Senaste kommentarerna i forumet

Håller med Adde vilken underbar läsning på morgonen, man blir ju bara jätteglad!
Ett STORT GRATTIS!

Du är på god väg mot varaktig nykterhet. Det är du värd. Jag skulle vilja råda dej att se till att inte ha nåt hemma med alkohol i. Då kan inget hända. Ja man kan ju alltid sticka iväg och handla men försvåra så mycket som möjligt för dej. Tänk på att tillfället gör tjuven:). Du har en stor fördel då frun också är med på att inget dricka.
Håll fast vid ditt beslut och du har faktiskt allt att vinna och väldigt lite att förlora eller gå miste om. Jag menar, hur kul har det varit på sistone att dricka?

Jag har nog aldrig mått bättre än nu som nykter, stolt och rak i ryggen. Jag kan lita på mej själv och det är värt allt. Jag sviker inte andra och jag sviker inte mej själv. Inte med alkohol i alla fall.

Jag tror på dej och att du nått din botten. Då finns bara vägen upp eller att kräla kvar där nere. Och det vill du inte. Där värd bättre än så.

ett tufft liv att vara nykter alkis :-)

Grillkväll hemma hos en kär vän i gemenskapen i fredags där vi satt med en överjordisk utsikt över en äng med rådjurskid och en ung råbock som tuffade till sig lite och klev obstinat in på gammelbockens område. Djupa samtal varvat med rent flams och massor av skratt, avslappnat och rogivande som det bara kan bli med en vän som man delar precis allt med. En underbar kväll och en lika fin morgon eftersom jag sov över hos honom. Fin frukost i det fria med den underbara utsikten........Livet kan inte bli bättre än så.

Vi gjorde sällskap ner till Landsmötet där fler fina vänner slöt upp och dagen började finfint med att jag fick förmånen att få träffa Mammy Blue :-)) Tack fina du för att du hade viljan/önskan och styrkan att komma till vår gemenskap ♥ Jag känner mig stolt och hedrad över att få ha tillbringat några timmar tillsammans med dig ! Och jag tror minsann att du blev tagen över applåden som tillägnades de som var på sitt första AA-möte :-)
De som är nya är de viktigaste personerna på mötet för det är de som ska föra budskapet vidare när vi andra är i alkishimmlen !

Lördagen avslutades med supe' och dans för de som dansar nyktra :-) Mycket bra mat och en efterättstårta som satt nivån för sockersuget den närmsta månaden !! Den var grymt farlig för oss som gillar sötsaker !!

Nu har jag avverkat hotellfrukost ute i en sval sommarmorgon och ska packa mina grejer för de sista timmarna på det här Landsmötet i Göteborg. Det är ibland svåra avsked för trots allt lever vi med en sjukdom som är dödlig så det är ingen självklarhet att vi träffas något mer. Nu är det bara en månad kvar till Gullbranna och vi kommer förhoppningsvis att mötas igen med nya kramar och skratt. Återigen har jag blickat ut över folksamlingen som utgörs av alkisar och anhöriga och jag slås varenda gång jag gör så att vi är ett tvärsnitt av Sveriges befolkning och hade jag inte själv varit en del av denna samling så skulle jag aldrig kunna gissa vilken bakgrund de har. Så mycket kärlek, gemenskap och ärlighet finns inte på nån annan plats i samhället.

Jag är så glad att jag får tillhöra denna gemenskap och allt hänger på att jag inte tar första glaset.

http://www.youtube.com/watch?v=KG64DmsSQH4

det låter, med balkongen och Grekland och allt! Grattis till dej! Du SKA verkligen vara stolt över dej, idag och alla andra dagar. Det är ingen enkel sak att sluta dricka. Njut av dagen och fira den på passligt sätt. I vårt samhälle ska allt firas med nåt som går via munnen, champagne eller tårta. Vi måste hitta andra sätt. Jag köper t.ex nya kläder, dyrare kläder, med gott samvete för jag vet att jag har sparat in en massa pengar på att inte dricka vin. Köp dej nåt fint smycke kanske!

