@Himmelellerhelvette Ibland funderar jag på om mitt (ditt?) beroende är en fortsättning på bulimin, allt som startade den ligger till grund för var jag är idag Jag hade en underbar uppväxt med föräldrar som verkligen älskade mig, men min mamma led av svår psykisk ohälsa vilket jag inte förstått förrän senare då vi hade ett nätverk runt familjen för att täcka upp. Oj vad jag hade önskat att jag kände dig. ❤️🥰

@Ny dag Jag har också tänkt en hel del på ätstörningen som grund för alkoholberoendet. Jag är helt övertygad om att den gjort mycket för alkoholberoendet. Jag försökte dricka bort hungerkänslorna många gånger och tillslut gick det inte stå emot, då åt jag mängder som jag spydde upp för att sedan fortsätta med alkoholen. Jag förstår inte hur min kropp klarat den totala misshandel jag utsatt den för. Hade jag inte haft min ätstörning tror jag inte att jag hade blivit alkoholist. Den skeva kroppsuppfattningen blev ett beroende som gjorde att jag hela tiden försökte gå ner i vikt. Har man väl blivit beroende har man alltid beroendeproblematiken att ha koll på, tror jag, jag måste vara uppmärksam resten av livet på om något blir ett beroende och därmed skadligt.

Tack, visst blir man sugen på att bli riktiga vänner med många på forumet 🙏

@Himmelellerhelvette Förstår det, är man slutkörd och sitter i gropen så känns det mesta tufft och rörigt i skallen. Man vet varken ut eller in, var man börjar och slutar. Jag uppfattar det som att det är ett hårt tryck på dig nu. Du berättar medberoende till din mamma, tufft på jobbet, tröstätande och även tankar om att det vore lättare att dricka för att slippa känslan av utanförskap och att du inte mår bra. Mycket som tynger och skapar obalans. Jag har sagt det flera gånger och tror verkligen att det skulle vara bra om du fick lätta på trycket hos en terapeut. Få hjälp att sortera och bena upp lite, ta en sak i taget. Det är tufft på så många håll och kanter och det ena påverkar det andra. Det blir lätt kaos och känner ingen det läget så väl. Kanske i alla fall ge det en chans och ta hjälp, ibland är det verkligen svårt att fixa allt själv. Flera har provat Mindler här och har fått god hjälp, kostar 100 kr per gång. Det är ändå du som måste göra jobbet och att få stöd i det kan underlätta processen.

Försök att ta lite i taget, andas och stå still emellanåt. Du kommer att komma ur det, som du gjort så många gånger förut. Sköt om dig och kram❤️

@vår2022 Jag har faktiskt kommit mer och mer in på spåret med mindler. Känns överkomligt och skulle vara skönt att kunna prata utan att bry mig om ifall den som lyssnar bryr sig eller ej. Jag är så trött nu och ensamheten i nykterheten, att ingen förstår vad jag gått igenom, jag har folk i olika umgängen som inte dricker men då är det för dom valt hälsa och inte gillar alkohol, det är skönt att hänga med dom men jag hade velat ha några vänner som vet hur det är att vara nykter alkoholist.

Känns det inte konstigt att jag känner såhär efter 20 månader? Borde jag inte vara över ensamheten för gått?

@Himmelellerhelvette Jag tänker att du är så slut och dränerad på energi, vilket gör att du känner alla känslor du har nu. Hjärnan går på reserverna. Det spelar ingen roll att det gått 5 veckor eller 20 månader. Tankarna som kommer i detta läge är oftast negativa och hopplösa. Tänker också att det är lätt hänt att man fastnar i något som tex ensamhetskänslor, att inte tillhöra och att det har att göra med att övriga dricker men inte du. Eller att andra inte dricker för hälsans skull och du inte gör det för att du inte kan. Att du målar in dig i ett hörn. Du har liksom inget val, vilket de som inte dricker för hälsans skull har. Du har val, men du ser dem inte just nu.

