av Himmelellerhelvette

Himmelellerhelvette
lör, 2026-01-31 - 09:20

Jag gillar att skriva av mig. Det har varit en av mina metoder för att ta processer framåt under mina 3,5år i nykterhet och det är en av de metoder jag tycker hjälper mest. Jag får syn på hur jag tänker och ser beteenden från andra synvinklar, jag har skrivit här och för mig själv med penna och papper. Jag kallar det egenterapi. Jag vill slå ett slag för det till er som söker metoder för att komma vidare. I början är det svårt när man skriver i sin egen dagbok men med tiden har jag lärt mig vara helt öppen och ärlig och får därigenom ur mig saker som suttit så långt inne att jag inte vetat att det funnits. Jag har gråtit och jag har varit förbannad, så arg att det inte gått att hålla sig på en rad utan behövt skriva stort! Att skriva av sig alla känslor är något magiskt då handen och hjärnan är i samarbete, det sker något när handen bara blir en förlängning av hjärnan. Jag tror det kallas att flödesskriva, man ska bara låta handen göra, utan att tänka på hur det ser ut, om det är läsbart eller ej, om man formulerar sig rätt eller ej! Inga hinder bara skriv! Kram❤️

Andrahalvlek
lör, 2026-01-31 - 10:08

@Himmelellerhelvette Jag kan bara hålla med, även om jag enbart skriver på mobil och padda. Fort går det ändå. Allt man övar på blir man bättre på. För mig börjar nästan orden resonera med sig själva när jag skriver ner dem. Jag kan få egna aha-upplevelser under skrivandets gång. Jag sätter ord på det som jag är tacksam och stolt över, jag söker input på svårigheter. Och just input från andra är jag oerhört tacksam över. Här bygger vi ett hjälpsamt, snällt sammanhang. Tillsammans.

Hoppas att det har lugnat ner sig lite för dig på din nya arbetsplats. Omkring två månader brukar det ta innan man landat i det nya. I början krävs oerhört mycket hjärnkapacitet för varje lite del i arbetet, men med tiden blir en hel del halvautomatiserat och går av bara farten. Man måste vara noga med pauser, inte bara kötta på. Pausa och umgås, skratta ihop. Eller ut och traska en runda. Man får mer gjort i slutändan om man låter hjärnan pausa en stund fm, lunch, em.

Kram 🐘

fooliehutten
lör, 2026-01-31 - 10:36

@Himmelellerhelvette, du beskriver skrivprocessen på pricken. Den sunda utvecklingen hand - hjärna och hur en på något vis kommer allt djupare i sina insikter. Detta sker samtidigt som det lättar att skriva av sig. Tänker tillbaka på tiden när kung A och hovnarren tog över kommandobryggan efter 1:a glaset och förledde handen att föra glas på rad till munnen. Jamen fy faan du, vad kontraproduktivt det var; dit vill vi aldrig mer återvända. Ha en underbar lördag. 🤗

Himmelellerhelvette
tis, 2026-02-10 - 07:09

Haft det kaotiskt i huvudet ett tag nu, negativa tankar avlöser varandra på alla plan, kritiserar allt jag gör och allt i mitt utseende och det är verkligen sant att ju mer negativt man tänker desto mer blir hjärnan inställd på att bara se mörkt på allt.
Min hjärna har skrikit efter något att dämpa med, alkohol har blivit till en kamp, förhandlaren har vaknat.
Tog återfall i bulimin för ca 2,5 månader sedan och slutade i samma veva att träna lika ofta. Nu har jag 10dagar nykter från bulimin. Förhandlaren säger att jag är deprimerad eller gått in i klimatet men jag tror jag mår dåligt eftersom jag bara mäter mig i utseende när jag är fast i att kritisera allt med min kropp. När jag inte orkar stå emot sockret och fettet hetsäter jag och spyr för att reglera men jag mår så dåligt och det är precis som när jag drack, jag ville inte dricka men till slut orkade jag inte stå emot och jag mådde dåligt. Jag måste sluta kämpa emot och se det som ett så stort misslyckande när jag äter av det jag förbjudit mig själv. Jag måste komma tillbaka till att det är okej att äta utan att hetsäta. Jag lyckades gå ner två kilo under denna tid men med de två kilona försvann min självkänsla. Jag har haft kämpiga år sedan jag slutade dricka. Antagligen för att jag började ta tag i saker men mestadelen av mina nyktra år har bara varit en kamp för det har varit enorma mängder saker att ta tag i. Jag har gjort det! Jag har gjort så mycket, klarat så mycket men innan återfallet i bulimin kände jag att min livskraft tog slut! Jag förstår varför jag tog återfall! Jag hade kämpat mig blå för mig själv och många andra! Hjälpa andra blev mitt fördärv till slut. Jag satte luftmasken på dom andra först. Jag trodde jag var så stark eftersom jag hade slutat dricka, då hade jag ju massa energi som jag inte hade haft när jag drack så då skulle jag fixa för alla, hjälpa de som inte kunde stå upp för sig själva. Nu behöver jag ta ett steg tillbaka och bli frisk och lära mig att jag inte är gud som är skapt för alla andras välmående. När jag mår såhär skadar jag min familj, dom som är mig närmast har jag ingen energi till, är arg och irriterad om jag inte bara är nedstämd.

