Senaste kommentarerna i forumet

Jomen det är klart att du sörjer nu. Pappret som kom gjorde ju att en massa tankar kom upp till ytan. På sätt och vis är det ju ett avsked. Det är ett avsked av det som var ni, det som ni inte blev, de drömmar ni hade tillsammans. Även om drömmen inte bestod av byhåla så var det ju en dröm om ett liv tillsammans - eller kanske inte ens en uttalad dröm utan mer en känsla: här är vi! Det är också lite ett avsked av de där unga människorna som stod där mitt i livet med varandra vid handen - de kommer aldrig tillbaka mer. Det är också sorgligt att känna så.

Dessutom tror jag att du inte riktigt tagit dig tid att känna efter, du har varit ganska upptagen med att göra - inte sant? Du har flyttat, fixat bostad, jobb, rivjärn och skola - en himla massa fixande och grejande med praktiska saker, du har inte riktigt tagit dig tiden att faktiskt sörja tror jag. Man får sörja även om man inte vill tillbaka.

Här hade jag tänkt muntra upp dig men nu blev jag lite sorgsen själv. Nå, utveckling kräver förändring. Man får sörja det som varit, lämna sorgen bakom sig och ta det goda med sig in i alla de nya dagar vi har framför oss.

Jag har också anmält mig till konferensen nästa år. Klart vi ska kramas på riktigt då alla som vill (säger mitt blyga jag här i säkerheten bakom skärmen, gud så läskigt att träffas IRL)!

... Även om man är överens om att skiljas, så verkar det som om en massa känslor (som man förbisett) kommer upp till ytan när det väl är klart.
Känner så väl igen tillståndet.. Trots att ingen av oss ville tillbaks, så blev det på något sätt ett tomrum.
Kanske är det först när man står där med pappret i handen som man fattar, att det är på riktigt?
Alla drömmar man en gång hade är så väldigt definitivt slut!

Min bästa vänninna, som numera är sjukpensionär efter en ridolycka, sa att hon kämpade länge med att komma tillbaks..
Efter flera års sjukskrivningar och försök, där hon bara blev sämre, såg hon för första gången fram mot en sjukpensionering.
Sedan, när hon väl höll beskedet i sin hand, blev det sådär "tomt".. Hon berättade, att hon blev deprimerad, TROTS att hon visste och ville detta.. "Det var som om en bit av mitt liv togs bort", sa hon. Det var så oåterkalleligt på något sätt.
Idag är hon en "klok gumma", som hjälper andra medmänniskor, genom att bl. a "bollplanka". Hon verkar så harmonisk ( så jag har bestämt mig för att ha henne som förebild :-) )
Det enda jag egentligen har hört henne gnälla om, är att folk inte uppskattar när något är "gratis".
Folk kommer gärna och ber om råd, men när det gäller den där biten att "göra jobbet", så skiter de i det, om det inte kostar dem en femhundring..

nåja, idag är jag nog lika luddig som du.. Du får väl ge rivjärnet en ledig dag, så kanske hon blir lite snällare ;-D
kram/ trollis

...med morgonens journalgroda som jag råkade läsa på tunnelbanan:

"hade två diarréer i söndags men har skött sig sedan dess..."

Jag älskar journalgrodor!!

Bröllop i Italien vill jag gärna se, du får rapportera om den är bra Maria! Jag lockas av kombon Pierce Brosnan och Paprika Steen!

Idag känner jag mig dyster och uttråkad. Tror det är det regniga vädret som gör det. "Ska det aldrig mer bli ljust??" sa min 8-åring imorse. Hoppas det kommer snö snart.

Jag har också anmält mig till konferensen nästa år, ska du gå Maria?

När vi klev ut imorse, barnen och jag, slängde vinden en regndusch i mitt nymejkade ansikge och tog sedan fatt i dörren så den slets ur min hand. Näe, om man skulle flytta till Italien tänkte jag! Är ju verkligen inget springa-väder tycker mitt soffpotatisjag, och bestämde att till våren - DÅ ska jag börja med raska promenader.

