@JHL
Hej, din sista mening skrämmer mig. Jag är nog lite rädd och ibland känns det som det är väldigt nära på att folk i min närhet får veta. Det kanske är bra, men samtidigt väldigt skrämmande. Orkar jag det?

Funderade på mitt varför, det finns många varför. Funderade på hur jag ska ta upp att det räcker nu. Vet så väl att folk skulle stötta och finnas där så varför tar jag inte bara steget?

Ångest inför läkare, hade velat ta den vägen. Men vågar inte, är för feg och rädd att det ska slå fel. Att det ska gå ut över min familj istället för hjälp.

Vaken inatt som vanligt, jag måste få till det här med sömnen... Att inte sova på nätterna gör en galen.
Men! Jag har laddat hem 2 böcker om beroende som definitivt kommer hålla mig sällskap de kommande kvällarna.

Ta hand om er. Tack för att detta forum finns.