skrev tsandra i Ångesten tar mitt liv...
skrev tsandra i Ångesten tar mitt liv...
...alltför tidigt denna måndag pga stress över jobbet och värk. Jag börjar dagen trött och är skör i själen av sömnbrist och lite känslomässigt "vårsvaj". Ute är det grått och regnar. Surfade in på forumet som vanligt och hittade Berras text och insåg att det trots allt är en alldeles under dag!
Jag har vaknat nykter, ingen måndagmorgonsbaksmälletrötthet! Ingen ångest över helgen och vad jag gjort mot mig själv eller andra.
Det är en bra dag idag och jag är precis som Berra tacksam mot mig själv för att jag tar hand om mig. Tacksam för att jag valt att plocka bort alkoholen som följeslagare och krockkudde och i stället vara närvarande och hantera tillvaron på de bästa sätt jag förmår.
Om jag bara orkar efter jobbet ska jag åka och bjussa mig själv på en stund i gymmet i kväll. Tack till mig själv för att jag tänker vettiga tankar om hur jag ska ta hand om mig! Förr hade jag vid den här tiden på måndagmorgonen med de förutsättningar för dagen jag vaknat till redan börjat planera för att efter arbetsdagens slut få varva ner med ett par-fyra glas vin.
Tacksam för att det finns ett forum med människor som skriver kloka saker som gång på gång påminner mig om att jag valt rätt väg. Inlägg som får mig att reflektera över att även om tillvaron utan alkohol inte på något sätt är perfekt så är den något att vara oändligt tacksam över.
Tack Berra!
skrev mulletant i Div åsikter eller...?
skrev mulletant i Div åsikter eller...?
synpunkter. Ang granntanten, först tänkte jag skriva att hans manipulerande är väl oåtkomligt.... och sen ser jag att du skriver just det: där hade kunskap gjort susen. Det är hon som själv måste ta ansvar för sitt liv. Med hopp om en fin vårvecka! Den är i antågande även här hos mig. / mt
skrev mulletant i Mr_pianomans tankar om nykterhet
skrev mulletant i Mr_pianomans tankar om nykterhet
frågan är vad man gör med den. Vi männsiskor är ju olika och har nytta av olika saker och strategier att stöda oss emot.
Å andra sidan säger Adde att i missbruket är likheterna stora, nästan heltäckande, och mot det har jag inga invändningar. Jag håller också med Adde om att det finns mycket okunskap eller bristfälliga kunskap och "vilja utan tllräcklig grund" inom professionell verksamhet.
Såg igår att föräldrar vill tillsätta en haverikommission ang Tomas Qvick, numera Sture Bergvall. I reportagen där hans terapi ingick fanns de värsta "terapigrodorna (jag-saknar-ord just nu, låt säga tearpigrodorna) synliga. Finns en hel del sånt. Även på behandlingshem för unga. DOCK - de flesta som jobbar TROR PÅ VAD DE GÖR och MENAR VÄL. Så tror jag, men ibland finns nog önskan om att "vara den som hjälper" och behovet att själv vara betydelsefull starkt med.
Det var en lång och lite oredlig utläggning men de här frågorna intresserar mig mycket.
Ha det gott, kram till dig och H / mt
skrev mulletant i Vägen vidare
skrev mulletant i Vägen vidare
de är ett misstag! Hej H, de tre frågorna är bra att ha med sig! Jag tror att jag kan lämna bort ett antal utsagor om jag rannsakar mig enligt dem först:) Ett motto som en av mina vänner har och som jag önskar kunna leva efter är
Attackera när det behövs.
Försvara när det är nödvändigt.
Men aldrig, aldrig förakta.
Älska, älska, älska
... och det är inte lätt. Jag har fler som jag inte hinner skriva nu i morgonbrådskan. Kram till dig och din pianoman! Jag är hoppfull idag / mt
skrev mulletant i Ångesten tar mitt liv...
skrev mulletant i Ångesten tar mitt liv...
lista av vardagslyckor - även om de skrevs en söndagskväll:) Vi är många som borde öva på att se det goda i allt vi har här och nu. Mm värmde mitt hjärta på lördagen med att säga hur mycket gott han har att vara rädd om. Av samma anledning vill jag kämpa hårt för att stanna kvar i vårt gemensamma liv, vi har mycket gott som hör ihop just med att vi är tillsammans. Hoppas din måndag blir en kanonfin dag Berra! / mt
skrev Berra i Ångesten tar mitt liv...
skrev Berra i Ångesten tar mitt liv...
..till mig själv, (...eftersom jag inte är religös).
Är att jag slutsummera en helg där jag står i tacksamhetsskuld till mig själv...
För att jag ännu en kväll kan gå och lägga mig med ett gott samvete, utan kval eller ångest...
