Senaste kommentarerna i forumet

Usch vad jobbigt. Ja du kan ringa polisen! Det är upp till dem att rubricera brottet, du behöver bara berätta vad som har hänt. Är du rädd för honom så tycker jag absolut att du ska göra det.
Ring någon du känner som kan vara med dig om du har möjlighet till det, eller om du kan ta dig iväg någonstans. Man ska inte behöva vara rädd i sitt eget hem!

1000 kramar!
Ta hand om dig

...och klädde på sig och gick ut!
Han slog inte me försökte tippa sängen, tog hårt i mig, skrek mig i ansiktet....och annat...
Han har varit go idag men menade att han bara varit det för ha lugnt.
Plötsigt vände han humöret när jag pratade och jag sa det inte är ok att han är otrevlig. Att hans illamående går ut över mig.
Han blev tokig och slänger ur sig allt elakt. Jag ber honom förklara sig, flera gånger och han blev totalt tokig och går ut!

Ska man ringa polis nu?

Han har sagt han älskar mig men varit lite kort. Han sa han kommer till mig på jobb. Jag har ingen anledning tro annat. Men han pratar mycket lite.
När vi äter berättar jagom min dag, han tycker jag ska va tyst eftersom vi äter o har tv på. Jag ler och säger man kan göra fler saker samtidigt.

Han gick och är hysteriskt aggressiv och allt är direkt riktat till och mot mig. Kulmen verkar varit då han sa han sett filmen tidigare, när den va mitt i, han setrött ut och jag frågar om han ärpå väg att somna, där vänder han till hysteri.
Han är inte här nu...men ska jag ringa polisen?
Jag sa jag omöjligt kan förstå efter allt gott, han menade allt han sagt var för att få lugn och han aldrig skulle komma till mig och allt fint vi haft bara varit ett spel mot andra. Att han aldrig mer kommer prata med mig.....

Snacka om dubbla personligheter!!!!
Han tyckte vi "pratade" nu. För nu kom ju allt fram...i en orkan av hysteri och farlig ilska!

Han är riktigt sjuk!

Vad tråkigt, Miss K.

Jag vet hur det känns. Och jag vet att det går att stanna kvar trots ett återfall, men ändå vara "sann" mot sig själv.

Känn efter i dig själv var dina gränser går. Du stannar om han dricker, men vad är det som inte är ok för dig? Vad är det som skall hända för att du skall känna att gränsen passeras?

Var rädd om dig. Kram!
/H.

Jag har varit bortrest över helgen, och kommer tillbaka till detta... vilken chock, Sorgsen!

Men det gör mig hoppfull att du verkar lugn och samlad mitt i all kalabalik.

Kram, jag tänker på dig.
/H.

Kram, vännen.

/H.

Men så jobbigt när det blir en massa tjafs inför begravningen. Usch.

Och så jobbigt att du mår kass. Usch.

:-)

/H.

börjar vi om igen... Inga katastrofer, inget jobbigt men bara de där gräddvita månaderna som nu börjat bli väldigt gräddig och så helt plötsligt idag slutade det vara charmigt och härligt och så kände jag för första gången att jag inte litar på mig själv. I höstas och vintras mådde jag bra när jag såg till att gå in här varje dag. Jag börjar med det igen och så får det gräddiga bli kritvitt igen.

Hej, vänner!

Dagens länktips (eller ja, det är inte tips, det är en order: se detta.):

Jan och Pia Johansen om hans beroende och hennes medberoende.

http://www.tv4play.se/program/nyhetsmorgon?video_id=2303661&utm_medium=…

Kram!
/H.

Hej! Har inte haft tid att skriva förrän nu.
Jag kände det redan när jag skrev att den snälla frågan inte var så snäll. Så här blev det: Jag hade köpt alkoholfritt och han hade köpt vanligt vin. Vi började med det alkoholfria. Efter ett tag berättade han om flaskan och att det hade varit gott med ost o vin. Jag sa nej tack, och det blev en konstig stämning. Han öppnar flaskan och står i köket och äter o dricker. Han märker att jag är sur och ställer ifrån sig flaskan och tömmer ur glaset. Nästa dag är flaskan tom, vet ej hur mycket han druckit, han säger att han slängt ut det.

Senare säger han att han känt sig deprimerad och uttråkad sista dagarna och att det har triggat suget. Nu tror jag att det är lugnt under arbetsveckan, men hur det blir kommande helger har jag ingen aning om.

Adde, förstår att du tycker jag är dum. Jag menade inte riktigt att det skulle vara överstökat för honom, snarare att min första återträff med drickandet skulle bli avklarad.

Tack också lillablå o mt. Det är bra att bli påmind ibland. Jag kommer att köra på nolllinjen framöver. Dvs att jag inte tycker att han bör testa, men att jag kommer att vara kvar ändå. Blir det som förut vill jag lämna, men det tar jag då. Saknade själv vinet i början, men nu känns det okey.