Igår hämtade jag ungarna hyfsat tidigt, fick en skön stund i läsfåtöljen medan middagssoppan kokade. Där var många små incidenter som jag redde ut lugnt och fint utom vid den då "mammamonstret" dök upp igen helt oannonserat. Hon finns visst kvar därinne, men hon var hyfsat saklig och stillade sig snabbare än vad det där alkoholindränkta monstret brukade göra. Usch, 6-åringar kan vara riktigt provocerande!

Jag har tidigare hittat tre öl som maken gömt. Tror de blev kvar sedan någon herrmiddag för ett tag sedan. En av dem drack han upp häromkvällen när jag inte var hemma (så nu har han börjat smyga ;-) Nå, det är bra att han respekterar min vilja att inte dricka när jag är med.

...ensam på min kammare. Rivjärnet är klart störd av att jag är hemma. Detta är ju hennes ensamtid! Inser att det inte var regnet som gjorde att jag stannade hemma...utan grubblandet. Ngt arbete uträttas inte. Sitter mest och tänker/grubblar över relationer. Ringde även upp J...för hon är ju med mig i detta. Dessvärre lät hon lite bakis så det slutade med att jag tog upp ngt helt annat.

Jag är fan inte mig en skärpt grabb...trots att man kan få det intrycket då jag är så jävla duktig på att råda andra. Just idag känner jag bara ett stort tomt! Varför? Jag ville ju och vill detta? Det var inte ens en livsdröm som sprack...eftersom jag aldrig drömde om tvåsamhet i byhåla - jag bara hamnade i det. Så vad skaver? Vad fan skaver?

Jag vet att jag är ledsen...men jag fattar inte riktigt varför? Känner jag mig misslyckad för att äktenskapet sprack? Ärligt Nej! Känner jag mig ensam? Delvis...för ofta hade vi det bra, men det uppvägde inte det trista/såriga sunket runt omkring. Känner jag mig tom? Ja! Men samtidigt så full att känslor. Sörjer jag? Ja! Jag sörjer våra yngre jag. När vi stod där mitt i Europa, nyförälskade och tokiga...när bara att hålla i varandra var allt som behövdes. Jävlar vad jag levde då...man gör det tror jag, mitt i nyförälskelsen.

Vart tog J vägen? Vart tog jag vägen? Vad hände? Varför kommer allt det upp just nu...bara för att pappret kom. Är jag så trög att jag måste ha en manual för att se vad som har hänt?

Skulle jag vilja gå tillbaka? Aldrig!!! Så var kommer sorgen ifrån? Det känns som ett dödsfall. Ngn har dött.

Ännu luddigare än vanligt... /R

Jag förstår och känner igen din ångest fullt ut. Dags att bestämma dig. Leva i ångest och det som har hänt. Eller ta den andra chans du fått- blicka framåt och gör ditt liv såå mycket bättre. Välkomna bilder och tankar, titta på dem och bestäm dig för att du har gjort allt du kan för att ta reda på vad som hänt. Så småningom kommer de att dyka upp alltmer sällan. Titta på allt det fina du har och var snäll mot dig själv. Du har just bestämt dig för att göra ett av det bästa valen i ditt liv. Var stolt! Heja! Kram

...över att ni har varandra IRL. Stigsdotter och Bella. Vem hade inte velat vara en fluga på den väggen? Jag har också tänkt skaffa lite vänner IRL så jag har anmält mig till konventet. Hoppas att du kommer och då ska jag baske mig också ha en kram...hoppas jag?

Jag tycker väldigt mycket om att du är så frikostig och "bjuder" oss på forum på verkligheten. Jag menar när du skriver så öppet om att dina barn har kännt sig svikna. Oftast läser man om "men barnen ser ingenting", "de vet inte"...etc. Då är klarspråk skönt.