Ju längre tid man varit nykter, desto mer har man att förlora på att falla dit. Stolthet, självförtroende, familjens respekt, ja så mycket. Det blir lättare undan för undan. Min identitet är inte nykter alkoholist utan jag känner mej som en person som valt bort alkoholen. Jag vill inte ha och det är sant. Sen att jag inte heller KAN dricka, det är en helt annan och oväsentlig sak eftersom jag inte vill ha. Den känslan hitta nog du också.

Lova nu att du inte tror att du kan ta ett glas ibland nån gång för det funkar inte. Så många ha prövat och misslyckats. Jag t.ex. Det tog fem år innan jag fick kraft att sluta igen och det kostade mej bland annat ett krokigt finger, sju stygn i ett ögonbryn och mycket onödigt elände. Fortsätt på din väg, fira din dag men se den inte som en punkt på nåt annat sätt. Snart är nykterheten din självklara livsstil.

Grattiskramar!

på din ettårsdag! Visst kan du känna glädje och stolthet, du har ju genomfört en bragd i ditt eget liv. Ta in den känslan allt vad du orkar, så har du något fint att ta fram en dag du behöver hjälp av dig själv.
Fenix

vad är det för djävla företag som serverar sina anställda starköl till lunch ???????????
För mig låter det som en chef som har grava alkoholproblem ?!

Jag är iaf glad över att du klarade utmaningarna du stod inför och med dessa i ryggen så har du fått en liten stadigare plattform att stå på. En dag i taget och ett bra beslut på morgonen så knallar det på.

fin läsning på morgonen !!!

Grattis, grattis till din ettårsdag ♥

Den dagen är stooooor ! Dagen då jag hade gått runt ett år har jag bevarat djupt i mitt hjärta så jag känner så väl igen din glädje och kärlek till dig själv ! Du har all rätt i världen att älska dig själv och pyssla om dig själv och göra något fint för din egen skull.

Massor av varma grattiskramar till dig ♥

Hej
Jag har gått igenom allt du går igenom. Vi anhöriga gör det fast berättelserna är olika. Jag fick nog efter 19 års förhållande. 19 års drickande. Min skilsmässa blev klar i juli och jag ångrar inte det en sekund. Ångrar att jag inte gjorde detta när barnen var små. Jag tror att det är svårare att skiljas när man har tonåringar. Önskar att barnen hade haft en nykter plats innan tonåren att vila ut på när deras pappa inte kan sluta dricka. Vi är starka, stjärnstoff, glöm inte det fast att det inte känns så. Ha det så bra

Sitter på en balkong i grekiska ö-världen och "känner in" min ettårsdag. Havet nedanför, syrsor i bakgrunden, familjen sover och kaffekopp ett byts snart ut mot två. Det är väldigt, väldigt sällan jag är stolt över mig själv, men idag känner jag stoltheten som en stor varm och kärleksfull bultande kärleks-känsla i bröstet. Jag är så stolt över mig själv, och känner något jag sällan känner för mig själv - kärlek. Läste förra sommarens inlägg, och jämför med denna sommaren. Då var varje sten en kamp, nu är livet lite enklare att gå men samma tankar finns där, fast på avstånd. Ett år har gått och det är en mycket speciell dag för mig idag. En dag för reflektion, summering och eftertanke... Men oxå en dag för att tänka på nästa steg. Men tänk, att få känna mig så glad som jag gör idag, tänk att få känna att jag har gjort detta! Jag har klarat ett helt år! Hurra, hurra, hurra för mig idag!

Fortfarande nykter men har inte hunnit skriva. I fredags var det enormt svårt. Jag hade bestämt mig för att börja måla om huset, vilket jag knappt kunde föreställa mig utan öl som uppmuntran. Men iväg till färgaffären efter jobb. Färgaffären ligger vägg i vägg med Systemet... Det krävdes mycket övertalning av mig själv för att inte svänga in om där också. Men det gick!

