Senaste kommentarerna i forumet

Har inte så mycket att säga... Jag har en bekant som sitter i din sits - hon lämnade och nu vill inte barnen vara hos henne. Kvinnan har fått hjälp och försöker få hjälp till dottern. Kvinnan har fått rådet att avvakta, samtalskontakten säger att det är inte helt ovanligt att barn som levt länge i missbruksfamilj tar över ansvaret när missbrukaren blir lämnad. Kan det vara så för din dotter?

kramar

Jag är så arg sen jag slutade dricka! Känner ngn igen sig?? Sjukt arg och kort stubin. Bestämd och barsk.
Det kombinerat med överlycklig vissa stunder för att jag är nykter.
Blir galen!
Känner mig som en jojo.
Letar liksom efter nåt som kan ge mig en kick i livet.. Något som kan ersätta tomrummet efter alkoholen.. Men vad skulle det vara............

Hej Izzy,
Jag förstår hur du känner det. Jag skulle säkert ha känt precis som du gör. Att det borde vara självklart att dottern som du har stöttat och tröstat skulle välja att bo hos dig. Men jag tror säkert hon kommer så småningom. Under tiden kan ni väl träffas och göra lite kul ihop ändå då och då.
Det är just det här som skrämmer mig också om jag lämnar min man. Barnen har alltid stått närmare mig, eftersom jag varit den förälder som alltid varit närvarande. Det är mig de ringer först och främst nu när de inte bor hemma. Men min rädsla är också att de ska ta avstånd från mig om jag nu gör deras pappa så illa. Men jag hoppas att det inte blir så. Du har väl en dotter till eller? Bor hon inte hemma?

Kramar till dig!

Dag två och är nykter. Normalt brukar jag nu ta en mellanöl när jag lagar mat. Jag har istället gjort citronvatten men suget sitter klistrat i gommen. Det känns som jag blivit mer sugen efter A nu när jag bestämt mig för att sluta.. hur kan det komma sig? Ska ut på en promenad efter maten och sen komma hem och dricka the. Det är min plan i alla fall..

Jag känner mig så ensam! Min dotter väljer att bo med sin pappa än så länge. Det känns så jobbigt för jag tycker ju att det är han som har betett sig så otroligt illa mot både mig o sina döttrar. Jag tänker tillbaka på allt som har varit o så många gånger som han har sårat oss o skrikit ut så mycket hårda o sårande ord. Nu har han blivit snällare mot tottern o mig med o bryr sig mycket mer men dricker fortfarande men inte lika mycket tror jag. Det känns så orättvist på nåt sätt att hon är hos honom fast det alltid har varit jag som har funnits där o stöttat o tröstat. Jag har gjort många fel jag med eftersom jag nästan aldrig sagt ifrån men nu när jag har gjort det så blir jag lämnad ensam. Jag vill inte tjata på henne att hon ska komma till mig för jag tror det är bäst att hon får bestämma själv. Känner mig bara så ledsen!!

Det måste kännas väldigt jobbigt att vara tillbaka i detta medberoende när man tror o hoppas att det har blivit en förändring. Jag hoppas att han kan sluta igen o att ni kan få det bra tillsammans. Jag tänker på dig o håller tummarna!! Kram<3

Mot VILL

Så startar man om igen då

Visst är det så att vi båda behöver hjälp att sluta dricka. Men jag känner att jag bara orkar att ta hand om mig själv. Det är svårt nog. Men visst skulle det vara lättare om jag levde själv. Min ex.man var och är alkoholist. Så urbota dumt att gifta om sig med nästa alkoholist. Men när vi träffades såg jag det inte. Han är dessutom en fin människa. Men han gillar spriten. Jag måste bli superstark för att klara av det här. Jag har så mycket att leva för. Alkoholen får inte förstöra mitt liv! Kanske är det lättare om jag öppet talar om att jag inte tål att dricka. Jag vill bara inte bli stämplad som alkoholist. Det håller jag helst för mig själv. Jag tror inte att någon anar hur mycket jag dricker för det gör jag hemma. Men nu är det alltså slut på att dricka vin.

Att du loggat in här.. massor av bra tips och vänliga stödjande medlemmar! Gör saker du tycker om att göra som du mår bra av.. av det får du styrka, skriv om din oro här så har du en plats att öppna ditt hjärta och ventilera tankar och frågor så känns det inte så ensamt!

Idag är det starten på min 6:e dag utan alkohol! För att klara dagen är tränings väskan packad och bokad tid på gym.. fick tipset att äta starka tabletter-så nu laddad med fishermansfriend! Jag vill klara detta!