Barnen ser, barnen lider...men inte våra...inte idag va? Iaf. inte av vårt drickande. Kram/R

Eken: Vi bor tillsammans på HELTID för närvarande. Men precis som terapeuten poängterade så sadejag att huset är mitt. Hon blev paff. För en stund. Sen fann hon sig i det också. Insikter började dock sakteliga trilla ner...grillande, vara i trädgården, lapa sol...inget som blir aktuellt i den trista lägenhet hon kommer att tvingas ta i vårt fina villa- och radhussamhälle. Drömmandet tog ny fart när hon fick för sig att samla ihop till handpenning på radhus...vilket skulle ta henne en evighet. Den tiden tänker förstås inte jag vänta. Någon dag senare förklarade jag därför att hon ska ut snarast möjligt om hon nu vill skiljas, inte gå hemma hos mig och dra...för jag måste komma vidare i min sorgeprocess, och det kan jag inte göra medan hon går där, samt far omkring med väninnorna. Där är vi nu.

Lelas och vill.sluta (och alla andra): Tack! Det känns faktiskt så, och det känns bra, och det känns väldigt bra att ni också säger det. Ja, jag har verkligen gjort mitt nu. Jag kan andas ut och börja se framåt. =) Reflekterar även över hur olika min och min frus utveckling i detta ser ut. Jag har sedan hon släppte bomben bearbetat det som HAR hänt; mitt agerande, min sjukdom, mina bra och dåliga sidor, hennes medberoende, hennes bra sidor (och de är många), och de sämre, alla goda minnen, och de dåliga. "Motparten" då? Utöver det att frun har sett besvikelserna över det jag och min sjukdom har orsakat så har hon bara skådat framåt, mot den lycka hon hoppas finna utanför vårt äktenskap. Det kommer dock att komma en dag då hon måste ta itu med det som har varit, och då lär hon få det tufft. Tyvärr. För på samma sätt som mitt drickande kom ikapp mig kommer allt att nå ifatt henne. Det kan jag känna en sorg och en oro för. Det är ändå kvinnan som är mor till mina barn, och som jag valt att leva med, och velat fortsätta leva med, men som jag behandlat så illa (även om jag varit sjuk). Men det här kommer förstås inte att vara mitt problem längre eftersom hon väljer skilsmässan och därmed flykten.

Min resa blir visst rena dagboken...men det känns skönt att skriva av sig, och det är fantastiskt att känna ert stöd. Tack, återigen! Kram på er!

Har inte kommit iväg till jobbet än. Ringde in och sa att jag jobbar hemma idag. Varför? Jo jag behövde (officiellt) tänka/rita ifred. Men ärligt...bara mellan oss? Det spöregnar ute och som den katt jag säkert har varit i tidigare liv...så vägrar jag att gå ut i det.

Gränser är viktiga. Att känna efter; Vad mår jag bra av? Vad mår jag bra av utan att det skadar ngn annan? /R

Spånar vidare. Tänker på barnens badmadrasser (finns det ordet?). Du vet sånna där plastgrejjer som man ser på sommaren. Leksaker.

Ofta går det hål i det dem. Pyspunka...då finns det finurligt (?) nog en liten plastbit som man kan laga med. Tejpa igen....men då vet att man att det är "lånad" tid. Madrassen ÄR sönder och förr eller senare måste man skaffa en ny.

Yep! Djup som satiken...kan vara sömnbristen! Kram/R

Vad menar du med att jag ska fundera på vad sex är för mig? Jag tror att det har blivit en ok- måste- vi-så grej för mig. Jag är alltid trött, orolig för att barnen ska komma. Det kan vara helt ok att ha sex men INTE när han är packad! Känns verkligen skitjobbigt! Jag vill gärna höra mer av dina kloka ord. Jag har i denna stund svårt att se klart själv...

"hittar" dig igen ;-D (appropå att inte tappa bort varann..)
Morgonkram/ trollis

Att du är här igen, visar att du inte ger dig och det känns väldigt bra!
Kram /trollis

Även min natt präglades av tankar på uppbrott...och vaken var jag. Inte heller jag tänkte tanken på att glaset kanske kunde ha gett mig lite (fylle) sömn. Jag bara lät det bero. Konsten att sova...eller låta bli. Där har vi nog hittat rätt!!! Så länge man inte är bakfull så fixar man en dag trots att man ej har sovit. Den är ju inte farlig dagen, den må vara trött och seg...men utan skam!

