skrev Cleaver i Living the dream
skrev Cleaver i Living the dream
Nu har jag plöjt igenom även den här tråden :) Fantastisk terapi när man som jag är i början av nykterheten...Du SL och ett par till här ha redan varit inne på min tråd. Det är jag tacksam för. Med tiden kan jag nog också hjälpa till att stötta andra. Har jobbat med människor i många år (inte i vården) och kan en hel del om psykologi och olika former av missbruk. Men inte fan hjälpte det mig själv...Mycket lättare att tala om för andra hur det ska vara!
Det som slår mig i denna och andra trådar som jag läst är att nästan alla har "sjukdomsinsikt". Inte många undanflykter och de flesta inser sina problem med öppna ögon. Lika förbannat går det fel ibland...
skrev Ebba i livet känns meningslöst och tomt utan honom...och jävligt orättvist
skrev Ebba i livet känns meningslöst och tomt utan honom...och jävligt orättvist
Du är inte bitter!
Du är en kämpande kvinna och mamma med en jobbig livssituation OCH du är stark och KLOK som skriver här och dessutom ska ansöka om Soc. Du är fantastisk och jag blir glad över att dina barn har en vettig mamma som gör så rätt.
skrev Ebba i livet känns meningslöst och tomt utan honom...och jävligt orättvist
skrev Ebba i livet känns meningslöst och tomt utan honom...och jävligt orättvist
Det skulle ha kunnat vara jag som skriver det du skriver om det hade varit för 10 år sedan.
Vet du vad det låter som?
Jo, att det fortfarande är hans beroende som styr honom.
För en frisk och välmående människa är det omöjligt att lämna sina/sitt barn och dig så brutalt som han gör.
Men om en människa är styrd av ett beroende är det tyvärr möjligt att göra precis så som din kille gör och min kille en gång gjorde.
Idag tio år senare har mitt barns pappa ÄNTLIGEN tagit sig ur sitt missbruk och varit ren i snart ett år och det som har plågat honom mest är hur han behandlade oss.
Jag förstår att det jag skriver säkert inte hjälper dig just nu, jag vill bara så mycket skicka styrka och kraft till dig och få dig att inse det som det tog alldeles för lång tid för mig att inse.
KRAM
skrev miss_88 _ i livet känns meningslöst och tomt utan honom...och jävligt orättvist
skrev miss_88 _ i livet känns meningslöst och tomt utan honom...och jävligt orättvist
Tack så mycket! Det är skönt att ni är på min sida, jag ska ansöka om soc idag, och jag har väl en vän jag kan prata lite med om detta men hon är nykär och jag vill inte belasta henne med min bitterhet. Och det är svårt att förklara för folk exakt hur vidrigt jag mår. Jag är så otroligt besviken på honom. Det var inte detta han lovade mig, han sa att efter behandlingshemmet så skulle han komma hem och vara världens bästa pojkvän och pappa. Men istället vill han inte ha med oss att göra. Skiter i mej ännu mer nu än när han var aktiv.
skrev Cleaver i Slutet på början
skrev Cleaver i Slutet på början
Javisst, bra att tänka positivt! Tack för kommentaren :)
skrev Ebba i Slutet på början
skrev Ebba i Slutet på början
Det är vanligt.
Jag hade väldeliga sömnproblem den första månaden, om inte ännu längre.
Det kändes ändå ganska bra, liksom ett kvitto på att något ändras i kroppen.
skrev Tulipa i Det är dags nu
skrev Tulipa i Det är dags nu
Har läst några av dina inlägg och blir alldeles kall. Finns det någon utomstående som känner till hur ni har det?
Vill peppa dig att ringa/skriva till Soc och Kvinnofridslinjen som någon föreslog.
Gör det!
Du och dina barn förtjänar bättre.
Du låter som en stark person, du kommer fixa det!
Kramar
skrev Ebba i livet känns meningslöst och tomt utan honom...och jävligt orättvist
skrev Ebba i livet känns meningslöst och tomt utan honom...och jävligt orättvist
Jag har tänkt på dig ska du veta.
I går försökte jag formulera något att skriva till dig men jag kände mig inte smart nog för att komma på hur jag borde skriva för att nå fram till dig.
Jag tänker så mycket tillbaka på hur det var för mig för tio år sedan då jag gick på Soc och var alldeles ensam och övergiven med min lilla bebis och bebisens pappa gjorde exakt som din "kille" nu gör.
Jag undrar precis som Magnus här ovan.
Är du alldeles alldeles ensam i detta?
