Senaste kommentarerna i forumet

Tjära Tjalle!
Jag är glad för din skull och tror ditt kroppsarbete enbart är gott för dig, även om det värker i kröppastackarn efteråt. (Småländsk slang)
Det här med stelhet och skavanker får man på köpet oavsett om man levt varsamt eller livligt (som jag). Jag har en mängd grejer i min kropp som är självförvållade eller som av tidens tand satt sina spår. Vet inte om man bedövar det med sprit i långa loppet, möjligen en stund då man är mitt uppe i berusning då givetvis. Jag hade ännu ondare och var ännu stelare då jag både drack, festade och samtidigt tränade mycket. Det var en sjuk kombo.
Vad jag märkt är att det är väldigt stelt att komma upp och igång på morgonen de första 10-15 minuterna. Då känns det som man skulle behöva smörja upp lederna med någon form av mänskligt 5-56. Kanske om man dricker en halv kopp olivolja innan man lägger sig, samtidigt som man kör ett lätt gympapass för att fördela oljan lite fint i systemet.
Vad jag tror mig ha märkt är dock att jag tänker mer på hur kroppen mår och känns, eller?
Generellt så är min kropp betydligt gladare över att huvudet har skärpt till sig de senaste 3 månaderna!
Lycka till med rygg gympan, Tjalle.
Följer dig tätt bakom.
LillPer

Underbart att höra och grattis till DIN seger!

Kram

Kolla dina värden, så att du vet vad det kan bero på. Många självmedicinerar och flera av oss har piggnat till efter jobbet med A. Kanske järnbrist eller B12-brist eller något? Känner mig också ofta trött men sover ganska lite också.

Kram

Pepp till dig som är allt annat än patetisk! Forumet är verkligen ett bra stöd.

Hmmm, vilken konstig inbjudan... Tycker jag men det kanske är humoristiskt menat.? Jag förstår dig men det verkar som de går miste om en bra och rolig gäst!

Härligt att läsa dina rader. Igenkänning ;-) läs superskönt med lilla stugan. Har också ett sådant behov. Jag känner mig ensam och vill vara ensam/ifred samtidigt. Ja, det tar en del på krafterna att förändra sitt liv... Sannerligen.

Bra att du sköter om dig och tack för hälsningen

Två veckor är guld värda för kropp o själ.
Även de dagar då själen känns dyster och hopplöst omotiverad, glöm inte det.
Bit för bit kommer du närmare ditt mål. Sakta, men lika säkert som att det kommer regna i morgon också, eller nån annan dag till hösten.
Styrkekram från LillPer

Grattis på en bra början! Starkt jobbat. Du får hjälpa och tänka på världen mer sedan när du är frisk och nykter ;-)

Grattis i förskott Konstnären och tack för inbjudan. Ska mentalt vara där och smaka på tårtan. Ja, du är ett bra exempel på att det går och varför vi inte dricker mer, fantastiskt av dig! Tack för att du delar med oss andra.

Jobbet tar mer tid och skolorna börjar denna vecka. Mycket info att ta till sig.

Igår på väg hem från jobb kände jag suget. Kopplar ihop det att se fram emot det där. Lite sorgset ett tag och insåg att det nu det kommer att bli jobbigt på riktigt att stå emot. Funderade på hur länge jag ska avstå men tänkte på att jag som många andra trillar dit i ökad konsumtion ganska lött så jag måste avstå. Förhandlar och argumenterar med min hjärna. Vill inte förlora detta som känns så bra.

Igår kväll på en annorlunda tillställning med många nya ansikten för mig. Jag var ny för de andra. Inga problem att avstå.

Sover för lite och känner mig lite förvirrad i mitt liv nu. Vilken väg är jag på och vilka val ska jag göra. Vill hitta ett jobb där jag verkligen trivs men ska inte klaga... Det är inte så dåligt men trist. Jag söker en passion, ett kall att sätta tänderna i.