Ingenting som just nu tynger mig, utan att jag just i detta känner en inre frid...
En frid som säger mig att jag ska uppskatta livet för precis vad det är, och vad jag är...
Jag är lugnet själv och totalt utmattad efter en helg där livet har givit mig från alla sina sidor,
på gott och ont, men som jag antar att livet ska vara...
Tacksam för att vara i dess närvaro med sinnena i sina fulla bruk...
Tacksam för att jag inte tog ett förhastat besluta att förflytta mig fjärran bort...
Tacksam för att jag kan gå ut på baksidan i natten och se dimman ligga tät runt gatulyktan, och uppskatta det...
Tacksam för att jag har vänner som bryr sig om mig, och hur jag mår...
Tacksam för att jag har ett liv som jag kan hantera och har en stor del i kontroll...
Tacksam för att jag inte tog bort en del av mitt liv med att dricka alkohol....
Tacksam för att fantasin är min verklighet, och inte ett rus...
Tacksam för att jag har ett liv...
Tack....Berra för att du tar hand om mig...
Hälsningar din själ
skrev Adde i Div åsikter eller...?
skrev Adde i Div åsikter eller...?
har jag blivit påmind om hur lika vi är, vi som lever med någon form av missbruk. Om vi är beroende eller medberoende spelar ingen roll, vi är mammas barn.
Aldrig att jag trodde att likheterna var så stora när jag var nynykter men redan från första början gick jag ofta på öppna Al-anon möten och kände mig hemma även där. Min önskan är att även de sk "proffsen" inom behandlingsvärlden skulle inse det också ! Och då menar jag de som är "pålästa" yrkesmedberoende alltså sådan som inte har direkt egen erfarenhet av missbruk eller sådana som i frälsarsyfte ska hjälpa andra fastän de har egna, olösta, problem. Har nyss prata med en person som läser till psykolog och det är ju skrämmande att insikten och förståelsen hur vi beroende fungerar är så skrämmande låg. Under min aktiva tid träffade jag både psykologer och socionomer som jag snurrade upp hur lätt som helst och då jobbade åtminstone socionomerna inom beroendeenheten. Hur många liv hinner de förstöra i sitt yrkesverksamma liv ??
Varför praktiserar inte dessa människor i verkligheten på behandlingshem ?? Varför söker de inte kunskap på AA's informationsmöten ?? Varför tar de inte hjälp av oss nyktra alkoholister inklusive våra anhöriga ?? Varför är det så att en full 15 åring som ligger medvetslös på gatan behandlas fruktansvärt illa av ambulanspersonalen ?? Varför är det fortfarande socialen som ska ansvara för oss beroende ?? Om jag har cancer går jag ju inte till soc och får cytostatika ??
Riskbruksprojektets utbildningar har verkligen gjort nytta, åtminstone i de kretsar som jag hört talas om. Men fortfarande törs inte läkaren fråga mig när jag ska justera min blodtrycksmedicin om hur jag har det med alkoholen. Den frågan borde vara högaktuell !! Jag trodde jag skulle kunna sluta med min blodtrycksmedicin när jag slutade dricka men förmodligen har jag väl supit till mig nån form av skada. Jag provade att lägga av med skiten men det gick inte så bra. Men generellt så är det fantastiskt vad kroppen tål av fysisk misshandel, då har vi ju lite svårare med våran egna psykiska misshandel som vi måste jobba bort. Och det tar ÅR att bli av med det mesta ! Och ingen annan gör jobbet åt oss !
Tja, det här blev ju ett något rörigt inlägg utan någon direkt röd tråd men jag kände att jag behövde skriva av mig lite tankar som har snurrat i skallen det sista dygnet. Ibland blir det bara fullt i skallen och då är det skönt att fästa det på pränt och läsa det själv och "se" hur jag tänker och jag kan känna att jag får ur mig tankarna och det blir lite tomt i hjärnkontoret. Mental utrensning.
Från det ena till det andra så har vi sett att granntanten vi hjälpte att gå från sin tablett- och alkoholmissbrukande sambo nu smyger tillbaka till honom. Han har inte gjort något åt sitt missbruk men däremot manipulerat tillbaka henne, i alla fall delvis ! Hon och frugan hade bra kontakt men det är slut med det nu, hon svarar inte på sms eller samtal längre. Där hade kunskap gjort susen men hon ville inte lära, bara försvinna från honom då. Men minnet vet vi ju hur det är : Väldigt kort !!
Ha i alla fall en skön, nykter söndag alla forumvänner !!
skrev mr_pianoman i Mr_pianomans tankar om nykterhet
skrev mr_pianoman i Mr_pianomans tankar om nykterhet
Jag skulle vilja fråga er som hänger här hur ni ser på detta med att gå kurser för att skaffa sig kunskap och fakta kring detta med beroende.
