Senaste kommentarerna i forumet

Härligt jobbat Lenan! Fantastic liksom! :-D

Du, jag gick inte ner ett gram heller. Kompenserade nog både omedvetet och medvetet med mat och godis och alkoholfri dricka... Men heller det - med tanke på alternativet. Allt har sin tid, eller hur ;-)

K R A M

Dina problem är inte det minsta svåra att greppa. Jag känner igen det du beskriver till 100%. Många andra här säkert likaså.

Välkommen en gång till.

Jag inser efter att ha läst mitt inlägg att mina problem kanske är svåra att greppa. Det handlar för mig inte om jag jag dricker för mycket vid ett tillfälle utan mängden tillfällen och min totala oförmåga att begränsa antalet tillfällen. Jag gör mig gärna en oerhörd massa besvär för att få dricka. Kan cykla hur långt som helst eller betala dyra taxiresor för att inte behöva köra. Jag har haft med mig vin och druckit ensam på hotellrum i jobbet. Har många gånger shottat i mig ett glasade vin när det är dags att gå. Har även shottat vin när mina barn haft barnkalas. Dricker mer än gärna i mitt eget sällskap. Jag känner att jag är jäkligt sunkig i mitt beteende när det gäller alkohol.

Några praktiska tips till.

Gör ett ordentligt avbrott. Om du bara försöker minska försvinner suget aldrig. Vi talar om månader, inte veckor.

Aldrig för trött, hungrig, eller törstig. Hunger och törst blandas väldigt lätt ihop med alkosug. Ät en frukt och ha ett glas av något a-fritt bredvid, då du lagar mat t.ex.

Starta en egen tråd här och skriv i den. Att skriva hjälper och så kan du lättare hålla reda på när någon svarar till dig.

Lycka till!

Jag vet inte hur jag ska stå ut denna höst och vinter! Allt är mörkt, fuktigt, kallt och rått.
Går runt i en tung stämning hela dagarna och är trött. Har ingen arbetsglädje och när jag kommer hem vill jag bara sitta under en filt. Och sedan suckar jag hela kvällen för att allt är så trist. Men jag orkar inte ta mig för något!
Till och med katten går runt och gnäller. Han vill ut på äventyr men tycker inte om det fuktiga vädret. Stannar därför inne men blir rasrlös och gnällig.
Det är hopplöst att gå runt och må dåligt av något som inte går att påverka. Önskar jag hade en remotecontrol och kunde snabbspola fram till april 2015!!!
Tråkigt, tråkigt, tråkigt...
Men så läser jag ditt inlägg Berra och plötsligt så kliver sommaren in i rummet med en fläkt av härliga sommardofter och ljusa sommardrömmar! Och för en liten stund så glömmer jag mitt sorgmod och sitter med ett leende på läpparna...

Go girl!

Fatta organen en sådan fridöjdefull månad för de fina små. Du får mig att le med dina sprudlande ord. En sann ordkonstnär tror jag bestämt.

Tack för positiv energi.

Kram Ebba

Är verkligen urbra! Känner igen räknandet både i dagar och procent ;-) Stängde själv 2013 med i bästa fall 20% nyktra dagar. Anledningen att det trots allt blev så många var att jag inte drack efter den 10:e november. Annars hade det tyvärr bara handlat om strödagar.

Tycker du gör helt rätt i att använda dig av ett brutet räkenskapsår. Då har du fortfarande chansen att få över 50%

Lycka till!

//PP

Grattis, Lena. Vi har nog mycket liknande tänk kring det här. Men hela vägen tillbaka till det gamla skall vi nog aldrig mer, eller hur.

Var det Calleqwerty som angav i procent hur länge han varit nykter eller vem var det? Hursomhelst blir en månad en tolftedel av ett år och det är ju drygt åtta procent. Bah, låter som en endaste ynka liten måsskit på hela stora Klagomuren men det behöver jag inte bry mig om. 31 dagar är 31 dagar. Mina inre organ, föreställer jag mig, är själaglada. Och Lucas. Och Selma. Och jag.