Tänker att du nog inte kommit åt kärnan till vad som utlöser dessa känslor och det är också därför bra att samtala med någon som tillsammans med dig kan komma fram till kärnan. Det är så svårt att göra det själv för hjärnan spelar en ofta spratt med olika tankar. Jag har ofta trott att orsaker till att jag mår dåligt beror på något speciellt, men har ofta visat sig vara något som framkallar att jag mår dåligt i vissa situationer, men själva grundorsaken har varit en annan. Sådant har jag fått hjälp med att synliggöra i terapi. Det har ofta handlat om mina tankar om mig själv och som jag arbetat med. Jag har andra tankar om mig själv idag. Även om du skulle ha kompisar som vet vad det innebär att vara nykter alkoholist så hjälper det inte mot tankarna om dig själv, för där är vi unika. Det är där du behöver jobba först och främst tänker jag. Bli kompis med dig själv, tycka om dig själv, vara stolt över dig själv och ha medkänsla med dig själv. Då tror jag att ensamhetskänslorna blir mindre. Utgår från mig själv när jag säger detta.

I kärnan sitter tankarna om dig själv. Jag höll på att gå under av alla mina höga krav på att ha kontroll och fixa mitt liv själv. Jag fick kapitulera precis som med alkoholen. Jag trodde alkoholen skulle hjälpa mig att vara som andra, ge mig andrum och lättnad, slappna av och go with the flow. Men det ledde mig fel, till helvetet. Jag var tvungen att komma åt min kärna, mina tankar om mig själv för att må bra. Först fick jag ta bort giftet, alkoholen i mitt liv, sedan börja nästa process, hitta mig själv, den äkta jag som låg under många lager av mitt levda liv. Till slut hittade jag fram till mig själv och vi började prata om vad vi varit med om i livet, med hjälp av en psykolog.

Sköt om dig❤️

@Himmelellerhelvette Vet du, en sak som har varit hjälpsamt för mig!? Jag insåg att jag tillhör de upplysta, de som verkligen förstår att det är helt puckat att dricka nervgift. Lika puckat som det vore att dricka bensin.

Du och jag och många andra här på forumet tillhör en liten exklusiv skara, The Sober Club. Vi har genomskådat alkoholromantiken. Vi kan bara se på när våra vänner och anhöriga fortsätter låta sig duperas av alkoholens makt. Och giriga företag bakom. Alkoholindustrin och spelindustrin står på min hata-lista. Faktiskt.

Och sen måste du själv uppleva att det går precis lika bra att delta på ALLT nykter. Faktiskt uppleva det. Den risk som finns är att du blir uttråkad när de andra blir lulliga, men då kan du gå hem, alternativt gå och lägga dig. Sitt inte kvar och titta på eländet. Fram till dess fokuserar du på människorna, samtalen. Det kommer gå galant, men det kräver lite praktisk övning.

Och att försöka övertyga vänner och bekanta om att alkohol är ett fördärv är lönlöst. Svara så ärligt du vill om folk frågar, låt dem annars hållas. Det är inte din apa.

Kram 🐘

@vår2022 Tack för dina kloka ord och du sätter huvudet på spiken. Kärnan är jag, mig själv, i tankarna om andra är det i grunden tvivlet på mig själv, gör jag rätt? Gör jag det jag vill i min värderade riktning? Gör jag det för egen vinning eller är det av de rätta orsaker jag trodde i grunden. Har mitt ego tagit över eller är jag genuin. Jag vill vara snäll och göra snälla saker men ibland är jag rädd att jag blir vilseledd och manipulerad, är jag falsk? Pratar jag bakom ryggen på människor av illvilja eller försöker jag få rätsida.

Jag har ifrågasatt mig själv mycket det senaste och undrar om jag gör rätt eller om jag fallit in i något jag inte kan stå för. Jag är villrådig och försöker hitta svaren inom mig men det är så mycket lidande på så många fronter.