Jag är sugen på att gå kursen "en ovanligt klok liten sommarkurs" som Adde tipsade om en bit upp i denna tråden. Den går i juni och då har jag varit nykter i ungefär ett halvår. Är det för tidigt? Ska jag vänta med det, eller är det bara bra att lära mig mer?
Jag har inga planer på att "ge" av min kunskap ännu. Det kräver några års nykterhet innan jag ens ska tänka tanken. Men att få kunskap är väl alltid av godo. Eller?
Kramar till er alla!
/R.
skrev lillablå i Vill inte - kan inte
skrev lillablå i Vill inte - kan inte
Det samma Fina Fenix!
Och just nu bubblar det av vår utanför mitt fönster, koltrasten sjunger, det är vår i luften och tonåringarna invaderar stan...
har skapat mig en låtlista på spotify, den heter pepp, överst ligger "min" sång, sen några andra jag fått tips om härifrån... Så du dyker upp i mina tankar varje gång jag ska lyssna på musik! Det du!
Ha en härlig söndag, om du läser det här, annars får du ha en go annan dag!!!
kram!
/k
skrev Berra i Ångesten tar mitt liv...
skrev Berra i Ångesten tar mitt liv...
att det är åter liv på forumet, det känns tryggt, blev lite orolig där ett tag...
Mors Berra
skrev Gäst i Ångesten tar mitt liv...
skrev Gäst i Ångesten tar mitt liv...
...en obehaglig känsla igår när jag var påväg in i vårt köpcentrum o gick förbi systembolaget.
Inte så att jag var sugen,men jag fick en illamåendekänsla.
Jag t'änkte hela spektrat omedvetet tror jag,in,köpa,hem,dricka,bli full, somna,vakna-illamående.
Det var konsekvensen jag tänkte.Det var ruggigt.
Men Berra,löning betyder klirr i kassan o man kan va upptagen med shopping åxå.....idag ska jag ut till Tumba o köpa en cykel.
skrev Adde i Ångesten tar mitt liv...
skrev Adde i Ångesten tar mitt liv...
att de allra flesta har likadana tankar.
MEN, för oss som är beroende kan de leda till fördärv och därför är det viktigt att uppmärksamma dem och åtgärda dem så fort som möjligt. Vi har alla våra olika "hang-ups", både bra och dåliga, och jag försöker så gott det går att använda mina goda "hang-ups" till att surfa vidare i ett bra liv och verkligen utnyttja dem fullt ut.
Jag lever livet lite enklare då.
skrev mulletant i Mr_pianomans tankar om nykterhet
skrev mulletant i Mr_pianomans tankar om nykterhet
här hos oss pågår svåra samtal varavade med lugna dagar. De svåra samtalen är nödvändiga och jag hoppas att vi kan låsa upp svåra knutar. Hälsa H, ha en god helg. Kram till er båda / mt
skrev mr_pianoman i Mr_pianomans tankar om nykterhet
skrev mr_pianoman i Mr_pianomans tankar om nykterhet
Hoppas ni alla får en trevlig helg.
Det slog mig, att gå upp tidigt idag. Vakna och må bra, och inte ens fundera på om det är för tidigt att ta bilen för att åka iväg. Det är lycka!
Kram till er alla (särskilt till MT)
skrev mulletant i Ångesten tar mitt liv...
skrev mulletant i Ångesten tar mitt liv...
igen stråken av tankemönster. Funderar mycket på varför jag, som inte är alkoholist, också längtar efter ljudet när korken dras ur vinflaskan - därför att det är signalen till en myskväll. ... Men nu är det inte mysigt längre, därför dricks inget vin och jag lärde mig snabbt att det är trivsamt att laga mat med kaffemugg eller mineralvatten i glaset. Men det där stråket av längtan dyker upp flera gånger i veckan - och då känner jag en svag aning av vad ni beroende har att kämpa emot. / mt
skrev Adde i Ångesten tar mitt liv...
skrev Adde i Ångesten tar mitt liv...
känns igen !! Jag tror ju också att jag lyckats mörda mina spöken men det händer fortfarande att nåt litet spökbarn sticker upp sitt fula tryne och kräver nån form av rättelse.
Envisa små kräk är det !
skrev Berra i Ångesten tar mitt liv...
skrev Berra i Ångesten tar mitt liv...
..skulle köra och hämta grabben från träningen...
Kände en svag irritation på gång, vad var det?
Jo jag ville få det "slutkört" för kvällen, parkera bilen och ta kväll....kväll?
Varför det slog det mig, varför var det så viktigt?
Jo så att man kan få fortsätta med myskvällen...
..men varför då, jag har ingen anledning till att låta bilen stå, jag kan ju köra hela kvällen, eller natten om det är så...
varför kände jag en irritation, jo för en "vanlig" kväll för ett par år sedan så hade det betytt att jag efter hämtningen av grabben från träningen
kunde korka upp och hamna i dimman, den var brådskan till den som jag kände...
