hade varit fint att stå på torget!
Kramar!

Det är just suget o kampen som uppfyller hela min tanke just nu..........
Att stå emot, att kämpa..........
Började baka bröd i morse, när min tonårs dotter väl masat sig upp ur sängen till nybakat bröd , tittade hon storögt på mig o frågade om jag fått ADHD !?
Tyckte jag var kul.........!
Jag håller mig sysselsatt, det tar inte bort suget men blir ett sätt att kämpa!
Lägga energi på något, nu ska jag ut o vända på gräsmattan :-)

Önskar er alla en lugn söndag

Hoppas du hittar motivationen igen, snart, och att ditt drickande inte eskalerar som mitt gjorde.
Just nu siktar jag på en nykter start på veckan, driven kanske allra mest av att jag just nu är skiträdd!
Har inte känt att jag har styrt det senaste.

Kram så länge!