Känns lite ensamt och tomt nu. Hoppas att det går över snart. Hur är det för er andra?

/v

Det här forumet är fantastiskt.
För mig pågår det en ständig tankeverksamhet. Mitt största mål är att vara stolt över mig själv.
ironi: hade öppet hus för 40 pers i fredags...hur trevligt somhelst. jag drack ej.

Men fick minst 8 st vinflaskor i present...

... att du pratat med någon!!

Jag förstår att du tänker "undrar om jag verkligen orkar med att genomföra det här" - men du fixar det!!! Tänk på vad alternativet är...

Kramar!

I går var jag till familjerådgivningen!!
Det var skönt att kunna prata om min situation med någon som förstår o inte dömmer mig.
Vi gick igenom vad som är det första jag behöver göra.
Jag måste tala om för min sambo så han förstår att jag vill separera och sedan bona tid på banken för att reda upp hur vi ska göra.
Måste också försöka fixa boende åt min dotter där hon går i skola o åt mig själv.
Det känns så svårt och jag känner mig så ensam i det här!!
Fick en ny tid om 14 dagar och ska försöka att ta tag i det här!!
Min sambo dricker på som vanligt i smyg!!
Har ju märkt att han blir väldigt påverkad snabbt efter att bara ha varit ute en liten stund!
I går tittade jag i garaget( kunde inte låta bli) och hittade en flaska akvavit!! Inte så konstigt att han blir påverkad så fort!!
Jag orkar verkligen inte med honom längre, alla känslor är borta!!
Undrar om jag verkligen orkar med att genomföra det här!!
Kram

Jag har läst igenom din tråd och känner till stora delar igen mig från förra gången jag försökte sluta med A.

Jag insåg någonstans att jag måste sluta med A och lyckades efter mycket kämpande och lidande att hålla upp i fyra veckor. Men jag hade varken den rätta viljan eller rätt inställning.
Efter de fyra veckorna så började jag återigen med samma beteende som tidigare - men i ännu större mängder. Under de fyra veckorna så gick jag och tyckte synd om mig själv mest hela tiden.

Jag intalade mig själv att mina problem inte var så allvarliga även om jag insåg att mitt beteende inte var helt OK. Jag jämförde mig med personer som skrev på forumet i andra trådar och tyckte hela tiden att mina problem inte alls var lika allvarliga. Jag intalade mig själv att jag kommer såklart att kunna dricka normalt snart igen. Jag ska först bara bevisa för mig själv att jag kan hålla upp i fyra veckor! Om jag klarar det, hur stora kan då mina problem vara?

Och dessutom, jag är ju inte alkoholist på riktigt. Jag köper enbart fina spritsorter. Amaronevinet jag köper är ju bara för att fira att vi ska äta en fin middag. Ölen jag köper kommer bara från hyllan med specialöl. Jag klarar för det mesta att dricka normalt i sällskap med andra. Jag har fru och barn, har en chefsbefattning på ett internationellt företag, kör en fin bil och bor i ett attraktivt villaområde. De flesta ser mig nog som framgångsrik.
- Då kan man ju inte vara alkoholist! Eller?
Sådär tänkte jag hela tiden. Jag visste att jag hade problem men ville inte inse hur allvarliga de var.

Under de här fyra veckorna så skrev jag här på forumet i en egen tråd och med ett alias jag nu inte hittar. Det hade varit kul att hitta tråden eftersom jag då hade kunnat visa att det tydligt syntes att jag inte hade bestämt mig på riktigt.

Nu har jag börjat om igen!

Den stora skillnaden är att jag nu förlikat mig med tanken att inte kunna dricka alkohol igen, någonsin! Och för det mesta så känns det helt OK. Det är ju inte en myt, det går verkligen att ha kul utan alkohol. Och du slipper dessutom alla otrevliga biverkningar alkohol har! Den andra stora skillnaden är att jag nu insett att jag höll på att förstöra mitt liv. Det finns säkert grader i helvetet och det finns säkert många som har det värre än du eller jag någonsin haft det. Men för mig så räckte det nu. Jag hade nått min botten!