Mina känslor spelar mig ett spratt just nu tror jag. Här har jag gått nu i flera månader och känt mig totalt låst i min situation pga av min mans känslor. Att han kommer att gå under om jag lämnar. Detta har gjort att jag byggt upp ilska inom mig, ilska för att han utövar detta känslomässiga spel mot mig. Ilska för att han totalt skiter i mitt mående. Det har känts som om han inte respekterar mig och mina känslor som lutat åt att jag vill lämna. Nu idag kom han och satte sig hos mig i köket och sa att han kommer att finna sig i om jag säger att jag vill lämna honom. Han hoppas ju inte det, men om det blir så är det ok. Nu tror jag inte han kommer att stå fast vid dessa ord imorgon, men ändå. Men nu, efter att han sagt detta, så kommer helt andra känslor fram hos mig. Vill jag verkligen lämna honom? Vad jag plötsligt fylls av empati för honom och tycker så synd om honom. Är det någon som kan förklara detta för mig? Vilka känslor ska jag lita på? Är jag bara så styrd av hans känslor, eller vad är det som händer? Att man inte ens kan förstå sig själv och sina egna känslor är väl märkligt!!!

inte patetisk :) Du är superduperduktig HannaH!

Känns så skönt att summera helgen när man varit nykter. Ingen ångest och inga skamattacker när man går igenom vad som gjorts. Jag har umgåtts med härliga människor både fredag och lördag och det har druckits en hel del alkohol. Jag har hållit mig till vatten och det har känts helt ok. Mina vänner har inte druckit för mycket eller blivit för onyktra men hade jag druckit hade jag förmodligen blivit helt klart fullast och varit den som suttit kvar längst ( om det funnits alkohol kvar ).
Nu har jag tagit på mig att vara chaufför men har inte haft några problem att stå emot ändå. Jag har ju inte haft så stora problem att stå emot i början av mina vita perioder utan svårigheterna har ju kommit efter en tid då jag börjar glömma hur dåligt det går för mig när jag dricker. Har nog inget större bekymmer med att kämpa emot suget. Det går rätt bra den här gången. Försöker hålla mig sysselsatt med träning och promenader. Har tappat några kilo som extra bonus :)
Sov gott alla!
HannaH

Massor av Tack för infon.. blir bra arrangemang ta en jogging på morgonen och gym på kvällen! Perfekt ! tusen tusen tack! !! Ska planera in aktiviteter så jag har full fart.

Jag sitter i samma båt, men min man går på råd &stöd vuxen sedan 1 år tar antabus men fuskar å hoppar över ibland nu men fortfarande lika egoistisk, lögnare mm vet inte om det någonsin blir bra men han dricker inte nu på det sättet men smyger å gömmer ibland.Min rädsla är som din,jag vill aldrig för mitt liv lämna mina/vårs barn hos honom,skulle aldrig förlåta mig själv om det händer dom något.

Fin läsning AJ! (Att du hittat AA).
Jag är inne på min 13e dag nykter. Har tankar om AA eller antabus. Lever rätt inrutat nu. Gillar det dock. Träffar bara människor jag känner väl, känner mig bekväm med osv. Alltså utsätter jag mig inte för några direkta situationer där jag känner mig pressad att dricka.
Men går i tankar om antabus. Just för om jag skulle utsätta mig för en situation där jag inte riktigt vet om jag kan lita på mig själv. Jag vill ju nångång ut igen, blanda mig bland folk kvällstid på krogen. Men som sagt. Det får vänta, och NÄR jag vågar, kanske jag vill ta antabus innan... Har ni någon erfarenhet av det?

Skickar en styrke kram! Du är stark !

Kan inte säga något nyttigt till dig men jag skickar en styrķ

Hej Tigern, välkommen till Forumet, här kan du få mycket råd och stöd. Forumet är upplagt så att du skriver som ett eget långt brev där du dels får möjlighet att skriva av dig och kan reflektera, dels få input och kan diskutera med andra. Just nu är du inne i Kaeljos tråd/brev. Jag tyckte själv det var lite krångligt i början att hitta men om du går in på själva Forumet har du först fyra rubriker varav den siata heter Hjälpa någon som är nära, klicka på den rubriken så får du upp en ny sida där du kan klicka på Ny tråd. Skriv en rubrik, skriv Ditt inlägg och tryck på Spara längst ned. På det här sättet får du en egen tråd och det blir kättare att följa det som skrivs både för dig och andra. Känner igen mig i mycket av det du beskriver. Man tror att verkligheten ser ut oå ett sett och sen händer saker man knappt vill tro är sanna. Stå på dig. Det finns bara två alternativ som jag ser det. Antingen en fullständig vilja att sluta dricka helt alternativt måste du rädda dig själv. Stanna här, läs i de olika trådarna och fortsätt skriva. /Anonymt

Usch för återfall! Tiden känns viktig, ju förr desto bättre, om han kan komma tillbaka på banan. Denna frustrerande maktlösheten, de där konstiga lögnerna som går hand i hand med alkoholen.

Det är verkligen svårt att förstå utifrån! Tyvärr känner jag att jag föll tillbaka direkt, kastade mig in i mitt medberoende för att på desperat sätt få slut på detta. Avbokade allt jag skulle gjort för att va hemma och vakta. Blir så besviken på mig själv! Vill bara ha tillbaka livet som det var för två veckor sen..
Sakta men säkert börjar jag idag inse det jag lärde mig förra vändan, vad gör spelar ingen roll alls. Men det är så svårt och gör ont att släppa taget.