Finns det NÅGON du kan prata med och berätta för?
Jag var alldeles ensam, jag vågade inte berätta för någon, jag kände mig korkad och som att allt var mitt fel och så vill jag inte att du ska känna nu.
Kan du känna att vi är många här i forumet som bryr oss om dig?
Det gör vi.
KRAM
skrev admi i livet känns meningslöst och tomt utan honom...och jävligt orättvist
skrev admi i livet känns meningslöst och tomt utan honom...och jävligt orättvist
Hur är det idag? Det låter kanske inte som att han är så mycket att hoppas på för vare sig dig eller dina barn just nu. Och att han inte visar att han bryr sig om dig verkar såra dig otroligt mycket. Vad säger andra runt om kring dig om det här? Finns det någon kompis eller sådant som du kan prata med om vad som händer?
/magnus
skrev villveta i Jaha och nu då?
skrev villveta i Jaha och nu då?
God morgon Ullabella och önskar dig en dag fylld med bra tankar :).
Läser.......läser ......funderar ......ältar lite ( men bara lite )
Har ångest inför Julen .....den blir annorlunda kan man säga .
Har träffat min terapeut i veckan . Det kändes att gå dit och sedan komma hem tillbaks till sina tankar igen ......
Kram
skrev Ullabulla i Jaha och nu då?
skrev Ullabulla i Jaha och nu då?
Jag önskar att man kunde masstillverka henne och sätta en på varje kommun att gratis kunna användas av oss medberoende.
Hon är guld värd och en timme med henne är en veckas grubblande upphällt,diskuterat och tillbakastoppat på denna timme.Hela jag är liksom uppfylld av hennes/mina ord när jag går därifrån.
Jag bär dom med mig den dagen och flera dagar efteråt.Sen vittrar det sakta sönder och jag står där själv igen.
Men efter varje gång är jag lite starkare och mitt inre nya skelett lite större.
Tack gode gud för all klokskap som vissa besitter och som kan ge oss medberoende ljus i mörkret.
skrev Cleaver i Slutet på början
skrev Cleaver i Slutet på början
Ligger i sängen och läser här. Törs inte somna än för då vaknar jag kl 3 och kan inte somna om. Det var likadant förra gången jag höll uppe med drickandet. Det blev bättre efter en vecka. Efter ett par dagar till åkte jag på en jobbresa och då var det slut på "uppehållet"...
Visst är det vanligt med sömnproblem den första tiden av nykterhet? För mig känns det bättre att somna senare och vakna när kl är 5-6 i alla fall.
skrev AnnaPanna i Jag orkar inte mer...
skrev AnnaPanna i Jag orkar inte mer...
Oj vad det pod-avsnittet träffade mig! Det va precis som att jag hade berättat själv... Jag hoppas det går åt samma håll för mig som för Josefin - att ångesten, panikångesten och återkommande depressioner sakta men säkert försvinner när jag nu valt bort alkoholen.
Jag upplever ju också den där känslan, att utelivet ger mig något som jag inte kunnat hitta en substitut för. Alkoholen och utelivet ger mig en känsla av att vara "on top". En känsla av att jag är något bara för en kort stund, att jag kan släppa alla bekymmer och bara köra på. Samtidigt slutar det ju, precis som för Josefin, alltid i kaos. Jag gör saker som jag inte kan stå för, saker som utsatt mig och anda för nära döden och saker som är rent olagliga. Allt för att jag helt enkelt inte får stopp på drickandet när jag väl börjat. Tack för länkarna! Det gav mig mer styrka. KRAM
Och tack för dina peppande ord blues! KRAM
skrev LenaNyman i Living the dream
skrev LenaNyman i Living the dream
... att även om jobbet är ett och samma så består det av olika komponenter som var och en triggar och utmanar på olika sätt. Vissa grejer utför man med lillfingret och andra får en att svettas. Och så har vi förstås lilla dagsformen att ta hänsyn till också. Stor kram från mig till dig, goa SL!
skrev Pontus i If you re waiting for a sign, this is it.
skrev Pontus i If you re waiting for a sign, this is it.