Jag tror att jag kört på lite väl mycket på alla plan det senaste, prioriterat bort vilan för att fly genom träning. Är lite utmattad fysiskt och psykiskt och behöver landa ett tag och hitta mig själv igen. Jag kände mig väldigt grundad ett tag efter jag slutade med bulemin. Kände mig stark och gick in i en tumultartad situation som jag hållit mig undan innan men som jag nu kände att jag var stark nog att ta tag i. Motgångar gör mig starkare, för när jag tagit mig igenom är jag stolt och jag hoppas jag kan vara det efter denna är slut. Kram

@Andrahalvlek Jag har ju verkligen kännt så, att jag tillhör de upplysta, denna helgen har varit första på oerhört länge som jag kännt såhär, jag var så obeskrivligt trött och uttråkad och trodde mig vara tvungen att vara på dessa ställen med dessa människor. Idag när jag rannsakade mig själv ordentligt i skrift (lättaste sättet för mig att hitta mitt skav är genom att skriva, bara låta pennan gå utan censur) hittade jag hur galet mycket jag vantrivdes på alla de sammankomster jag var på. Jag insåg att jag tvingar mig göra något jag inte gillar eller vill för att jag ska ställa upp, inte svika, inte vara den tråkiga som säger nej bara för att jag slutat dricka, låtsas att jag är den jag var när jag drack! Allt blev fel, allt kändes fel och det var det jag ville fly ifrån! Därför slog mig tanken att det är bättre att supa för att slippa lidandet men nu har jag skrubbat mig lite och börjar komma tillbaka till mitt sunda förnuft! Jag är jag och jag lever mitt liv som jag vill och önskar, jag kan ställa upp på vissa saker men inte såpass att jag tappar bort mig själv eller trampar på mina egna viljor! Jag måste inte umgås i sådana sällskap, jag kan säga tack men nej tack. Jag kan säga hur jag vill ha det om jag ska vara med, fråga om dom vill samma och annars säga att jag då hoppar för denna gången. Nu har jag testat detta ett flertal gånger och kännt mig bitter varje gång, nu vet jag att jag inte trivs med detta och jag ska ta hand om mig själv och min vilja till välmående❤️Kram och tack för dina kloka ord!

@Himmelellerhelvette Vad skönt att du förstod vad det var som skavde. Vi har varken tid eller lust att göra sånt man borde längre, för att ställa upp. Såg en annons för en stadsfest precis nu. Så skönt att inför mig själv erkänna att jag inte gillar sådant. Hög musik, stök och stoj och fylla. Nej tack. Förr kunde man stå ut genom att bedöva sig med alkohol, nu tänker jag inte ens tanken att gå dit. Jag gillar inte aktivitet i stor flock. Aldrig gjort, men nu vågar jag stå för det fullt ut.

En personalfest eller grillfest eller 60-årsfest eller bröllop tex skulle jag nog tacka ja till, och delta nykter tills de andra gästerna blev för fulla för min smak.

Kram 🐘

@Himmelellerhelvette Wow! Häftigt att du börjar se din värderade riktning igen, din inre kompass som ska leda dig till din kärna❤️. Det du berättar om hur du tvingat dig att göra saker du inte gillar för att vara tillags och hur det känts så fel inom dig och förvirrat dig.

Det hände mig häromdagen, jag sade saker som kändes helt fel i kroppen till en kollega och som fick mig att må dåligt, någon slags oro som var jättejobbig. Som att kroppen reagerar direkt numera när jag inte följer min värderade riktning. Det var obehagligt men ändå fascinerande på något sätt. Jag gick en promenad för att försöka låta det landa och ge mig klarhet. Det kändes som något nytt, i alla fall på ett annorlunda sätt inom mig. Tänkte att nu kommer jag inte ens att kunna dra en vit lögn längre för kroppen kommer att reagera med obehag😂. Jag kontaktade min kollega och sade vad jag kände och att jag sagt saker som jag ville förklara bättre. Jag var helt sann och ärlig och obehaget släppte. Min kollega hade inte alls reagerat på ett dåligt sätt och var tvärtom tacksam för att jag delade med mig och var så ärlig. Ska tillägga att det inte handlade om kollegan i frågan. Vi hade ett bra samtal och det känns som vår tillit till varandra blev starkare.

Vad jag vill säga att det är en häftig process och en slags nivå upp känns det som, i en personlig utveckling. Att kroppen reagerar och att man är lyhörd på signalerna och förstår signalerna efter lite letande och självreflektion/rannsakan. Det kan vara obehagligt, men det är tydliga signaler om att något inte står rätt till och att det handlar om kärnan, tankarna om sig själv. Sin värderade riktning. Och att man har ett val och kan ställa tillrätta om man är sann och ärlig mot sig själv och andra. Då lättar man på trycket av obehag.