Igår var jag på utbildning med jobb hela dagen. Det serverades starköl till lunch och inga andra alternativ. På kvällen bjöds det på öl, vin, snaps o s v. Oj, oj, oj! Som tur var hade jag samåkt med chefen och skulle vara chaffis på vägen hem. Så på frågor som "Men du kan väl ta en öl, du ska ju inte köra på många timmar än?" kunde jag svara "Jag vill inte dricka alls när jag ska ha chefen i bilen". Praktiskt. Det blev kranvatten hela dagen för min del.

Till anhörig delen nu Adde:), tack för rådet, skönt att skriva och få svar från medmänniskor som upplevt/upplever detsamma som jag:).Det ger mod och styrka, när man känner sig förminskad, misslyckad och ensam. Ditt svar fick mig också att börja fundera över min plan, och hur den skall se ut för att jag ska klara av att hålla mig till den! Glad över ditt raka och ärliga svar. Kram.

Jag kan hjälpa dig också Flygcert! För du hjälper mig att förstå och bearbeta mina känslor kring det här svåra traumat, som uppstår hela tiden när man blir sviken, och sviker sig själv! ,Jag har intalat och lovat mig själv så många gånger att jag ska börja visa att jag fått nog av svikna löften, lögner mm. Men så blir han ledsen, ber om ursäkt, bönar och ber...och så trillar jag dit igen fast jag egentligen inte vill! I dag på eftermiddagen fick han dåligt samvete, ringde och frågade hur det var, kände att jag hade svårt att prata med honom, var fortfarande för besviken på honom, tror att han hörde det på min röst, senare på dagen fick jag ett sms där han föreslog att vi skulle åka till ett spa...! Jag har inte svarat på det ännu, vet ju vad som kan hända, troligen blir det inte av alls! Jag ska verkligen försöka lyda ditt råd och låta honom sköta sitt! jag vill ha tillbaka mitt liv, älska och bli älskad...! Tack för ditt ärliga och raka svar,det hjälpte mig att se klart!

Kram

Den där lugna beslutsamheten, den är go! Den där man känner liksom i mellangärdet att "jag är chef, jag har kontroll" på ett avspänt, lugnt sätt.

Älskar det, älskar livet, det kunde gått rejält åt pipsvängen, men det gjorde det inte.

Härligt, Fenix, nu är du framme!

Kramar!!!!
/MB

känns det i dag. Ensam hemma, det värsta brukar då hända, nämligen att jag dricker. Så inte idag, har inte ens varit nära. Men när tanken dök upp, så tänkte jag ordentligt efter och var helt på det klara med att numera är det riktigt farligt. Jag har inte kontroll, och det kan gå ännu värre än förra veckan. Vad som helst kan hända, och just nu finns heller ingen som helst förljugen romantisk bild av hur trevligt det är att dricka. Dag 12 nykter, och jag känner riktig glädje att drickandet inte fanns som något alternativ när frugan åkt iväg ett par dagar.
Köpte en actionfilm som nog bara jag gillar, så den åker in i dvd:n nu som sällskap i stället för burkar och flaskor.
Ha en fortsatt bra helg alla,
Fenix

Så har man varit på sitt första AA-möte. Tar i rejält och tar stora Landsmötet med en gång. Hade av personliga skäl inte möjlighet att vara med hela dagen, vilket är tråkigt.

Har läst igenom de broschyrer Adde gav mej (tack! Du är en pärla!)och har nog fått backa lite från mina tidigare, ej uttalade, fördomar. Har väl haft lite att tänka om allt krafset med Gud och andlighet, men nu när jag förstår lite mer så är det ungefär det jag själv känner - glädje över att slippa dricka och en inre frid - som avses tror jag.

Som relativt nynykter är jag intresserad, och lär mej mer hela tiden. Var på AA:s Landsmöte idag, mitt första möte (tack Adde!), och vad som genast slog mej var att de som var från Al-Anon beskrev nyttan med det som att få en möjlighet att få ett gemensamt språk med alkoholisten, att man som anhörig där lär sej förstå hur alkoholister fungerar. Jag tror det kan vara oerhört nyttigt.

Fick även med mej ett gäng broschyrer hem. I en av dem listas de fyra områden som alkoholisten är expert på:
Konsten att bluffa
Självbedrägeri
Benägenhet att smita och
Självömkan.