Nej Lena du är verkligen inte ensam om den oklarhet, även jag tänker mkt kring de.
skrev steglitsan i Living the dream
skrev steglitsan i Living the dream
Innan jul känns allt lite segt tycker jag. Det är som att kroppen vet att den går på sparlåga och att det snart väntar vila. Men innan dess måste saker och ting bli gjorda. Jag har en förbannad ångest i bröstet just nu. Försöker lokalisera var den kommer ifrån och jag tror att det kommer från en känsla av att vara otillräcklig på jobbet. Hur kan ett jobb ena dagen få mig att flyga och vilja skutta upp ur sängen okristligt tidigt och få mig att vilja kräkas av rädsla att misslyckas andra dagen.
skrev Cleaver i Slutet på början
skrev Cleaver i Slutet på början
Jo, jag har förstått det. Men det hoppas jag växer fram med tiden. Just nu har jag fullt sjå med dag för dag :) Jag har hällt i mig så mycket så att jag egentligen inte är ute efter att dricka "normalt". 1-2 glas för smakens skull kan jag lika gärna vara utan. Har under en tid inte druckit för att det är gott utan bara för berusningen. Jag fick ett jättefint och dyrt vin när jag fyllde år. Det drack jag i ett stort dricksglas som om det vore vatten. Skulle hellre kunna dricka ordentligt typ fyra gånger per år. Men jag fattar ju att det inte funkar heller...
Det här forumet känns i alla fall bra! Kloka människor med samma erfarenheter och man kan vara helt öppen och ärlig!
skrev aeromagnus i Slutet på början
skrev aeromagnus i Slutet på början
Bra beslut. Ett gott råd som du bör jobba med mentalt. Att kunna dricka igen normalt.....nja. Se till att få ur kroppen det gift du givit den så kommer du må mycket bättre
skrev aeromagnus i Min promenad längs den krokiga vägen.
skrev aeromagnus i Min promenad längs den krokiga vägen.
Nu kämpar jag på tillsammans med min familj
skrev villveta i Har han ett problem ?
skrev villveta i Har han ett problem ?
............<3 du har rätt . Kram till dig
skrev steglitsan i Slutet på början
skrev steglitsan i Slutet på början
Äsch ställ hur många frågor som helst det är bara hälsosamt att ventilera för alla.
skrev Cleaver i Slutet på början
skrev Cleaver i Slutet på början
Jag märker att det ger mycket också att läsa andras inlägg för det verkar finnas många likheter mellan oss! Bra att läsa gamla inlägg så att jag som nykomling inte ställer samma frågor som redan behandlats 19 gånger i andra trådar :)
Kände ett jäkla sug hela kvällen igår. Inte nödvändigtvis efter alkohol men ett sug. Jag är ingen gottgris men igår men igår hade jag kunnat smälla i mig ett kilo lösgodis. Jag hetsåt clementiner istället. Det är ju socker i det med men borde ändå vara nyttigare...
Jäkligt rastlös också men det är väl normalt.
Samtidigt positiva saker som att jag kunde ta bilen och köpa clementiner på kvällen och slapp oron för att köra i morse med. Jag kände mig som jag gjorde något otillåtet när jag körde igår kväll och det var en lättnad att komma på att det var grönt :)
Några skriver om att byta ett missbruk till ett annat. Typ att summan av lasterna är konstant. Det är därför jag inte vill börja äta godis. När det tog slut med tjejen började jag gå in på dejtingsidor...Jag är ingen fotomodell men ser inte ut som Quasimodo heller så det gick rätt bra. På många dejtingsidor räcker det dessutom långt om man kan skriva tvåstaviga ord och stava till sitt eget namn :) Jag dejtade rätt friskt ett tag. Var dejterna på kvällen drog jag gärna en flaska vin före och tog bussen, även om det var tisdag och första dejten...Snacka om vansinne! Lösningen var naturligtvis inte ett nytt förhållande eller att träffa en massa kvinnor! Jag har nu insett att jag måste ta itu med mig själv först. Mitt ex, som är den enda som känner till mina problem, har sagt att hon vill stötta. Jag känner mig dock inte avslappnad nog att vara helt öppen med henne. Jag har ljugit så mycket för henne om mitt drickande så jag skäms för att jag ljugit ännu mer än hon vet. Det kanske kommer
Därför är detta forum otroligt viktigt för mig som är ensam. Jag har en vuxen dotter och en tonåring. Tonåringen är hos mig varannan helg. Ska bli skönt att fritt kunna skjutsa tonåringen när som helst utan att vara nervös för att inte alkoholen har gått ur kroppen! Har jag vetat om det i tid har jag anpassat mig men om frågan om skjuts kommit upp spontant kl 21 en fredagskväll har jag ju inte kunnat skjutsa...Man blir jävligt egoistisk när man dricker...
Stavningsprogrammet ville ändra "gottgris" till "Gottfrid", tur man läser igenom ibland innan man skickar :) :)