Nu har jag iofs bara varit vit i 15 dagar men jag känner mig för det mesta grymt stark och jag är fast övertygad om att mitt beslut är och var det rätta.

Vad ville jag med detta inlägg? Bara beskriva att jag varit i din situation. Att du måste bestämma dig annars går det aldrig. Och att gömma sig bakom att "jag sköter mitt drickande ganska bra för det mesta" fungerar inte. Inte heller spelar det någon roll om du sitter på en parkbänk eller i en fin soffa i ditt vardagsum, A kan vara ett lika stort problem i båda fallen.

Jag hoppas att du fattar rätt beslut!

Ha en underbar dag!

Tackar för inbjudan, kommer gärna! Själv känns det som att jag fyller år idag, då jag lyckats hålla upp två veckor. Kan låta som ynka två veckor. Men det har nog inte hänt mig de senaste två åren. Minst. Och därför känns det stort. Sov 11 timmar inatt. Fortfarande trött:-) Men det får väl vara så ett tag, som du skrev. Ska iväg och köpa mig ett par riktigt bra promenad/löparskor. Inte för att jag ska löpa (löpa!:-, nänä:-) utan för att jag haft så ont i foten ett långt tag. Det blir min födelsedagspresent till mig själv. Önskar dig/er alla en härlig nykter dag!

Nu är det två veckor! Just nu 19373 minuter (enligt appen). Och det blir inget första glas idag heller.

Kram

Tack för dina ord. Får mig att må bättre. Hoppas du har det bra på din konferens.

Kram

Hej på er forumvänner,
Är nu inne på min 18:e nyktra dag. Det var ett tag sedan jag hade en så pass lång nykter period. Det känns som om jag varit nykter mycket längre, på gott och ont. Muskelstelheten och orörligheten har jag kvar men jag försöker att göra lite stretching varje dag. Värst är det på morgnarna. Kanske ska jag byta säng men det är nog som många av er intygat. Många småskavanker kommer fram när man slutar dricka. Sådant som tidigare bedövades av A.

Jag har varit lite mer aktiv senaste veckan. I förrgår var jag på en heldagstur i yttersta skärgården. På ön hade de även ett par mindre, mycket enkla rum/stugor till uthyrning. Jag var lite sugen på att hyra en sådan stuga. Åka ut på senhösten och sitta alldeles för sig själv utan influens av andra människor, TV, radio, nätet mm. Vi får se. Jag har i och för sig alltid gillat att vara ensam. Igår jobbade jag hårt på tomten. Det blev nog ca 5 timmars hårt slit vilket kändes i kroppen. Jag har fortfarande inte den rätta energin och lusten men jag tar mig för saker i alla fall. Jag var på mitt tredje AA-möte igår. Kan ärligt säga att jag inte direkt ser fram mot mötena men jag känner mig ändå väldigt nöjd när jag varit där. Jag påminns hela tiden om mitt problem och förleds inte att börja tänka i former av att jag kanske kan dricka någon öl eller två i alla fall.

Hösten börjar obönhörligen sitt inträde men det känns helt OK. Ser fram emot fina, klara höstdagar där allt rullar på i sin stilla lunk. Jag känner att jag har fullt upp med mig själv och min nykterhet. De som inte har vårt gemensamma problem kan nog inte fatta vilken enorm kraftansträngning det är att sluta dricka. Jag hoppas och tror att detta klingar av ju längre man förblir nykter och jag hoppas då kunna ge tillbaka lite. Som det är nu har jag inte haft kraft att stötta och supportera många av er andra i era trådar men jag vill att ni ska veta att jag läser det allra mesta och jag är full av beundran för de kamper ni utkämpar; både ni som har några dagars nykterhet bakom er och så de som klarat er väldigt länge. För mig känns det fortfarande som en utopi att prata om nykterhet i månader, ja tom år men det är livsfarligt för mig att tänka så. Jag kommer i alla fall att vara nykter idag. Ska på rygg- och nackgymnastik ikväll. Det behövs sannerligen.

