skrev vill.sluta i Nykter numer, men då vill frun skiljas...?

Hoppas du kommer få de stöd och råd du behöver
i din värld just nu.
Håller tummarna för ditt bästa, eller BARNENS bästa.
Fast du måste inse att för barnens bästa
vore det bättre ä med TVÅ lyckliga
familjer än en kärlekslös
en med
några som håller samman "för barnens skull"
Om det nu gått så långt att din fru kommit
till detta, så ligger det rätt långt i "pipeline" så att säga.
What ever så önskar jag dig lycka till och grattis till din nykterhet.
/A


skrev Medardus i Nykter numer, men då vill frun skiljas...?

Tack för svaret Mulletant! Jag försöker få bilden över vad som hänt klar för mig här...jag har förstått att hon inte vågat lämna ungarna i min vård så som jag betett mig ibland med flera dagars krökande. Hon har ju sagt åt mig på skarpen ett par gånger, och jag har trott henne, samtidigt har det nog varit hon som har verkat mer desperat att hålla ihop relationen(pga barnen igen?). Men ändå, jag vill tro att det varit kärlek som glittrat i de där ögonen snarare än desperation. Men som medberoende kanske man lär sig att visa det som förväntas av situationen? Usch, det känns hemskt att tänka att det kanske inte funnits kärlek på flera år...

Samtidigt känns allt detta så konstigt...som jag nämnde, jag såg bara framför mig hur allt skulle bli så bra nu, jag skulle äntligen få visa vem jag är och hur bra jag är(jag har inte varit urdålig utan alkoholen). Men mitt uppbrott från alkoholen är väl en förlösning av hennes ångest och den där "ständiga klumpen i magen"...Där kommer förstås det här med rubbad jämvikt in i bilden.

Till saken hör att hon har ett par nära vänner som det senaste året också genomgått separationer, och att detta influerat henne till att tro på att gräset är grönare på andra sidan. En tanke som jag har gett upp för länge sedan. Jo, jag har också i flera år varit väldigt osäker på om hon är den jag ska leva med resten av mitt liv. Kanske detta har påverkat drickandet en del?

Som sagt, många tankar...på sätt och vis känns det som att vi kommer att gå isär. Men som jag tänkt, kärleken borde besegra allt, om det är så att den finns där nånstans bland alla besvikelser och all ångest.


skrev Sorgsen44 i Jaha vart börjar man?...

Hej
Får ont i min mage bara jag läser om hur du har det.
Man känner ju igen sig så väl.
Känner också sån ilska att den som dricker bara tänker på dig själv och skyller ifrån sig bara för att kunna ge dåligt samvete till sin partner så dom kan fortsätta dricka i tid o otid utan att det skulle vara konstigt.
När de man lever med i en familj blir påverkade av någon annans drickande ÄR det inte acceptabelt.
Denna ständiga oro o ängslan är fruktansvärd att leva med.
Min man har inte druckit nu på fyra veckor........igår började han om att ska livet vara så här.
Vill inte leva som en pensionär än säger han.
Om man tycker livet är så jävla hemskt utan alkohol är det bara så sorgligt.
Men jag har kommit så långt att jag tänker aldrig acceptera att han dricker igen.
Har mått dåligt så länge och hade en lång bearbetning innan jag kastade ut honom,
för att han kanske nån gång skulle fattat eller inse sitt problem som han förnekat länge.
Han erkände tillslut att han druckit för mycket och allt det som det inneburit med dålig sömn ont i leder, rygg ständigt trött o sliten.
Han har lovat mig att inte dricka, men ÄN litar jag inte på honom.
Alkohol är en starkt begär... tyvärr
Han skötte sitt jobb, fast han kom ofta försent på morgnarna utan att någon reagerade på hans arbete!!,
Nu kan bara tiden utvisa vad som händer med oss.
Men det tog lång tid för mig att bearbeta o komma till insikt att jag vill o kan inte leva med någon som jag mår dåligt tillsammans med trots att jag avskar honom mest av allt.
Jag älskar ju honom o inte den hemska person han blev när han drack.
Hoppas du kommer till insikt o kanske mod att sätta stopp.
För det var vändningen för oss, han fattade aldrig förrän jag kastade ut honom att det var allvar med mina ord.
Lycka till o må så bra du kan


