Senaste kommentarerna i forumet

Toppen Hanna!! Jag har bäddat ner mig och kollar på Skavlan, dricker isvatten och käkar chips. Ska sova om en stund jag med. Fan vad vi är bra!!

Fasen vad bra du är. Så trist att bli ledsen och sårad. När liknande situation har hänt mig funderade jag och kom fram till att om de personer inte kan stå ut med mig på annat sätt än när jag är full, promiskuös och "bjuder på mig själv" då är det ju något som är skevt i relationen. I slutändan var det som att jag tyckte att jag är värd att umgås med människor som vill umgås med mig när jag är hur jag vill vara. Inte hur de vill att jag ska vara. Fast det är så mycket enklare än sagt.

Håll huvudet högt, du är en vinnare!

Jag har klarat det! Nu går jag och lägger mig med en bok. Den som sover syndar inte!!

Tack för stöttning, det var guld värt.

Det har ju som sagt gått ett halvår och det är ju toppen. Men nu börjar jag märka att människor runt omkring börjar tycka att det kanske ändå är dags för mig att börja dricka. "Har du inte börjat dricka än"? Det är nu som det känns som att jag måste börja försvara mig om varför jag fortfarande ska hålla igen nu när jag inte druckit på länge. Det är som att de börjar tröttna. För ett par dagar sedan var jag på en middag där det varken var läge för mig att påpeka att jag inte äter rött kött eller att jag inte vill ha alkohol. Så jag åt tartar och smuttade på lite vin.Totalt så fick jag nog inte mer i mig än en stor klunk och jag kände inget. Jag har inte funderat över alkohol nämnvärt efteråt men det stör mig att jag inte är lika säker i mitt beslut just nu.

Hej Anders!

Intressanta reflektioner, jag har också varit inne på att jag aldrig var arg i min uppväxt och att jag nog borde bli arg oftare för att ventilera på något vis. Jag har dock förändrat mitt tänk lite.. Jag inser att när jag inte har fylla och ångest hängandes över mig så klarar jag av saker bättre och förstår bättre varför jag känner som jag gör samt har lättare att se om någon annan har en dålig dag, alltså att allt kanske inte beror på mig. Allt är inte mitt fel, ganska skönt att få lyfta viss tyngd från sina axlar.

Jag tycker att dina "alkoholryck" låter oroväckande. Min känsla är att du står på en skör grund, om nån eller några negativa händelser inträffar, hur långa kommer dina ryck att bli då? Mitt tips till dig är att ta tag i det ordentligt medans du fortfarande har styrka och kraft men du måste givetvis känna själv. Sätt ett rimligt mål med din nykterhet men försök samtidigt sätta något annat mål såsom träning, promenader, fikakvällar eller vad du nu kan komma på. Alltså två mål, ett för nykterheten och ett som du tror kommer tillföra ditt liv något. Testa en månad och sedan utvärderar du bägge målen. Bryt gamla mönster..

Fan va bra den här tråden blev på något vis!! Ditt första inlägg beskrev så mycket av de känslor man själv får till och från, man blir bitter och avundsjuk på andra för att de kan ha "roligt". Sedan följdes det upp med vad jag tänkte skriva, hur ser de ut idag? Trasiga. Och det är lätt för dem att vräka ur sig saker när de inte ser hela bilden. Tror dock att det är väldigt viktigt att man hela tiden lyssnar på sig själv om man ska klara det här. Vad vill jag? Vad mår jag bra av osv!?

Starkt jobbat av dig och grymt härligt att du fick "payback" så snabbt också! :)

Jag har varit i kontakt med läkare när jag först fick panikattackerna och fick något lugnande utskrivet. Problemet med den är att jag blir för "påverkad" för att klara av vardagen. Jag ska faktiskt beställa en tid och gå dit och se om jag kan få mer hjälp. Vill verkligen inte bli beroende av a.
Tack för era svar!

Håller med Stingo - det här är absolut inte fel forum. Bra att du skriver! Tyvärr så är ju alkohol en av de bästa ångestlindrarna som finns - i början!!! Efter ett tag så är det inte så längre, då förstärker den bara ångesten, och förstör på så många andra sätt. Tycker också att du skall kontakta en läkare, och försöka att få hjälp den vägen. Kanske antidepressiva kan vara något? Jag vet inte. Hursomhelst, tveka inte att skriva och läsa här, det kan hjälpa till viss del faktiskt.....

hejar på dig!! Du fixar den här kvällen!!

Välkommen,

Du är inte alls på fel forum, här finns folk av alla de slag, med väldigt olik bakgrund. Det låter på mig som om du kanske inte kommit så långt på vägen mot alkoholism, men nog är inne på en mycket farlig väg. Väldigt många här kan intyga att alkohol är en väldigt dålig medicin, som känns bra en stund, men bara gör saker mycket värre i längden.