Jag hade en irritation som var en gammal inbyggd vana, hua så läskigt, utan anledning desstuom...
Nä det där gjorde mig faktiskt förvånad och lite skrämd, skulle inte kroppen ha vetat detta efter dryga två år utan alkohol...
Vanans makt är enorm, och jag blir förbannad på att vissa ränder fortfarande sitter kvar...
Jag har alltså en del kvar att arbeta mig igenom...
En annan sak som jag tycker är lite läskig är att det är alldeles tvärtyst på forumet, helgen efter löning...
Och jag funderar, är det ett bra ...eller ett dåligt tecken???
Nu är det dags för mig att möta medvetlösheten, i nykter form, syns imorrn...
/Berra
skrev Berra i Ångesten tar mitt liv...
skrev Berra i Ångesten tar mitt liv...
HA!, idag är jag hemma och är helt totalförkyld, har t.om lyckats snora ner frugan, så jag har stort sällskap av henne....
Så vad gör jag?
Står här och funderar, "..hur känns det?"
..och vill ni veta svaret?
Jotack bara bra, är han knäpp eller???
Jo jag är glad för att det bara är en förkylning, det går över, och man måste få vara lite sjuk då och då, kroppen återhämtar sig, jag kommer att bli frisk!
Om jag hade blivit deppig igen så hade jag blivit helskraj, den är fasiken i mig inget att leka med, tar åratal att återhämta sig, någonsin?
Eller allra värst, jag kunde ha börjat dricka alkohol igen, ett livslångt missbruk som troligen hade fört mig ännu snabbare till döden, eller?
Så mitt uppe i skiten, så är jag tacksam ändå, nåja det kunde ha varit värre, eller hur?
Jag finner mig i min nya situation, och jag undrar...kan jag påverka detta så speciellt mycket tror ni???
Näha, då accepterar jag det, och tar det lugnt istället...
Så nu funderar jag, ska jag sätta på kaffe, eller ska jag krypa ner i sängen igen och gosa lite med frugan...
För det spelar ingen roll idag, allt är tillåtet, det här är min dag, och min sjukdoms dag, jag gör det jag behöver för att det ska kännas så bra det bara går,
och så att kroppen hinner återhämta sig lite snabbare..
Så idag ska jag bara lata mig, och tänka på mig själv, för det är vad min kropp säger åt mig, den behöver vila och återhämtning...
..och jag är tacksam?, dumpucko!
/Berra
skrev mulletant i Ångesten tar mitt liv...
skrev mulletant i Ångesten tar mitt liv...
är på återtåg så att du kan nuta av helgen. Idag är det fredag, nästan den bästa dagen om man inte gillar jobbet! Jag är väldigt glad över att vara en stjärna på din himmel! ha en bra dag, vi hörs / mt
skrev mulletant i Mr_pianomans tankar om nykterhet
skrev mulletant i Mr_pianomans tankar om nykterhet
känns fint att se att du följer den nyktra vägen och söker kunskap och fakta. Jag är en kunskapssökare (tanke- och huvudmänniska skrev jag till H igår) så lägg gärna ut tips här om du hittar nåt. jag gör detsamma. Hälsa H och ha en fin helg! Kram till er båda / mt
skrev mulletant i Steget till ett äkta liv, hoppas jag.
skrev mulletant i Steget till ett äkta liv, hoppas jag.
klart att fästa skivorna! Hoppas du löser det som du grubblade över igår. Tack för den är veckan, kram / mt
skrev mulletant i Nu börjar min resa!
skrev mulletant i Nu börjar min resa!
roligt att läsa om din månad och 18 dagar som blev 19 igår. Njut av livet och din bebis idag. Grattis och lycka till! Kram / mt
I mitt jobb möter vi många människor med bekymmer av olika slag. Även jag som musiker drabbas av detta. En körsångare kan ibland tycka det är lättare att prata med sin körledare än att gå till tex prästen. För går man till prästen, ja då har man ju problem. Men körledaren kan vara en bra medmänniska men som ändå har lite mer möjlighet att hjälpa än vänner eller släktningar. Det har jag ganska ofta varit med om.
Jag har ju ingen utbildning på att hjälpa människor med problem. jag brukar försöka hjälpa till med att hitta rätt person som verkligen kan göra skillnad.
I min utbildning fick vi flera gånger höra att vi mycket väl ska finnas där för våra medmänniskor, men det får inte bli ett självändamål. Man får inte hjälpa bara för att man själv ska få "cred" och känna sig betydelsefull.
Ytterligare ett lite rörigt inlägg kanske, men jag skyller på att jag precis vaknat :)
Ha en bra dag MT!