skrev vill.sluta i Steget

Att det skall vara så trevligt och "mysigt" och känslan av att folk skulle bry sig för
att man INTE dricker är bara FEL.
Och det är bara du! Som kan bevisa
att det är så, och YES YOU CAN!!!
Du är så djävla! BÄST Sommar!
Kramar/A


skrev Dompa i Maria

Även jag tror att du fixar ännu en nykter kväll...där ser jag inget problem trots papegojan.
Men därmot tycker jag att du ska UNNA dig en kväll med lugn och ro. En kväll på denna långa helg när du inte behöver reflektera över ditt ickedrickande. Jag tycker att du tar och känner efter riktigt ordentligt! Säkert har du liiite ont ngnstans. Men det är bara min åsikt. En kram och lite hejarop får du hur som helst. /R


skrev Sommar12 i Steget

Det gick bra utan vin, vilken tur att inget fanns hemma, vet att jag hade fortsatt dricka tills allt var slut och vaknat bakis i dag. I stället vaknade jag tidigt och nu känner jag att stormen är över. Det kommer alltid en dag efter så varför är de där eftermiddags/kvällstimmarnas vindrickande så viktiga? Varför byggs så mycket drömmar upp kring det?


skrev santorini i Maria

om att du pratat med dina gäster men att de nog inte förstår hur det är för dej. Jag känner så väl igen det där från tidigare för mej. När "normala" drickare inte förstår och man kämpar med papegojan på axeln
(bra liknelse:) som säger att man säkert överdriver, "du brukar ju alltid överdriva, varför kan du inte ta ett glas". Det är en jäkla risksituation då man måste vara väldigt stark. Å ena sidan vill man ju dricka och vara "normal" men nog vet man ju att ens beteende varit långt ifrån normalt. Om nån tycker att man överdriver har man heller ingen lust att berätta om hur man betett sej, försöka förklara. Det känns ju bra på samma gång om folk omkring en inte förstått att man har problem. Svårt att förklara...
I alla fall så slår det mej att jag trillat tillbaka just av sånt tänkande. Det är SUGET som intalar en att man överdrivit, att man visst kan dricka lite. Och det fungerar inte för mej. Nu känns det som om jag kommit till verklig insikt om det, alltså verkligen på djupet. Och då har tillvaron blivit enklare. Långt mellan sug och det går fort om. Jag noterar det men vet samtidigt att det är bara ett sug. Du Maria har kommit längre än mej och jag tror att det kommer kriser senare men jag väljer att njuta nu och se tiden an. Som sagt, du kommer att gå stärkt ur det här!


skrev mulletant i Mitt nya år

- det var ett norskt nollöl maken fick avsmaka - det stod "Uten" på flaskan. Inte tyskt alltså - norskt öl låter ju lite annorlunda:) / mt


skrev santorini i Dax att sluta läsa och börja skriva... Hoppar på tåget nu!

lite orättvist känns det men det hör ju till livet, med eller utan alkohol. Jag har ingen ångest i alla fall! Jag tycker det är underbart att läsa vad du skriver NyMan, det är så positivt och starkt. Just det här att man SLIPPER dricka, det tycker jag är en viktig och väsentlig känsla. För i tycka-synd-om-sej-själv stadiet kan man inte tillåta sej stanna. Nu är det längesen jag grämde mej över att jag inte kan dricka normalt. Just den tanken är så farlig. När folk omkring en förstås inte kan förstå att man inte ens kan ta ett glas champagne.Svårt att förstå för en frisk att hos mej är banan i hjärnan uppkörd. Så många före oss har testat det, ja jag har ju själv testat det många gånger. Det är ju då man trillar dit. Eller att tänka att när jag är borta på semester, då kan jag dricka och när jag kommer hem går allt tillbaka till gamla rutiner. Funkar inte för särskilt många i alla fall. "What happens in Las Vegas stays in Las Vegas", gäller inte alkoholmissbruk:) Den dan man börjar intala sej själv att man kanske överdrivit alltihop så kan man dra sej till minnes alla gömda flaskor och minnesluckor. Det är inte ett "normalt" beteende. Ha en riktigt bra dag alla! Fånga dagen.


skrev Adde i Maria

santorini's inlägg :-)

Du har idag också ett bra tillfälle att lita på ditt egna beslut om att inte dricka just idag oavsett vad som än händer. Att känna att du har makt att fatta egna beslut.