Nån dag eller kväll här framöver vet jag att jag på allvar kommer att leka med tanken på en fylla. För att se. Testa. Jag har aldrig gått in i en längre tids avhållsamhet med den här inställningen jag har den här gången; att jag vill förändra mitt dryckesmönster för livet. Hur det kommer att se ut vet jag inte och just nu är jag inte intresserad av vare sig att testa på alkohol igen eller att skriva nåt kontrakt inför framtiden. Det är bara jag, här och nu. Förut har jag alltid återvänt till samma slags drickande.

Bara en sån sak som att boka tid på vårdcentralen... Det hade jag ingen lust med alls för en månad sen. Eftersom jag skämdes över min alkoholkonsumtion och oavsett vilken krämpa jag hade så skulle jag då tusiken inte konsultera nån läkare eftersom det var rätt åt mig, jag hade inte förtjänat nån som helst kontakt med sjukvården. Den känslan börjar sakta men säkert släppa nu. You gotta earn your right lixom...

Men inte ett skit syns på vågen! Inte ETT ENDASTE nåt! Herregud, jag har ju avstått från massor av kalorier! Under en hel månad!

Men jo, ja, jag vet. Det är ju bara alkoholkalorier jag avstått från. Inte dom andra... Fast skit i det nu. I dag är jag inne på 31:a dagen och det, mina vänner, det är en sjättedel av ett halvår det!

Såg Babel i går! Fan, det gav ju mersmak!
:)

Ingen orsak JEANS.
Hej SL, jag håller på dig.

Kram Ebb

Tyvärr är inte jag rätt person att fråga eftersom mitt problem ser något annorlunda ut. Jag har inte ett dagligt sug utan mitt problem är att det går käpprätt och helvete när jag väl dricker. Däremellan så känner jag inget (oftast). Däremot har jag andra beroenden och vid det här laget har alla som läst min tråd förstått att jag kopplar av genom att virka och sticka. För min del är det fullkomligt avkopplande. Nu fattar jag ju att det inte är för alla men för mig har böcker fungerat ungefär på samma sätt. Jag blir fullkomligt lugn. För mig har det också hjälpt oerhört mycket att skriva här. Dels för att det sysselsätter mig men har också bidragit till att jag reflekterat och analyserat mig själv och mina mönster. Att ha tydliga träningsmål har också fungerat bra för mig då har jag inte velat sabba mina framgångar genom alkohol etc.

Sen finns det många här i forumet som ständigt brottas med den ständiga kampen mot alkohol så stanna kvar, läs, inspireras och skriv!!! Välkommen Jeans

/SL

Och välkommen hit. Min historia har pågått längre än din, men den är ändå densamma. Det är det som är så skönt här, att man läser och börjar förstå att man inte är ensam. Att dessutom få missbrukarnas sida av saken (som aeromagnus som är en ängel) hjälper ännu mer.

Du är fast i kontrollfasen, dvs du tror fortfarande att om du håller koll på hur mycket han sätter i sig så gör det skillnad. Men det gör det inte. Och alkoholisten dricker alltid mer än du vet om ändå. Det spelar ingen roll om du - som jag och många andra - börjar märka flaskorna och letar fram burkar och flaskor - som jag och många andra - och ställer dem framför näsan på honom. Han kommer att känna mer skuld, förmodligen få mer ångest och dricka i alla fall. Möjligen bara bli bättre på att gömma. Det du måste förstå är att han sannolikt inte är mottaglig och att du inte har ansvar för hans drickande. Det får han ta! Så nöj dig med att konstatera att han är full, lägg inte energin på att kontrollera honom och sen får du fråga dig om han någonsin kommer att vilja få hjälp.

Var väldigt tydlig med hur du känner det (jag ser det som om, jag känner att...) och säg att det kommer att påverka er relation, i förlängningen kanske hans jobb och relationer till andra. Det är hans val. Och du, ta det här när han är nykter! Annars är det bortkastat.

