Senaste kommentarerna i forumet

Hej yogin. Du beskriver att du uppmärksammat att alkohol börjat få en ny funktion och det oroar dig. Vi hoppas att du får hjälp av det andra skrivit här och att du fortsatt väljer att dela med dig av dina funderingar. Ibland tar det lite tid innan det blir "fart" på en ny tråd. Välkommen hit!
Li-Lo
//Alkoholhjälpen

Morn! Tack för ditt långa inlägg i min tråd! Jag håller med och förstår dig på alla plan. Jag förstår att ni måste ha den toleransen mot varandra, du och din partner. Detta eftersom ni har olika viljor och önskemål. Jag tycker hur som helst att det är starkt att ni håller ihop och jag tycker hur som helst att du är förbannat stark som fixar´t! Här hemma ser vår situation annorlunda ut. Vi har krav på varandra för att vi ska fixa det här. Han vill att jag ska vara nykter och jag vill att han ska vara nykter om jag ska klara av att vara nykter :). Han har inga alkoholproblem, men det har jag. Därför är ju nykterheten ett bra val för oss båda.
Du skriver även om det förflutna och att försöka gå vidare. Jag har aldrig tittat i någon spegel alls tidigare. Kört på! Inte känt efter. Snabba lösningar som kanske inte funkar i längden........som alkohol t.ex. För ca 2-3 år kom allt ikapp mig. Jag började se mina mönster, mina misstag, sårandet av människor. Det var en jäkla käftsmäll. Jag har befunnit mig i ett mörker fyllt av förakt och skam, fram tills för nyligen. Jag har fått hjälp att ändra synen på mig själv. Från att tycka att jag var elak, misslyckad osv till att börja förstå bakomliggande. Det har varit en STOR lättnad. Nu känner jag att jag kan börja titta på nuet igen!
Hoppas du har en skön jul under fällen och i snön! I Skåne har vi regn! :)
Kram!!

:)

God jul!

God jul alla kämpar.
har inte varit ute på forumet på ett tag , insåg nu när jag gick in att det är en månad idag som jag gick med .
Trots ett misstag med en halv flaska vin..... så känns det som en stor dag.
Har inget större sug , inte ens i går ....
Så jag sitter här välmående o nöjd .....utan bakfylla o ångest.

Ha en riktigt god jul .

Tråkigt att höra med din pappa. Hoppas det går så bra som möjligt.
Kram,

... på julaftonen. Min pappa fick en sjukdomsattack och fördes till sjukhus, så orsaken till vin försvann och julaftonen blev småskalig och lugn, utan en droppe A på bordet. Saknade inte vinet alls, men saknar nog en stark efteråt, för att sätta ordning på magen.

Min pappa mår rätt bra (säger de), men han är i den åldern och det skicket att det är väldigt osäkert om han kan komma hem efter en sådan här resa.

genuint överlycklig.Men jag känner mig mest otroligt trött och lite uppgiven.Jaha,och nu då.Precis som jag började min tråd den 6 Juli.
Kanske att han nu står fast vid detta beslut.Kanske att det är på riktigt denna gång.Men när jag pressar honom lite så var det ju just igår han tappade kontrollen för första gången och satt och drack till alla öl var uttömda.Som skulle ha räckt till nyår.Jag som sett vet ju att han tappat kontrollen så många gånger till denna sommar.Men det är redan historia.
Då känner jag att nä,det är bara just nu han känner denna övertygelse.

Jag har svårt att tro på att han genuint menar allvar denna gång även om han gör det till 100% just idag.Jag orkar inte ladda om än,tro än.Det finns ju inget som säger att jag behöver det heller.Han ska ju bära sig själv genom detta.

Hej Fia!

Skickar dig en varm Julhälsning! Hoppas dagen blir lugn och skön, och precis som du önskar. Samma sak önskar jag för övrigt alla er kämpar, och alla er som följde mig under min resa!