fooliehutten
tis, 2026-02-10 - 07:43

@Himmelellerhelvette, trist att du hamnat i ett jobbigt läge. Men jag har ju läst en del du skrivit genom åren och i mycket jag läser finns sannerligen en gnista. Din gnista har gett mig kraft under min resa och jag undrar om du inte kan gå tillbaka i din tråd och hitta den igen? Sen tycker jag att du kan släppa på altruismen ett tag och vara egoist och sätta dig själv främst. Det är väldigt kostsamt att vara till för andra och speciellt bland folk som bara tänker på sig själva. ”Jag hade kämpat mig blå för mig själv och många andra! Hjälpa andra blev mitt fördärv till slut. Jag satte luftmasken på dom andra först”, skrev du och fundera lite på den. Jag tror du precis som jag kommer att upptäcka att du blir en bättre altruist om du boostar ditt ego. Himmelellerhellvette, du är ju faan bäst!🤗

Andrahalvlek
tis, 2026-02-10 - 08:03

@Himmelellerhelvette Fina du ❤️ En annan sak du gjorde var att sluta skriva när på forumet. Många saker blir mindre laddade när vi sätter ord på dem. Att sen få någon annans input kan vara hjälpsamt. Allt i livet handlar om balans. Balans mellan intäkter och utgifter. Du ger för mycket och då blir du dränerad. Till slut går topplocket, och då tar du ett återfall. Tack och lov inte i drickande, men bulimin är också skadlig för dig.

Du måste lära dig att säga nej. Planera dagen så att du får vila skallen med regelbundenhet. Låta dina dagar bli lite randiga. Jobba, vila, jobba, vila osv. Det är när du tömmer batterier som du är illa ute. Och träning får inte bli ett dåligt samvete, träning gör du för att stärka kroppen. Och för att ge dig själv pauser. När skallen är trött behöver kroppen jobba.

Du vet allt detta. Trösta dig själv som om du vore din bästa vän. Så ja, det blir bättre snart. This too shall pass. Släpp inte lös prestationsprinsessan inom dig, låt henne få vila skönt i din famn. Och skriv här på forumet: vi är dina vänner som vill dig väl ❤️

Kram 🐘

Blenda
tis, 2026-02-10 - 08:09

@Himmelellerhelvette Jag har nog sagt det förut, känner igen mig så väl i mycket av det du skriver. Jag har inte varit lika stark som du när det gäller att motstå självmedicinering med alkohol i min prestationsångest och mitt medberoende, men vi får fortsätta kämpa. Du mot bulemin och jag mot spriten. Och framför allt mot det som vi redan vet är våra triggers. Det är en sak att veta och en sak att göra…Men allt blir lättare tillsammans.

Andrahalvlek
tis, 2026-02-10 - 09:31

@Himmelellerhelvette Det är ju på något sätt medberoendet som spökar. Som får dig att slå knut på dig själv för att hjälpa andra. Förståligt på alla sätt, det är beteendemönster du har med dig från barndomen. Inom AA pratar man om grupper för ”Vuxna barn”. Kanske skulle hjälpa? Symtomen är en sak, men det är orsakerna man måste hitta och åtgärda.

Kram 🐘