Så jag tycker att det du kommit fram till är så häftigt! Ha det gott och kram❤️

@Andrahalvlek Tack🙏Det är så konstigt att jag tvingar mig tills sånt när jag inte ens gillade det när jag drack som du säger. Kram

@vår2022 Det är verkligen galet fascinerande att kroppen signalerar när man inte följer vägen man vill gå. Bara man börjar lyssna på kroppen och fråga vad som är fel kan man börja hitta alla svar. Jag tror på att man hittar dom allra flesta svaren man letar efter inom sig själv bara man tränar sig på att känna efter och lyssnar. Kram

Det är viktigt att förstå sig själv och sina triggers och sitt sammanhang och för mig är det fortfarande en process. Jag tror som Vår att det är bra att få stöd när tankarna far på det sätt som du beskriver.
Jag lyssnade på Alkispodden tidigare och en av programledarna där beskrev att han, när han började bli för självcentrerad, gjorde tjänst för att vända blicken från sig själv.
Den typen av tankar som du beskriver, att inte känna sig hemma, känna sig annorlunda, ifrågasätta om man är genuin etc etc är inte hjälpsamma alls tror jag. Det är klart att man ska reflektera, men när man börjar älta så är det inte längre hjälpsamt och dags att bryta. Jag har jobbat hårt med ”här och nu” och ”den jag vill vara”. Det är supersvårt ibland och till viss del säkert svårare under perioder. Det är vår, många är trötta. Tröttheten bidrar ju inte till att man lyckas bättre. Det är lätt att hamna i negativa tankar eller djupa tankar om sig själv och jag tror att det är bra att försöka bryta det där. Att flytta fokus till hör och nu. Där kan man alltid agera på ett bra sätt och känns det inte bra i magen, så kan man göra något åt det. Sen är det ju viktigt som du gör att fundera över ätstörningen och sammankopplingen med alkohol och sånt, det jag tror är destruktiva tankar som man ska försöka hålla undan litegrann är de där man analyserar sig själv och inte kommer framåt. Dör man ifrågasätter sig själv. Om man hittar nåt man inte gillar kan man försöka göra något åt det, men man behöver se de där negativa tankarna i sitt sammanhang och vara Självsnäll. Då blir det heller inte lika viktigt att det finns andra likadana. Även om du träffar andra nyktra alkoholister så kommer kanske just det att vara det enda ni har gemensamt. Jag skulle till exempel inte vilja delta i en grupp som anser sig vara ”uppsatta” och ”för mer än andra” av denna enkla anledning att de inte dricker på grund av tidigare alkoholproblem.
Jag tror att man får börja hos sig själv. Att gilla sig själv, förstå sig själv, acceptera tillkortakommanden. När man börjar kräva perfektion av sig själv blir det svårt.
Så vila i det du lyckats med. När du började skriva här tänkte jag nog att du kanske skulle sluta snabbt, eftersom du inte hade kommit så långt innan. Men du gick från klarhet till klarhet. 20 månader kan tyckas långt, men det är mycket att processa och det går kanske i ”skov”. Men blocka de negativa tankarna i den mån du kan och återvänd till hör och nu. ”Närvaropodden” är en hit. Där finns olika tekniker för att jobba med sina tankar beskrivna, så att man inte fastnar.
Lycka till nu! Jag tycker verkligen att du är toppen och en stor tillgång här i forumet!

Tack fina @Sisyfos! Ja, jag hamnar lätt där att jag kräver för mycket av mig själv och när jag sedan landar i dåligt mående och börjar nysta i det så får jag syn på hur mycket jag åstadkommit och blir då stolt över mig själv men sedan hamnar jag lätt i det igen, lite som ”skov” som du säger.
Jag blev själv förvånad faktiskt när jag insåg att jag inte bara ville lära mig vara måttlig utan alkoholfri, kul att du minns❤️

20månader är precis som du säger inte särskilt lång tid, första året läkte jag bara känns det som för att sedan kunna börja bygga upp mig igen❤️