Allt utom alkoholen följer idag traditionen i Hobbithålan. Kanske till och med ska ta mig till Julottan bara för sakens skull imorgon bitti ;-)

//PP

Tack Meredith11, jag känner värmen och omtanken i dina ord. Jag uppskattar det verkligen. Det värmer. Det som också är lite extra tufft just nu är att min "själsfrände", en av dem jag räddat från undergång, helt klart och tydligt deklarerat för mig att hon har helt enkelt inte tid! Hon har fullt upp med sitt liv nu. Och man pratar inte om såna här känsliga problem med vem som helst, och absolut inte med många, av respekt mot min son, givetvis. Hon är en, av två, som jag trodde skulle lyssna åtminstone lite. Jag begär inte mycket. Bara en liten, liten känsla av att de bryr sig. Det hade räckt. Jag hade inte förväntat tydligt, ord för ord, "jag har inte tid". Jag har lyssnat på hennes problem, samma, samma, under 2 års tid... Det är inte vänskap för mig. Jag är givetvis grymt besviken. (Min andra vän, som följt mig i vått och torrt i drygt 20 år, finns kvar.) Jag hoppas missbruksenheten på Psyk ska kunna lotsa mig rätt. Tack igen! :)

Hahaha......ursäkta, men jag tänkte på Kalle Anka :)
God Jul till dig från mig.

Då ses vi om några timmar .
Tills dess ta hand om dig.:) :)

Julafton. Magen full med indisk hämtmat. Känns helt ok eftersom jag aldrig har varit förtjust i den stabbiga julmaten. I år blir det en ensamjul. Maken kan ha sin snaps ifred. VillSluta tycker antagligen synd om mig. Det är det inte! Jag har själv valt bort att inte dricka, att inte späka mig, att inte umgås med folk jag struntar i -bara för att jag har samma gener. Jag tänker tom skita i Kalle och hans vänner som önskar God Jul.

Men visst reagerar jag på att det är en av årets mest hypade dagar. Jag tänker på de ofrivilligt ensamma men även på de ofrivilliga i familjen. Barn som ser mamma och pappa bli dyngraka. Alla hustrur som ska misshandlas i tomtens namn. Alla tårar och vånda. Alla drömmar om det perfekta stockholmsvita hemmet som går i kras idag.

Men jag är inte okänslig så jag önskar er alla -goda vänner- en Riktigt God Jul. Var rädda om er. Ni betyder för mig.

FerieFia

Jodå,jag läste och jag skäms än.Medberoende beteendet sitter i på så många plan av livet.Jag vet bäst,alltid :) Ha en riktigt bra julafton.Vi hoppas allihop och studsar av lycka runt honom.Så han är älskad av många.

Dag 3 igår och inga konstigheter, fick min första hemläxa där jag ska kartlägga mitt familjeträd samt relationer till vänner och kärlek. Detta för att se vilka beroendepersoner man kan tänkas ha omkring sig. Blir förhoppningsvis en intressant diskussion i gruppen.

I övrigt mår jag sådär, känner mig nedstämd och en aningens arg.. Är det det här jag vill? Vill jag vara nykter resten av mitt liv? Jag vet inte.. En dag i taget och idag är det julafton så det är nog bara att göra det bästa utav den, ingen tjänar på att sura sig igenom den.

Hoppas ni alla får en bra julafton, god jul!

Kram

Hoppas innerligt att det blir en julklapp som håller.

Jag framförde en ursäkt till dig i min egen tråd och ifall du inte vill läsa där mera, så vill jag för säkerhets skull göra det här också. Förlåt för att jag reagerade så hårt på vad du skrev där.

Det låter som väldigt svårt, hoppas du hittar stöd så att du orkar hjälpa din son. Helst någon som kan lite om vilket typ av stöd som är bäst.
Jag hoppas att du hittar rätt i detta, kram

pratat med honom nu på morgonen.Nu räcker det,han ska ta antabus och vara nykter fram tills han får sina antabus.
Han var mycket ångerfull och tyckte hemskt illa om sig själv.Spytt skitit osv och såg ut som ett elände enligt han själv.Jag erbjöd att hämta honom hit nu idag,men han ville vara ensam då han mådde så eländigt.Varnade för en del symtom om han skulle få delriium osv.Han lovade att ringa om han skulle bli alltför dålig.Jipii är för starkt ord men det är klart att hoppet vaknar till liv.

Jag ska sitta ensam. Träffar familj på dagen men är ensam på kvällen. Ska försöka fixa något gott :) Ses i stjärnhimlen kl 24 :)

Har du inga vänner att gå till ?
Ska du sitta ensam ?
Hoppas att du har nåt gott att äta :) .
Det blir en fin kväll. Klockan 24.00 tänker jag gå ut och titta mot stjärnorna och önska alla som har det svårt här i livet , alla som kämpar , att deras största önskan blir uppfylld.
Hoppas att vi kan ses då .
Kram

Tack! Du är givetvis inte mindre värd! Hoppas du kan känna dig lite mer glad och positiv snart! Jag gör inte vågen över mitt liv heller just nu...Men det känns ok.