Kämpa kämpa...

Jag är en "ung" alkis (31 år nu i vår).. Jag har druckit i 15 år, första 5 åren var jag normal.. Sista 10 åren har jag druckit mellan 3-7 ggr i veckan och säkert haft 1 miljard black outs och vaknat med blåmärken över hela kroppen titt som tätt. Hösten 2014 var nog värst av alla.. Mitt skelett måste vara gjort av gummi för det är ett mirakel att jag inte har knäckt varenda ben i kroppen...
Anyways, jag har förlorat såå många vänner pga alkoholen, förstört för mig själv och andra, svikit och ljugit.. Jag har gått från partyprinsessa till partymonster, från att ha tagit ett glas vin före fest på fredagar så har det eskalerat till återställare på toaletten på jobbet ur miniVodkaflaskor... Jag har gömt alkohol i mitt hem och jag har isolerat mig i dagar för att bara dricka. Jag har flygit utomlands på fyllan, magpumpats, hamnat på akuten och på skumma efterfester med kompletta främlingar, har bränt sjuka summor pengar, fylleshoppat, varit otrogen, Jag har varit en direkt F*tta gentemot mina nära och kära och nu i jul 2014 så var jag på väg att förlora absolut allt.

Den 3e januari så fick allt detta ett slut, jag gav upp mot alkoholen, erkände mig "defeated" och ringde AA's nödtelefon och sa att jag inte pallar mer, att jag är alkis, att jag behöver hjälp. Jag blottlade mig totalt.

Efter detta så har jag gått i AA 2-3 ggr i veckan, fått sponsor och börjat på mina första steg ur 12stegsprogrammet.

AA har räddat mig. Utan AA hade jag varit tillbaka där jag slutade, den 3e januari.
Jag hoppas ni tar mod till er att gå till AA. Det är inte läskigt eller konstigt. Det är bara ett gäng nyktra alkisar som sitter där och tar emot er med öppna armar. Människor som vet EXAKT vad ni genomlider och hur ni känner.

Ta chansen och gå!!! Det är värt det till 110%!!! Jag kan inte uttrycka med ord hur viktigt AA har blivit för mig.
Det är tack vare AA jag lever idag det är jag övertygad om.

Fråga: Är din man alkoholist?
Att ha en partner som häller upp åt en... Wow... Hade jag haft det så hade jag varit stendöd.
Kan det vara så att ni båda kan behöva hjälp med ert drickande?

I övrigt: BRA (!) jobbat som inte drack igår, lördag. Det är helt klart ett steg i rätt riktning :)

Grattis till 5 dagar! :)
Imorgon är dag nr 6 och då börjar den "farliga" veckan. Imorgon kommer du säkert behöva gå flera omgångar med dig själv där du måste övertala dig själv från att inte åka förbi bolaget. Imorgon kommer alkoholdjävulen försöka tuta i dig att "du har ju klarat hela 5 dagar, till och med en hel helg, kom igen, lite alkohol skadar inte. Belöna dig nu!"
Men då måste du verkligen vara stark!!!
Vecka nummer 2 är som sagt den så kallade farliga veckan för det är då som alkoholdemonerna börjar försöka övertala en till att man inte alls har så allvarliga problem, att man överdrivit och att man ju faktiskt varit nykter 5-7 dagar och därmed inte är i farozonen.. Jag tänkte på alkohol 24/7 min andra vecka och jag fick kämpa stenhårt för att inte köpa alkohol. Men jag klarade det!!! Och därefter så har veckorna rullat på mkt lättare (är inne på vecka 5 imorgon).
Mitt tips är: Kläm in ett pass på gymmet imrg bitti före jobbet. Då känner du dig fräsch hela dagen och kommer nog vara mindre alkoholsugen under arbetsdagen. Efter jobbet så hade jag försökt binda upp mig till ngn eller ngt som innebär fysisk aktivitet, inget alkoholrelaterat och ngt som tar några timmar. På så vis kan du uppehålla dig ett par timmars tid och kommer mest troligt hem sent på kvällen (efter att systemet har stängt) och är helt slut (för du har vaknat tidigt på morgonen och hållt igång i ett). Då missar du liksom dom stora fallgroparna och klarar dig undan de mest kritiska abstinensstunderna. Förhoppningsvis vaknar du upp nykter och fräsch på tisdag och kan lägga ännu en nykter dag bakom dig.
Mitt enda tips i starten är med andra ord: SYSSELSÄTT DIG non stop!! Sitt inte hemma i slentrian och se på tv och dröm om alkohol.. Gör allt som står i din makt till att hålla dig upptagen från det att du vaknar tills att du lägger dig (detta ska du givetvis inte fortsätta med i all evighet.. Bara ett tag tills du börjar komma in i en nykter rutin och inte är lika besatt av alkohol)

scrolla bara lite i ämnesraderna så hittar du mig jaha och nu då heter min tråd.Där kan du följa ett lååångt brev sen 6 juli som jag uppdaterat nästan dagligen sen dess.Där besrkiver jag min historia och hur jag valt att göra fram till idag.