Dessa "grenar" är inget man får lära sej hemma att bli bäst i om man har ett normalt hem...
Innan Alkoholisten förstått sitt eget bästa, vilket INTE är att vara världsbäst på att ljuga, så kan man som anhörig inte göra ett skvatt mer än att ta hand om sej själv.
Så ta hand om er, det är ingen annan som gör det.

Kramar!!!
/MB

ISom man kan se så har det gått 4 år sen det värsta hände dig.Jag är i samma situation,varning på jobbet och i åttonde månad gravid.Mår fruktansvärt på grund av smygdrickande.
Nånting som var starkare än mig,den lilla rösten som säger" neej,det blir bara ett glas,men blev istället flera".
Undrar bara,hur gick det med bebisen?blev det några men??? Jag sover inte,mår jätte dåligt

... det du skriver och att få skriva till dig innebär dels att jag känner mig som en god medmänniska, dels att jag hjälper mig själv (att bearbeta det jag varit med om)! Det är en väldigt härlig känsla båda delarna!

Jag förstår att du känner dig väldigt kränkt och kanske obetydlig - det är så det kan bli med en alkoholist som inte valt att ta itu med sina problem. Min exsambo och jag bestämde ofta att vi skulle hitta på saker, men när det väl var den dagen så var han bakfull eller så full att han inte var att räkna med och jag lät honom hellre sova och att barnen och jag gjorde något utan honom - det var lugnast så...

Du är värd bättre. Du behöver inte acceptera att någon behandlar dig så. Försök låta honom sköta sitt, du kan inte göra något mer för honom.

Kram

Den svenska sommaren är helt klassisk, när vi har mycket främmande vid stugan så hällregnar det i i fyra fem omgångar, bara för att det inte går att knöla in dem i det lilla skyffet till sommarstuga vi har, allt blir dyngsurt trots att vi sitter under paviljongen, små små vattendroppar slår igenom tältduken och allt är bara blött blött...
Idag dagen efter har vi inte gjort någonting annat än att steka oss som en frustande sälkolloni vid bryggan, men då har vi inga gäster!
Jag brukar skämta om att det lär dröja innan de tjatar om att få komma ut igen, det finns inget ont som man inte kan vända till sin fördel.
Jo folk brukar stå i någon sorts mental kö för att att få komma ut i vår idyll, och mer påtagligt blir det ju mer sommaren går...
Men vi orkar inte heller att hela tiden serva folk med mat, kaffe, dryck och sällskap, allt ska ju förberedas och inhandlas, och när lasset går hemöver för våra gäster så står berget av disk kvar och väntar på att tas om hand om, vi kör i skift frugan och jag och sedan hamnar vi helt slutkörda i soffan, snarkningarna till nattens repriser av teveprogram får oss att förflytta oss till våra sängar sent sent på natten.

Nästa morgon får frugan ett nytt mess, sugen på ett besök!
Nähejdu skulle man vilja skriva till svar, men det blir någon nödlögn, vi måste in och proviantera på byn innan nästa lass kommer...
Inte mer än två familjer högst två övernattningar per vecka, VI skulle ju ha semester själva också...
Så vi måste freda oss själva genom att behöva ljuga, sorgligt...
Eller skulle man se det som om att man borde vara glada över att folk vill komma till oss?

Festligheterna avlöser varandra, grillen går het varje kväll, vi ser nästan fram emot att bara få värma matresterna direkt i mikron framför teven.

Läser om hur livet går vidare på forumet om hur alla kämpar med sina eller andras drickande, men jag orkar inte ta det oket också just nu med att fördjupa mig i andras problem, det får finnas någon måtta på hur mycket jag ska stoppa mina fingrar i andras syltburkar också...
Därför håller jag mig lite i bakgrunden för tillfället, men håller mig uppdaterad...

Själv börjar nästan helt att glömma min egna nykterhet, den är liksom så självklar för min egna del...
Det dricks öl i bastun, rödvin till maten, groggar på kvällen och drinkar hit och dit...
Folk blir påverkade i mer eller mindre grader ...men fortfarande inte mitt problem, jag ser heller inte till att det finns något hemma,
Vill det dricka något alkoholhaltigt så får de se till att de får med sig det hit också, helst skulle jag vilja att de tog med med sig tomburkar och tomflaskor hem också..