Sköt om er/Tjalle

Tacksam att du delar med dig av dig Ebba

här har du en man som säger om o o igen att det inte är synd om han, fast det blir så att han agerar som det i situationerna ändå.
o det här med att han får det han vill o att vi inte är nå bra för varandra det stämmer väldigt bra in på den här slags relationen. Vi kommer inte vidare, o inte alls om vi fortsätter o se o sen tex har sex... en vän sa.... ni kommer aldrig ifrån varandra, nån måste ta steget

Gött Ebba (skitfint namn dessutom)
Vi som insett fördelarna e som typ små mylittle ponys som skuttar runt helt lyckliga hela tiden och får nya kunskapssymboler stup i kvarten.

Hmmm. Knappt överdoserat netflix med dottern.

"Alkohol e skit, ge fan i det och upptäck ett nytt liv! Alla ens gamla intressen blommar lixom upp och får nytt liv."

Om någon hade sagt så till mig för tre veckor sedan hade jag suckat och himlat med ögonen samt tänkt att positiva jävlar inte har en aning om hur hemskt livet kan vara och att jag minsann inte ägnar mig åt mina gamla intressen eftersom att dessa intressen är tråkiga och inte längre intresserar mig.
Idag förstår jag exakt hur du menar och det är fantastiskt!
Plötsligt känns det som att livet består av en massa möjligheter och jag har fått lusten åter.
Jag vet att jag är nynykter och att bakslag kommer och går men just nu är jag bara lycklig, tacksam och glad över min glädje som kommit åter.

/Ebba, nykter dag 18.

Tänkte på en rolig grej innan jag gick upp idag. Tänk om systemet hade olika köer, en för alkofria drycker, och sedan den gamla vanliga. Hur många hade stått i den alkofria, konstnären i varje fall. När jag drack som mest vad jag hade glott på torrisarna i den alkofria kön. Nu hade jag beundrat dom. Köerna hade inte varit så långa heller. Nu har jag klarat en höst, en vinter,en vår och en sommar. Inte illa och jag är mäkta stolt idag. Inte kunde en spillra som jag bli nykter. Jo det kunde du, och därför kan alla det, jag kan inte nog poängtera att det går. Jag simmade omkring i dyn utan att ta mig upp. Hjälpen kom med ambulans och fantastisk läkarvård. Aldrig, aldrig ska jag tillbaka.
Tänker mycket på Ebbas ord, två år och sedan tillbaka. Så detta är livslångt beslut från min sida, och roligt är det för det mesta. Pompa och ståt ska det bli på min ettårsdag, fast det är inte förrän 10 september, men ni är välkomna till mitt bord i fantasin. Det blir tårta till förrätt, huvudrätten blir tårta och efterrätten blir tårta, hur många kommer då tror ni.
Fin dag alla underbara människor här inne, och innerligt tack för att ni hjälper mig.
Kramar Konstnären

Tack Ebba för tipset, Pommac är gott det kanske det blir. Nej jag ska inte återvända till svarta hålet igen som jag kallar det.
Du låter glad nu Ebba och det glädjer mig. Måste ut med vovven nu hon är nödig min älskling, som såg mig när jag mådde som sämst
Morgonkram till starka Ebba
Konstnären, förresten Ebba hette min underbara farmor

Snart ett år!
Vad fantastiskt skönt för dig.
Härligt!
Jag hade två nyktra år och föll tillbaka som du vet.
Gör inte om mitt misstag :)
Kram Ebba.

Jag hade klippt gräset i stället. Man är väldigt sårbar i början, konstig det där med alkoholen. Känn riktigt efter hur det känns.
Kram
Konstnären