När det gäller uppbrott...har jag inget vettigt att tillföra. Är det ett nederlag? Till viss del! Men ibland får man lägga sig på rygg och sluta kämpa emot...när alternativet är ensamhet i tvåsamhet. När tanken är född; Är detta rätt? Då tror jag man redan har svaret. (Tror skrev jag...så ingen behöver hetsa upp sig. Jag uppmuntrar inte Tilde till uppbrott...jag bara tänker lite runt omkring.)

Hoppas du får en bra dag Tilde...trots nattvakan. /R

Jo, jag tror att du fixar det :-)
Livet är det som pågår, medan vi planerar..
Och det blir v ä l d i g t sällan som vi tänkt oss..
Fast, om vi inte gått igenom alla dessa saker, vilka skulle vi då ha varit som människor?

Ha en underbar dag! / kram trollis

Att Bella Maria ska gå på "Bröllop i Italien" :). Satt precis och tänkte på min nya singelstatus och tänkte att detta måste jag uppdatera Dufvan om. Hoppet är ju det sista som överger oss? Skriver inte mer om det...hoppas bara att du har det bra! Kram/R

...för din peppning A!! Den behövdes verkligen. Hatar att känna mig svag. Vill ha tillbaka känslan av att kunna "erövra" världen och att allt är lätt. Är det verkligheten som slår till nu? Det är inte så lätt som jag trodde.... Jag har väl varit lite väl naiv trots att jag är 41. Ska försöka ta nya tag.

Kramar N

Igår kväll när jag kom hem så låg det här. Den offeciella bekräftelsen på att skilsmässan har gått igenom...äntligen. Tog mer än det halvår som utlovades. Men, men... Mycket känslor idag. Det var detta jag ville...men det är ändå konstigt att se det på papper. Visste ju redan detta då J fick sina papper redan förra veckan. Singel! Tjohoo?

Har legat halva natten och tänkt på oss...den yngre Dompa och den vackra J. Att vi kom så långt? En dag förälskar man sig...inget speciellt händer. Nästa dag förälskar man sig igen...och det slutar med tre ongar och en skilsmässa 15 år senare.

Livet ÄR märkligt. Vi vet aldrig vid ett möte vem det är som kommer att spela roll. Göra input i ens liv. Ska försöka tänka på det och försöka vara ödmjuk i nya möten...man vet ju inte var de slutar. Skriver försöka för jag vet ju att jag glömmer fort. Som med alkoholen? Tror jag att jag kan pröva igen? INTE!!! Nu blir det varken nya glas eller nya kvinnor för mig på ett bra tag.

Vill jag fortfarande det så tar jag det när lillkillen är 18 år. Bara åtta år kvar. Det fixar jag...nog?

Drick segá segá! /R

Jag hade en bra dag igår, var ute och sprang (själv), han jobbade extra och det gick så bra. Jag sprang en ny runda och orkade mycket mer än jag trodde, det var kul!.
Ikväll blir det middag och bio efter jobbet med min mamma som fyller år. En riktig tjejfilm tror jag att det är, " Bröllop i Italien ".
Hoppas du hade en bra måndag och önskar dig en bra tisdag.
Kram!

Så därför vaknar jag vid tre även när jag är ledig.
Tar ca en vecka av semestern att komma i fas.
Sedan är jag ALLTID trött efter sviterna av en mc-olycka oxå.
Men men live and kicking.......
Kram/A

Kul med utbildning, det gillar jag också. Hoppas du får en jättebra dag och orkar hålla dig pigg. (Vakna 3??)
Jag vill inte heller dricka idag så då skiter vi i det!
Kram!

Idag vill jag inte dricka, IDAG SKALL JAG INTE

D R I C K A ! ! !

För jag mår så bra av det.
/A

Utbildning idag vilket kommer bli jättekul.
Träffa goa trevliga kompisar.
Detta ser jag fram emot!
Synd bara att man varit vaken sedan tre........
/A

Allt du kan på rätt sätt.
Du har stått och hållt fram verktygen
DET kommer stärka dig framöver.
Släpp fågeln fri, DU kommer klara dig/A