Lite tankar och funderingar denna förmiddag surrar kring vad som gör att vissa klarar förbli nyktra och andra faller tillbaka efter nått år, två eller flera? Kan det vara att man tror sig sitta för säkert i båten? Kan det vara för att man slutar ha kontakt med jobbet om nykterheten? Jag tror att koden kan vara att man behöver ge vidare det man ”fått” alltså nykterheten. Jag har på något sätt fått en massa nycklar och verktyg för att vara nykter och dom behöver jag dela med mig av till andra för att dels inte glömma varför jag inte dricker alkohol och dels att det är en bricka i spelet om livet. Att försöka hjälpa, vara en fin medmänniska. Jag har fått gåvan med redskap, när jag inte delar med mig kommer jag sakta, långsamt ifrån varför jag är nykter. Jag börjar inbilla mig att jag är nykter bara för att jag är så hälsosam och bygger min fasad efter mitt hälsosamma liv men i grunden slutade jag dricka för att jag blev beroende, det börjar suddas ut med tiden som jag inte är i jobbet med nykterheten.

Jag fick en väckarklocka när jag i påskhelgen kände mig så rastlös, utanför och deppig att tanken slog mig att det kanske är lika bra att jag dricker!
Jag blev rädd för tanken och började nysta, vad är fel, hittade saker som jobbet och umgänget privat men insåg sen att det är sånt som ligger utanför mig. Det är något annat som är väldigt fel när jag får tanken om att det är lika bra att jag dricker! Jag hade börjat glida ifrån forumet mycket, detta med att ge vidare, jag hade mer och mer gått in i rollen som ”den hälsosamma” och nästan börjar ljuga för mig själv om grundorsaken till varför jag är nykter.

Jag är nykter för att jag blev beroende, jag gömde alkohol, jag drack i smyg, jag drack i veckor i streck varenda dag, jag bestämde mig för att inte dricka på vardagarna men klarade det bara två till tre dagar.
Jag drack när jag läste godnattsagor, jag drack när jag satt och diskuterade med mina barn och deras kompisar, jag tog återställare, planerade dagen innan att ta återställare för jag viste att jag är för full och kommer må skit när jag vaknar så jag ställde vin eller öl bredvid sängen som jag kunde klunka i mig när jag vaknade innan jag kände att jag mådde så dåligt som jag förtjänade, jag hade alkohol i handväskan som jag svepte på någon toalett om jag var iväg. Jag var inte lite beroende som kanske kan bli att jag kan dricka igen. Jag var totalt beroende och mentalt besatt av alkohol! Jag kan aldrig mer dricka! Det handlar inte om att jag är så duktig och hälsosam, det handlar om att jag är alkoholist!

Jag måste inte berätta det för alla men jag måste veta det själv! Aldrig glömma! Aldrig ta första glaset!

@Himmelellerhelvette Det tror jag jättemycket på. Få och ge vidare. I allt typ. Jag har varit engagerad i en patientförening. Fick jättemycket hjälp initialt, och har sen gett hundratals andra samma hjälp och lite till.

Att hjälpa andra tillhör förundranseffekterna, som vi behöver fylla våra liv med. Andra förundranseffekter är tex konst och upplevelser som uppfyller dig så du känner wow 🤩 Eller naturupplevelser. God mat. Umgänge. Skratta.

Och genom att hjälpa andra påminner man sig själv. Aldrig glömma. Aldrig ta första glaset.

Kram 🐘

@Himmelellerhelvette Tror att det ligger mycket i det du säger. För mig känns det meningsfullt att ge vidare här på forumet och det kanske är därför jag är kvar efter flera år och jag får tillbaka så mycket också. En del i min värderade riktning, att vara en del av samhället och ge det jag kan ge till någon som behöver stöd, så gott jag kan i detta forum. Ibland orkar jag mer, ibland mindre.