Helgkram♥


skrev mulletant i Maria

i santorinis kloka ord. Skickar världens styrkekram till dig! / mt


skrev mulletant i Jag vet faktiskt inte om jag vill stanna ens om han slutar dricka...

Jag fäster mig vid några meningar du skriver:

"Denna fantastiska människa som är omtänksam, snäll, ger mig fina saker, ger mig komplimanger, stöttar mig och har hjälpt mig att lära mig att det är ok att "göra ingenting".

Denna fruktansvärda människa som blir vansinnesarg för småsaker, som skäller som besatt, kallar mig fula saker, beskyller mig för saker som inte stämmer, som förväntar sig att jag ska uttrycka mig på ett visst sätt, att jag alltid ska stötta, att jag ska förlåta när han tycker att allt är bra osv."

Alla vi människor inrymmer ljusa och mörka sidor... Hos de allra flesta förstärks de dålig sidorna av alkohol.

En meing till: "Jag har börjat förändra vissa saker, till stor del stärkt av er, så som att jag inte längre är så rädd för att han ska tycka att jag är dum eller att han blir arg för att jag inte säger elelr gör så som han vill. Jag har visat när jag blir arg och det är nog något som kanske inte uppskattas av honom, men det har gjort att jag känner mig så stark och också märker jag att han faktiskt kommer och säger förlåt och ber om ursäkt för att han var dum osv."

Hej dig!!! Fortsätt! Stå på dig! Den enda man kan förändra är sig själv men genom att förändra sig själv påverkas omgivningen. Du ser det tydligt.

Har inga råd att ge annat än fortsätt läsa och skriva här.
Styrkekram / mt


skrev santorini i Maria

kommer du att vara ännu starkare Maria och det kommer att bli lättare igen. Det är vad jag tror. Och den där BiB som ropade, nog hade det ju varit pinsamt om den hade varit tom och du full när gästerna kom tillbaka:). För ett glas eller två är ju inte det vi längtar efter när vi blir sugna. Bra att gå och sova, det har jag också gjort när kvällen känts trist utan vin. Jag hoppas du slipper gå på festen ikväll men om inte så går det säkert också bra. Det brukar bli bättre än man tror ibland. Det här är nog en fas du ska igenom och det klarar du.


skrev vill.sluta i På god väg dit jag aldrig skulle hamna...

Vad göra när ALLA dricker, skullle vilja
Kunna dricka socialt. Men NEJ, det går inte.
Hela tiden tänka på att
"hur skall jag kunna fylla på glaset utan att
det märks" och vad skall jag dricka när alla gått?
Knep och knåp tack!
/A


skrev mulletant i Mitt nya år

Den här hörde vi första gången för länge, länge sen en kulturnatt och blev begeistrade... Köpte, först på LP, sen CD och har spelat oändligt antal gånger. Nu är både vi och Tommy Körberg äldre (snällt sagt)... han har blivit pappa på gamla dar. Vi är.... passionerade, ha ha (huspoeten Eeva Kilpi säger att mormödrar är passionerade innan de dör) - på ett stillsamt och nära sätt.

I en människa ryms så många minnen... ska klistra in Tommy K och Laleh också - är helt tagen av deras version av Bjuröklubb och har funderat mycket över texten. "Jag är en blåval / och jag gömma dig i min mun / en mänska är inte tung / att bära..." Minnen väger ingenting men kan fylla ett ögonblick eller en dag. Eller natt. Med minnen....

Just i detta ögonblick har jag en sån där underbar stund när tankarna svävar och flyger, klockan tickar, änglavingarna har vuxit ut och katten har hittat min mamma.... Ingen radio än... bara jag och gryningsljuset.