Andras drickande har inte längre blivit mitt bekymmer, de kan tycka att jag må vara tråkig som aldrig får något fyllryck längre,
Men det är så här jag är i verkligheten, trist men helt naturlig, det var mitt förra beteende som inte var det naturliga.

Ska man se någon fördel så triggar jag heller inte andra till att de dricker mer än de hade tänkt sig, mängden alkohol är betydligt mer beskedlig idag än vad den var för sex år sedan, det får jag se som min förtjänst.

Den svenska sommaren är helt klassisk med väder vind och natur, det som skiljer sig åt är hur vi människor upplever den,
Och det gör vi mycket mer idag än vad vi gjorde förut, för att vi inte blir lika fulla längre helt enkelt...

Enkelt förresten, nej det är det inte, det handlar om att förändra sitt livsmönster ganska så radikalt, både i tankar och gärningar.
Allt sker inte över en natt, men tillåter man tiden att få ta sin plats så mognar det fram.

Idag lever jag förutan fylleångest, det var mitt mål med framtiden, och det håller kvar så länge jag inte glömmer min historia.
Vad som händer när jag struntar i att tänka på vad som sker när jag tar det första glaset med ett alkoholhaltigt innehåll...

Så länge jag minns det, så finns det saker kvar att vilja minnas även dagen efter.

Berra

Jag är inte världens mest lämpade att svara eftersom jag är nybliven nykterist, tillfrisknad alkis, men sambon dricker fortfarande, och därför har jag läst en del i denna forumsdelen.

Om jag har förstått det hela rätt så har du egentligen bara två val:
1) Lämna honom
2) Stanna kvar och hoppas att han blir nykter, för du kan inte sluta åt honom, det är ett beslut han måste ta själv.

Skriv här, läs i både nya och gamla trådar, kanske även i forumdelen Förändra sitt drickande, där får man grundlig insikt i hur vi alkisar funkar, vi är ganska lika i vår sjukdom.

/MB

Allen Carr är husgud här, dock tog det ett tag innan femtioöringen trillade ned. Men nu så...!

Kram tebax!

och gratulerar till 9 dagar. Jag går in på min dag 11 i morgon så vi kan slå följe på den nyktra vägen.
Fenix

Tack Flygcert...det värmer. Bara det att någon bryr sig, svarar på mitt rop på hjälp, gör att jag orkar ett tag till! I dag blev vi osams, skulle hittat på något tillsammans, sista semesterdagen. Men han hörde aldrig av sig, jag ringde och messade men inget svar, då förstod jag vad klockan var slagen! Det har hänt så många gånger förut, ändå lär jag mig aldrig.!Lika besviken och ledsen som vanligt...är jag inte mer värd? Vet att det inte är det de handlar om, men det blir känslan som står över allt, att jag är värdelös! Man behöver inte ens höra av sig till mig och säga att det vi planerade inte blir av....:(!Glad för ditt svar och för att du bryr dig. Kram.

att läsa om ditt rökstopp. Där har jag i alla fall facit, det är nu drygt tio år sedan jag rökte min sista cig, och dagen innan trodde jag att det var omöjligt. Men jag kan ärligt säga att jag aldrig känt någon längtan till att röka igen, utan bara gratulerat mig tusen gånger till att jag slutade. Allen Carr hjälpte mig att sluta, var på hans klinik i Köpenhamn och gick en fem timmar lång kurs. Sedan fimpade jag för gott! Kan rekommenderas, kurserna finns nu även i Sverige.
Lycka till och stå ut några dagar så kan du blåsa bort hjärnspökena. Nu är jag inne på dag 12 snart när det gäller friheten från alkohol, och jag vill verkligen att jag ska kunna säga samma om alkoholen och dess slut om tio år.
Kram MB,
Fenix

... och det kommer inte vara lätt, men håll ut!
Tänk på vad som är viktigt för dig!!
Kram!!