Kram

och tar in att när och om han tar ett återfall så är det inte för att svika löftet till dig.Det är isåfall troligen för att han är alkoholist och inte kan låta bli.
Men din nejattityd är nog ett måste åtminstone för dig själv så du håller löftet till dig själv och visar att du menar vad du säger och känner.

Jag gick i två år och väntade på återfall och det pågick ju nästan hela tiden bakom min rygg.Jag kände mig förstås oerhört sviken.
Men har nu i sommar mer tagit in att jag råkar ju ha valt en alkoholist till käresta.
Så därför är det ju bara oss själva vår attityd och vår känsla som kan påverkas,inte hans.
Jag hoppas att din samtalshjälp kan lätta på trycket lite för dig.
Härligt att det händer grejjer,även om all förändring tar på orken.

Ha ha ha... bra jämförelse! Särskilt som jag har seglat för länge sedan och numera är övertalad av mannen att köpa en själlös motorbåt till nästa vår...!! ;-)

Än så länge allt bra. Första helgen passerat och han var nykter. Vi hade det trevligt. Men vet att det är långt kvar. Ska iväg och prata med en psykolog nu för jag behöver prata och jobba med mig. Vill inte bli bitter. Måste försöka ösa ur mig och lära mig att släppa vissa saker. Så svårt !
Litar fortfarande inte på honom men får ta en helg i taget.

Det gick åt skogen redan första dan! Han smygdrack både öl o sprit...det har iaf försvunnit... Jag blir så jävla arg o jag känner mig så maktlös! Nu är jag rädd att han ska börja smyga ännu mer... Hur ska ja gå till väga?! Nån som har ett gott råd och ge mig, för jag vet inte... :( *ledsentjejidag*...

Tuggummi är precis såna små knep som jag behöver, att ta till för att komma in på annat spår. Tänker att jag ska börja läsa böcker igen. Att träna istället funkar mkt bra men det har jag inte tid med varje kväll :)
Kram

Hur kunde du veta? Klart båten ska heta det! Annars vore ju Ran eller Rana ett alternativ ;-)

"Båtar åker man i" Nähä, där har du däremot fel...

Det är bilar man åker i, eller på sin höjd i en själslös motorbåt av plast. Vi andra seglar.

Det är faktiskt något helt annat. Det är som att jämföra ett dåligt ligg och fantastiskt sex!

//PP

Två ord.
1. Vackert.
2. Tack.

Kram till dig

Ha ha ha... har också käkat män till frukost... Men det är ingen hälsosam kost! ;-)

Körde om ett lastbilssläp här om dagen. En träbåt på släpet. Riktigt riktigt dåligt skick (såg det ut som - vad vet jag - båt åker man i...) med flagor av fernissa fladdrandes i vinden... typ... Kände hur ett leende spred sig. 'Jaha där kommer PP:s nykterhetsprojekt'. ;-)

Har ett självklart namn till båten

Skojar bara! Men ett mer seriöst namn är Ran. Ran Havsgudinnan och vågornas mor. Det är hon som fångar in drunknande män i sina nät och tar dem med till det dödsrike som hon råder över. Hon och hennes make Ägir tillhör båda jättarnas släkte och tillsammans har de nio döttrar som är havets böljor.

Kram

Tack själv! Måste medge att morgonen idag känns ganska bra. Mycket tack vare att det bara var ett falskt rykte,om ditt återfall, och i och med det obefogad oro om dig.
Jag vet, du mår inget vidare just nu, men det kommer igen ska du se. Du är envis (som en åsna) och det är en bra egenskap ;-)
Så samtidigt som jag är glad för din skull, så är jag lite ledsen. Ja du fattar vad jag menar tror jag?!

Du har säkert som jag druckit din beskärda del av alkohol. Om du "förbrukat" alla dina män vet jag inte. Det är väl upp till Gagarin att bestämma det, eller?

Ta vara på dig

//PP

Mossigt skulle vara "pissigt" för mossigt har jag inget emot att må!