Kanske jag skriver om leken och mellanområdet och hur det hänger ihop med forumet... som en plats för bekräftelse, upptäckter och vila. Nån gång. Nu förflyttar jag mig lätt och obehindrat norrut till Bjuröklubb som vi passerade för 2 veckor sen...

http://www.svt.se/moraeus-med-mera/kalles-gaster-pa-scenen-1

PS jag är helt tagen av Laleh... sommaren största musikupplevelse för mig är TV-sänd från Rådhusplatsen i Oslo när hon sjunger Some Die Young... DS

Nu kommer en man... min man. Kaffe och en kram. Nu blir det Ring så spelar vi och Melodikryss.
Och lite städning fast det är helg. Inte mycket slår en vanlig lördag. Numera nykter.


skrev vill.sluta i Har beslutat mig för att sluta dricka

Hahaha, de flesta inlägg skriver jag med min
Touchmobil och dessa korvfingrar är INTE så
Kompatibla med mobilen.
Istället ser det ut som men är schysst på
Kanelen. Men så är det inte......
/A


skrev vill.sluta i Har beslutat mig för att sluta dricka

Men min uppfattning är att det är nog bara MEST vi som slutat eller dragit ned på dricket som oroar sig för vad folk skall tycka och säga.
Sanningen är den att folk BRYR sig inte.
Mest tycker dom det är bra, med kommentarer
om att alla BORDE nog hålla upp.
Jag tycker DU är supersting.
/a


skrev mulletant i Mitt nya år

har läst lite, skrivit lite, jobbat lite...

Mannen var på personalfest igår, hade beställt alkoholfritt av de som ordnade. Middagen gick av stapeln på ett litet lokalt bryggeri som inte brygger alkholfritt:) Annan ok dryck fanns. Mannen fick - efter att ha diskuterat med ägaren som han känner - provsmaka ett tyskt nollöl. Han kom hem nykter och glad - hade inte väntat mig nåt annat heller. Jag sov gott i soffan:)))

Märker långsamt men säkert en del förändringar i mig själv som är otroligt djupgående - har med öppenhet och närhet att göra. Inget jag aktivt varken varit eller ändrat... utan en förändring som växer fram utan att jag varit medveten om det.

Mitt avslut på jobbet är tydligt nu, känns totalt hisnande... att få vara ledig en hel vår och sommar... jobba med nygamla, inspirerande saker på deltid nästa år. Få upptäcka en ny verklighet på dagtid - jag vet att den finns men inte hur den ser ut... bara delvis.

Omvälvande. Liten aning skrämmande. Lockande och spännande.

Morgonhimlen är klar. Åh - måste söka upp en låt och klistar hit den för mig (för att den kom i mitt sinne nu) och för den som är nyfiken och vill höra...

http://www.youtube.com/watch?v=5kKpMJfyeEI

Ljus som en gryning... Fast det skymmer.

Lev väl, ta hand om er själva och varandra / mt


skrev Dompa i Personliga Persson satt en morgon vid frukostbordet...

Tänker på din fb-vännina. Som du skrev att inte heller få unna sig att ha tråkigt...jo det ligger nog även det i samma linje. Och så sorgligt...att inte kunna hitta ngt annat en fredagseftermiddag än drinken. Jag fattar inte att vi så nyligen var där själva. Du PP framför fotbollen med en öl...jag sittande vid åkanten med ett glas. Riktigt fredagsmys :(. Trevligt även för familjen? Skulle inte tro det.

Lättjan ja...har förstått i efterhand att de långa telefonsamtal min fru hade med vänninan...ja, även de gick i vinets tecken. Att inte ens orka ta sig hem till varandra för att se varandra i ögonen när man drack. Trots att det hade varit helt möjligt då ingen hade småbarn...

Allt gott! Hoppas ni båda (och självklart alla andra forumvänner) får en skön dag. /R


skrev mulletant i Dax att sluta läsa och börja skriva... Hoppar på tåget nu!

underbar text... vem ska sjunga in den? Jag vill höra den och "äga" möjligheten att lyssna till den, dela den.
Med honom jag älskar!/ mt


skrev mulletant i Personliga Persson satt en morgon vid frukostbordet...

det är rätt länge sen jag slutade gilla mina fb-vänners ideliga drickande och skålande.

Och en självrannsakan: Ännu för vå år sen var jag en av dem som beskrev lammsteken och årgångsvinet på lördagseftermiddagen ...