Kramar Miss K

är fantastisk rätt och träffande i dina analyser.
Det har jag skrivit och talat om. Det hopas jag att du känner, jag har bett Fia om ursäkt för mitt beteende som olyckligtvis escallerade och fortsatte i idiotiska meningar.
Visst jag kan tycka ibland att man inte skall förklara hur andra inte skall bete sig när man själv har gjort samma fel.
Men det har ju du gjort i all välvilja, inte för att vara en besserwisser. Och jag ber dig öppet och ärligt om ursäkt om du tog illa vid dig av mina meningar.
Du ÄR en fantastisk kvinna som står på randen av bergets topp just tagits sig uppför detta berg.

Jag beundrar dig som lyckats, önskar dig all lycka till framöver innan du skall kasta dig ut i livets karusell.
Jag ser upp till dig som lyckats ta dig dit där du befinner dig nu!

Tack för att du finns, glöm inte bort oss nu när du ger dig av.

Kramar/A

.

med pajkastandet och det är svårt att undvika det man inte vill befatta sig med pga forumets upplägg. Vill bara säga santorini - ifall du går in och läser - att jag aldrig uppfattat dig besserwissrig i tonen. Klok kvinna bara! Ha det gott! / mt

jag väljer bort den där pajkastningen, precis som jag väljer bort människor som bara suger energi i vardagen. Man bestämmer själv vilken som har tillträde i ens liv, där kan man påverka i alla fall.

Hoppas du känner du själv får ut något av att fortsätta skriva lite då och då, så att jag får läsa fler tankar från dig nu när du går stark och helt fri från a ut i livet! Lite egotänk där kamouflerat i omtänksamhet ;)

.

tack för era snälla ord och kramar! Tilde, ditt inlägg gör mej väldigt berörd när du säger att jag varit till hjälp, det har ju varit min avsikt. Min förhoppning att kunna hjälpa nån och inte upplevas som en besservisser som säger vad man ska göra. Den här andra pajkastningen som pågår ska man väl inte bry sej om. Inte tänker jag radera några inlägg och jag tittar säkert in nån gång igen och ser hur det går.

jag har alltid undrat vad det är för slags löst folk som sitter i små lyor i Stockholms förorter. Nu vet jag!

Fia

Nu slog du under bältet men det förvånar mig inte.

Fia

.

Det är klart du kliver av raring. Din typ gör ju alltid det!

Fia

.

Citerar dig lite vill.sluta. "har aldrig och kommer inte medvetet vara elak eller kränkande mot någon härinne". Gäller det även när du kallade Villervalle för IDIOT med stora bokstäver? Ursäkta frågan, du kanske stavade fel? Menade ett helt annat? Sitt du i ditt glashus och läs din bibel. Men bli inte förvånad om stenar trillar in.

Fia

Får du av mig också, förstår dig, tänker samma tanke själv. Tack för att du funnits här som stöd!
Kram!

i fredags kväll. De brukar vara väl indränkta i öl, men så icke denna gång! Första hälften av kvällen tyckte jag lite synd om mej själv för att jag inte "får lov" att dricka, men sedan kom insikten stark: jag FÅR VISST dricka, men jag VILL INTE.

Det är en jädrans skillnad. Det är jag själv som har satt stopp för drickandet, bara mej själv jag sviker om jag ändrar mitt beslut, jag vet ju mycket väl hur det slutar/ fortsätter om jag börjar dricka igen.

Tack raring! Det ska nog gå bra imorgon!

Fia

har varit bland de bästa för mig att läsa, du är klok och har mycket vettigt att dela med dig av. Jag blev uppriktigt ledsen när du skriver du ska lämna formum. För mig är det de som lyckats och som kan ge smarta ofta genomtänkta råd som varit det bästa med det här.
Kunskaper och klokskap är det jag suger åt mig av och bla dina tankar är de som jag verkligen tagit in och tagit till mig. Ofta har jag kännt vi tycker lika om mycket men du har kunnat beskriva det bra och ja... det är tråkigt att jag inte ska få läsa dina klokskaper mer.
Kanske ändrar du dig... Att få ta del av livet från dem som gått igenom en massa och kan ge goda råd (det gäller ju inte bara alkohol för allt hör ju ihop i livet)är ju minst lika stor del i det här.
Ja ja jag kan inte övertyga dig om du känner själv att du inte vill mer.

Kära Santorini, tack för allt engagemang då. Jag får suga på alla dina gamla inlägg. Hoppas bara du inte kommer att radera ut dem. Varna innan så man kan kopiera då :)

Kram och stort lycka till från Tilde
...och jag förstår om du vill gå vidare och leva fullt ut. Visst förstår jag...