Jag har ännu inte upplevt något slags tvivel eller så kring att vara nykter, blir bara mer och mer övertygad när jag tex läser om hur svårt det är att ta sig ur beroendet, återfall och allt olyckligt som kan ske kring alkohol. Då kan jag känna mig så oerhört tacksam över att jag fick en sådan enorm styrka och kunde ta mig ur alkoholträsket och hoppas att det stöd jag kan bidra med här gör att fler kan ta sig ur skiten. Ibland kan jag fundera över hur mitt liv skulle sett ut idag om jag hade fortsatt att dricka och det hade nog varit ett rent helvete för jag kan idag inte riktigt fatta hur jag orkade leva så. Men det gjorde jag iofs inte.

Så vi får aldrig glömma, aldrig ta första glaset! ❤️

@Himmelellerhelvette, vilket fint inlägg du skrivet. Du beskriver så insiktsfullt om vikten av fortsatt arbete med sig själv över tid. Det ser så klart olika ut för alla men du har formulerat viktiga tankar för dig själv som jag tror kan hjälpa dig- att behålla riktningen och nå dina mål även på sikt. Generöst att du delar med dig av det!

@Himmelellerhelvette tack för din fina och insiktsfulla text! Lite så upplever jag det också, att anledningen till nykterheten suddas ut. Har den senaste tiden haft samma känsla, ”det var väl inte så farligt”. Men det var det ju. Smygdrickandet, gömda flaskor, ångesten mm mm!

Tack @Andrahalvlek❤️ Jag kom på att jag hjälpt andra under en period i en helt annan fråga som pumpat mig på energi så även om jag inte hjälpt att föra budskapet vidare på forumet på ett tag har jag ändå hjälpt, det gör mitt samvete lite lättare🙏

Tack @vår2022 ❤️ Jag tror att du aldrig hamnat i tvivel eftersom du aldrig halkat ur forumet. Du glömmer aldrig för du läser och välkomnar nykomlingar kontinuerligt. Jag har inte prioriterat det och därför ”glömt” förskönat lite och därför glidit lite. Jag har rätat upp mig igen för jag blev så rädd! Jag har lyssnat på massor av poddavsnitt av alkispodden (fortsatt där jag slutade på avsnitt 68 typ) med Roger och Johan, tycker dom är helt underbara❤️Jag har också erkänt här på forumet om mitt tänk och det lättade en del på trycket, jag har erkänt för mig själv i min dagbok där jag tidigare förskönat lite ifall den hamnar i orätta händer men nu skiter jag i det! Jag ska skriva ärligt i den för annars hjälper den inte som den är menad.

Tack @Miriam ❤️ Jag har själv lärt mig mycket av andras berättelser och därför känns det viktigt för mig att dela min här, hjälper jag någon så är det fantastiskt.
Det är så viktigt för mig att granska mig själv när något skaver och ett sånt skav där jag får tanken att det är väl lika bra att jag dricker! Då jävlar måste jag dra i handbromsen! Stoppa allt! Sätta livet på paus och granska mig själv, lyssna inåt, skriva här, få andras tankar om mina tankar och sedan finna skavet och hitta lugnet och tillbaka till min övertygelse om att ett alkoholfritt liv är det ända livet som är värt att leva för mig❤️

@Detblirbättre Det är så otroligt viktigt att vi fyller på oss själva med nyktra fakta när dom där tankarna kommer, då är det alkoholjävulen som fått luft och vittring på en chans och han är slug. Det är så viktigt med att aldrig glömma! Aldrig ta första glaset! Hitta det som skaver och göra något åt det! Vi vill inte tillbaka till det destruktiva lidandet vi gjort oss fria från❤️🙏

@Himmelellerhelvette Att jag inte hamnat i tvivel kan också ha att göra med att jag inte utsätts/deltar så mycket på fester eller umgås med vänner som dricker. Jag har mer och mer dragit mig undan vänner när jag drack. Jag drog mig undan och ville dricka ifred sista åren. Mitt umgänge är inte så stort längre och på något sätt trivs jag med det. Jag får mycket socialt utbyte på jobbet, på min träning med andra, med den stora familjen. Sedan tycker jag det är skönt att springa/promenera i skogen själv eller med min man, och vi två delar mycket gemensamma intressen. Sen har vi två hundar som upptar mycket av vår tid, en hel del planerande och pyssel med dem. Så det är fullt upp ändå och nykterheten är en livsstil för mig. Jag är ett mellanting mellan extrovert och introvert, ambivert😁