Nu har jag konsekvent slutat gilla semsterskumpan, fredagscidern, belöningen-efter-att-ha-städat-vinet, kom-över-på-en-drink-på-verandan, nu-öppnar-jag-båtsemesterns-första-öl, mm,mm... inte att förglömma att skåla över fb om det fyiska avståndet är för långt alt lättjan tar överhanden men skålen är viktig.

I vårt hem är det numera bubbelvatten, nollöl, alkoholsvagt (skulle det kallas) vin, BEO mm,mm som gäller och det fungerar alldeles utmärkt. Det skriver jag inte heller på fb... men här:) Jag citerar en rad från Stigsdotter till viktoria från i går "Jag känner som du inför forumet. Det är fantastiskt att vi kan vara så öppna och nakna inför människor vi inte känner - eller kanske just därför."

Lev väl/ mt


skrev mulletant i Vägen vidare

vi är kvar du och jag och har varit forumet trogna under två års tid. Så många, många som passerat här under den tiden. Så många tragedier... men också så mycket hopp!
Stor kram till dig och maken Mr-P - till PianoRow från Mulleholken:) / A


skrev mulletant i Nykter numer, men då vill frun skiljas...?

Välkommen hit Medardus! För många av de kvinnor som skriver här och lever med en alkoholist är barnen ett stort, ofta det största, ororsmoment vid en separation. De kan inte tänka sig att lämna barnen i missbrukarens vård varannan vecka. Vad skulle kunna hända??? Kanske det är en del av förklaringen till att din fru tycker tillfället är rätt nu när hon litar på din nykterhet. Det finns säkert en förklaring fast det till verkar paradoxalt.

Ofta vid separationer har den ena tänkt på det länge innan h*n uttalat det, många gånger kan h*n ha hotat att lämna utan att göra det - ett hot som blir innehållslöst till slut men sen till synes plötsligt verkställs. Det låter som du och din hustru är på helt olika station på resan nu när hon berättar var hon är - och hon vill stiga av.

Det är lika svårt att inse och förstå sitt medberoende som att inse ett missbruk. Kanske svårare, för medberoendet syns ju inte på samma uttrycksfulla sätt som att bli full... I likhte med missbruket måste insikten komma inirån en själv.

Så bra att du kan låta henne vara trött! Att du ser att hon är det. Hon skulle säkert behöva få en bra proffessionell samtalspartner och småningom skulle ni kunna gå tillsammans. Jag kan ju tro att du också skulle behöva det. Just nu slår mig tanken - eftersom ni fungerar bra tillsammans - att tipsa om "Par i terapi" som nyligen gick på TV. Titta - de ligger nog kvar på play. Det var en bra serie som visade hur omärkvärdigt det är att gå i terapi och hur bra det kan vara - oberoende hur det blir med relationen.

Fortsätt skriva här, det är ett otroligt bra sätt att reda i sina tankar. Om du vill och om ni har en öppen och bra dialog kan du ju också tipsa frun om forumet. / mt


skrev Maria42 i Maria

Varit lite lättare ikväll, men var hemskt hela dagen. Gästerna åkte in till stan för att uppleva storstan, själv stannade jag hemma med en öppnad BiB. Jag lovar er, den skrek från bänken -Drick mig nu!!!!
Fick gå och lägga mig och somna om tills maken kom hem, vågade inte vara nära den.
Åkte sen och handlade och gjorde mat till gästerna så att det skulle vara klart när de kom, hela tiden kände jag de trånade blickarna från BiB:en i nacken.
Sedan kom de och vi käkade, de drack vin och jag mitt bubbel.
Vi pratade bl.a. Om hur vackert det är på kyrkogårdarna denna helg, och jag kom på att vi kunde väl åka och titta. Sagt och gjort, halv 10 åkte vi, en fördel med att vara nykter, det finns alltid en chaufför. Tände ett ljus i minneslunden för min pappa, det var så vackert där. Kvällen flöt sedan på, och det var trevligt men visst är det annorlunda och jobbigt att känna sånt sug. Vill vara "sjuk" på festen imorgon, den här helgen har varit riktigt jobbig, orkar inte en kväll till. Vill bara vara hemma och ta hand om mig själv.
Måste få maken att fatta det bara. Kram och tack för er stöttning, ni är underbara, så glad att ni finns!