Får du vård för dina problem med panikattacker och ditt psykiska mående? Om inte, så är mitt bästa råd att ta kontakt med läkare, så du kan få hjälp med att börja må bättre utan a. Det finns både mediciner och terapier, som kan hjälpa. Om du redan får vård, så verkar den inte effektiv och då behöver du igen ta kontakt med vården och kolla efter hur den kunde ändras.

Du har problem, som du behöver ta tag i nu. Annars är risken stor att de blir väldigt mycket värre, när alkoholen tar allt mera makt över dig. Fortsätt gärna att läsa och skriva här med, jag tror nog att du kommer att hitta sånt som du kan känna igen. Lycka till!

Och ja Mod 60! Dom är snorvalpar! Trots att dom är i 35-40 årsåldern..
Det är såna som dom som aldrig har sett ett missbruk på nära håll. Dom vet inte hur det är att vara/leva med en alkoholist.
Hade dom vetat sanningen så hade dom nog inte hackat på mig som dom gjorde.
Hade dom till exempel vetat att jag drack vin i min kaffekopp om morgonen, att jag alltid gick upp först dagen efter fester för att kunna dricka slattar och recovery-öl ostört och utan att bli avslöjad. Att jag häromdagen blev glad då jag tog på mig ett par gummistövlar som inte använts på ett halvår och blev glad då jag upptäckte att det inte låg några gömda vinflaskor i stövelskaften.
Att jag både kissat och bajsat på mig för att jag har varit för full för att kunna "hålla tätt"... Att jag suttit gråtandes och hulkandes vid toaletten 1 miljon gånger samtidigt som jag stålsatt mig och peppat mig själv "Kom igen nu! Sluta spy! Upp och hoppa! Nu måste jag skärpa mig för systemet stänger snart och jag måste ju hinna dit före stängning".

Aldrig mer vill jag behöva ha det så... Aldrig mer vill jag behöva skämmas för att jag e på bolaget så ofta att jag måste börja rotera mellan systemen och kassörskorna. Aldrig mer vill jag få spattig dagen-efter-gångstil och skaka som ett asplöv på händerna.
ALDRIG MER!

heja dig :)

Jag har läst din tråd och tänker nu väldigt mycket på något av det du skriver om. Om de starka och duktiga och känslan du har av att inte passa in. Någon skrev att vi istället är svaga och ynkliga och det är ju snarare så det är. Jag är kanske en sådan som låter väldigt hurtig och stark i min tråd. Duktig. På ett sätt är jag det, stark eftersom jag inte druckit på tre månader snart, men samtidigt är jag mycket orolig. Orolig och rädd för att visa min svaghet och döljer den bakom en karskhet och duktighet som inte är sann. Vi är alla svaga då och då och starka ibland. Vi måste bara vara snälla mot oss själva. Du fick mig att tänka till, tack. Hoppas du stannar kvar och skriver och att du får en bra nykter helg:)
:) mod60

Oj... Vet inte varför sista meningen kom in.. Råkade trycka lite för snabbt på tangentbordet tror jag :D
Sorry för det!

Tack alla för ert stöd och fina kommentarer! Det värmer verkligen, tack alla ni fina gamla f.d alkisar! :) :) :)

Kom till kontoret idag i vanlig tid runt 0800. Utvilad, fräsch, klar i huvudet och pigg.
Runt 0845 stapplar de två värsta suputerna bland kollegorna in.
Rödsprängda ögon, stinker alkohol och tycker att de är coolast i världen! Den största idioten av de två berättar att han supit bort sin nya iphone 6 kvällen innan, men att han "inte bryr sig för han är ingen brud som grinar över sånt, och vadå?! Försäkringen täcker ju allt".
Tyst för mig själv tänker jag att det där är nog promillen som talar. Om ett par timmar när alkoholen gått ur kroppen så kommer han börja gnälla och sura över att den 2 veckor gamla mobilen är borta.
Mycket riktigt, runt 14-tiden i eftermiddag då var hans självförtroende och kaxiga ton borta och han började gnälla och gny över telefonen.
När han sedan ringde IF för att anmäla det hela och fick veta att hans försäkring gick ut i oktober 2014 - DÅ (!) kände jag att "YES!! KARMA FUNKAR VERKLIGEN".
Så där satt jag, den tråkiga A4-kärringen som måste vara gravid medans han den coola, festliga människan satt och luktade spritfabrik och såg ut som en dålig dag i Tjernobyl.