Ska inte vara med exet i jul. Har inte bestämt att träffas framöver överhuvudtaget. Men det blir säkert att vi ses något under helgerna. Ikväll är jag ensam men det är ok, tror jag. Ska tänka på dig och andra som har det svårt. Inte så att jag mår dåligt av det utan att vi kan hjälpa varandra att känna oss starkare. God jul och kram!

Vill bara snabbt ge min syn på det här med måttlighetsdrickande eller nolltolerans. Jag har själv rört mig hit eller dit i frågan på detta forum. Just nu tänker jag så här: jag har inte druckit sedan 6 augusti och eftersom jag mår så bra av det har jag just inga planer på att riskera detta genom att börja dricka igen. Jag tycker också valet i vardagen är lätt, jag behöver inte förhandla med mig själv om jag ska ta inget, ett eller två glas vin. Och för mig finns en befrielse i det. Men att säga att jag aldrig mer kommer att dricka, det gör jag inte. Jag skulle nog helst vilja, som så många andra här, att det här inte var en fråga för mig, att det bara "fungerar" och jag inte behöver kämpa med det.
Men oavsett vad jag har för åsikt så är styrkan med detta forum att jag har en möjlighet att möta och diskutera dessa frågor med andra som har andra åsikter, ambitioner och perspektiv än jag själv. Och att alla vi som är här är här på det sättet vi vill vara, skriver ofta eller sällan, eller bara läser. Så Stingo, lycka till med ditt glas rödvin idag. Jag hoppas du får en bra julafton och att det smakar gott. Själv håller jag mig till NA.öl

Jag känner igen mig i mycket som du skriver. Innan jag för något år sedan på allvar började umgås med det här forumet och gjorde mina första "riktiga" försök att dra ner/sluta så skulle det aldrig falla mig in att gå på krogen utan att dricka, eller att äta en bättre middag utan att dricka, eller att fira något utan att dricka, eller att X (fyll i det som passar: skratta, gråta, umgås, deppa, älska....) utan att dricka.
I min tråd skriver du att du beundrar min styrka att inte dricka trots att min fru gör det. Nu tror jag att det delvis är i från min fru jag får styrkan, när hon druckit beter hon sig (ibland) på ett sätt som jag absolut inte vill själv. Och det stärker mig i min övertygelse om att inte börja igen. För att vår relation ska fungera just nu, så måste vi respektera varandra och varandras val. Jag kan inte försöka tvinga på henne mina val och hon kan inte tvinga på mig hennes. Visst pratar vi om det, visst blir vi osams ibland och visst ger jag uttryck för en grundmurad uppfattning om att jag inte tycker om det hon gör. Och visst har jag, här t. ex., givit uttryck för mild (eller kanske inte så mild) panik för att jag tror att vår relation ska gå åt skogen. Men nu är grundinställningen viktig för mig, är vi inte toleranta mot hur andra väljer att leva sina liv, så är det svårt att kräva motsvarande tillbaka.

Ditt långa inlägg får mig att tänka på något som jag tror är viktigt och som jag själv försöker tänka på när jag blir deppig. Jag blir ganska ofta nedstämd för att jag tycker att jag har gjort så mycket dåliga saker i mitt liv (en del, men långt ifrån allt har med alkohol att göra). Som jag ser det fyller detta reflekterande (=deppande) en funktion, eftersom man måste inse vad man har gjort mot andra, och många av oss gör inte det i vardagen (där är alkohol en stor bov). Men det är också viktigt att acceptera och gå vidare. Det enda jag egentligen kan påverka är ju vad jag gör nu idag och i framtiden, och om jag är upptagen med vad jag gjort tidigare, och tycker mig misslyckats med, så är risken att jag inte riktigt orkar fokusera och göra det bästa av min tillvara här och nu och planera för den bästa möjliga framtiden. Det är när jag gräver ner sig i det förflutna som jag glömmer att hålla garden uppe mot alkoholen. Det är då allt blir meningslöst, när all maktlöshet kommer över en. Och det är inte konstigt för det kan vi inte göra något åt.

Ha en bra jul, Hertan
Kram
/A