Alkoholist Javisst vs. Idiot-kollega: 1-0!
Den största idioten utav de två har supit bort sin nya iphone 6 som han köpte för två veckor sen, men eftersom han fortfarande har promille (de la sig tydligen 0430)

Så länge båda dricker är det en balans även om det är dåligt. Eftersom jag drack för mycket så kunde jag inte kritisera honom och han lät också mej vara ifred fast han borde sagt ifrån. När jag varit nykter ett tag och kände mej säkrare på mej själv så kunde jag börja säga ifrån om hans drickande. Man kan inte ändra nån annans vanor men jag gjorde klart för honom att jag inte tål honom då han blir berusad. Han blir inte elak men personlighetsförändrad förstås, lite dum och fånig. Jag sa att han får väl dricka som han vill men jag vill inte ha med honom att göra då och det får han acceptera. Jag bäddade åt mej i gästrummet. Det var ju inte så roligt. Jag kan säga att det har tagit sin tid och varit upp och ner men det har gått framåt hela tiden. Han har minskat sin konsumtion sakta men säkert till väldigt måttlig och acceptabel. Väldigt sällan blir det för mycket numera. Ett tag tvivlade jag på hur det skulle gå.

Vilka tråkiga omogna typer....minst sagt. De ska väl bara skita i om du dricker eller ej. Är gravid eller ej. Om de tycker om dig på riktigt så är den kärleken/vänskapen där, oavsett om du är nykter eller ej. Detta handlar om deras dåliga samvete för att de häller i sig något som de inners inne vet är skit och de mår dåligt av. Vad är de så rädda för? Fördomsfulla!

Låt dig inte trampas på Alkolist Javisst. Jag blir riktigt arg å dina vägnar som du märker. Skulle vilja läxa upp dem och visa en riktig A4:a käring. Då skulle de få se!!!!
Snorvalpar..... ( usch så får man kanske inte säga men det tycker jag de verkar vara :))
......kramar till dig
hoppas du mår bättre idag...mod60

Instämmer med Stingo. Jävla skitstövlar!

Jag tror att vi alla som slutar dricka möts av detta - mer eller mindre. Ofta har vi omgett oss med personer som dricker mycket och sådana kommenterar handlar nästan alltid om deras eget drickande. Att en person plötsligt är nykter blir ett hot och ett obehag. Man måste reflektera över sitt eget intag.

Men handen på hjärtat. Jag var den som tjatade värst förut, om det fanns någon, som mot förmodan inte drack i min närhet. Absolut värst. Men det har man ju bittert fått inse hur fel det var...

Själv undviker jag numera att frotteras med alltför packade personer. För det första är det en risk. Men framför allt - så är det outhärdligt jobbigt. Jag står bara inte ut med lallande puckon. Jag blir irriterad redan vid första dragen av att en person börjar bli påverkad. STÅR INTE UT! Då handlar det inte om att jag är avundsjuk och också vill bli likadan. Nä nä! Då handlar det om att jag verkligen inte orkar med personer som inte vet vad de säger, gör, tänker och dessutom glömmer bort hälften till nästa dag. Min toleransnivå mot onyktra människor ligger på minus tio alltså.

Jag tror helt enkelt att antingen så vänjer sig omgivningen att du är nykter och ni kan fortsätta umgås. Eller så kommer du att vilja söka nya bekantskaper. Det är en lite ledsam insikt, jag vet. Men om ett tag så kommer du inte fatta vad du saknade! Jag skrev igår om just det här - läs om du vill. I och för sig kräktes jag på alla som glatt så åt mig i början att "man får skaffa nya intressen"... men så är det nog ändå.

Kram till dig

Ta inte ut din negativitet från din omgivning på oss här i forumet!!!

...det är allt jag har att säga om det där just nu.

Själv fick jag läsa hör att jag borde rycka upp mej, skaffa lite jävla anamma samt ta av mej offerkoftan när jag var nere på botten för ett litet tag sen.
Kul?
Empatiskt?

Herregud....pilotjobbet var ett skämt.

F.ö har jag 3 dagar idag *stolt* (jäkligt jobbigt emellanåt dock, men försöker peppa mig och intala mig att jag är jäkligt bra)

Tack snälla Blomman! Efter jag såg och svarade på det senaste inlägget (innan du också svarat) så kände jag mig faktiskt ledsen och litet kränkt.
Jag skriver här på forumet för att försöka vara ärlig mot mig själv, och ge mig själv en ny chans. Att bli ifrågasatt både gällande yrke, samt konsumtion
känns inte helt okej. Jag är skör som det är. Så tack Blomman för att du skrev!

Om jag klarat mig från att dricka mig full "kvällen-innan" och vaknar upp "dagen-efter" och känner att jag är frisk är en skön känsla. Vaknar jag upp nykter så tyder det på två saker.; Jag har inte bränt en massa pengar och jag har inte gjort bort mig. Mitt sköra samvete har sluppit få sig ännu en törn.