skrev mulletant i Dompa!!!

Dompa att du fixade ölflaskan! Jag tror du fixade resten av kvällen också!
Hoppas du får en jättefin tid på hemmet - jag får mixed feelings när du skriver att du måste flytta sen. Mitt ena jag säger att "Det är ju inte klokt - han som tagit tag i sitt liv ska vara STOLT och gå rakare i ryggen än de flesta!" den andra sidan säger "Du vet hur det är, hur folk snackar och hur stämplad man blir...". Medan jag skriver vill jag tro på den första rösten och hoppas, önskar att du ska hitta tillräckligt med stöd för att orka komma tillbaka och ge dig och er alla tillräckligt med tid för att hitta den bästa lösningen. Man ska inte fatta stora beslut när man är i kris. Du genomgår sannerligen en livskris av format och du gör det på ett sätt som du kan vara mycket stolt över! "Ung och stolt, jag är en krigare" sjunger Eva Dahlgren och de raderna ringer i mina öron när jag läser din tråd. Det är den bästa manifestation till en krigare jag vet! Ha det! Kram / mt


skrev Stigsdotter i Dompa!!!

Och gläds över att du lämnade flaskan där. Bra! Visst känns det härligt att kunnat uppamma den styrkan?! Härligt jobbat, vilken tur att du fick lite sällskap här direkt i tråden!! Hoppas du får en skön natt i härlig hotellsäng (gå upp extra tidigt och ät frukost om det är en sådan bra frukostbuffé som man råkar på ibland.

Stor kram!!


skrev Stigsdotter i Vägen tillbaka till mig själv

...och är så glad att jag hittat hit och fått sådana härliga cybervänner som slösar med snälla ord, kramar och goda råd ♥ ♥ ♥

Visst är det lite märkligt att livet tar en till platser man alls inte hade tänkt befinna sig på - inte någon av oss räknade väl med att bli alkoholister. Men, loosers är vi inte, inte du heller Dompa! Den som tar tag i sig själv och försöker förändra sin situation är verkligen ingen looser!! Härligt att du känner dig lyckligare idag! Egentligen är det inte konstigt, den känslan beror nog på att du nu bestämt dig för att det skall vara du som bestämmer istället för att det "bara blir". Förstår du hur jag menar?

Visst är det skönt med lite egentid, jag ska verkligen försöka ta mig i kragen och komma iväg. Precis så som du beskriver resan hade jag faktiskt tänkt mig den!! (inklusive småflirtig servitör ;-)

Ha det nu så himla bra på hemmet, sug åt dig alla goda saker du får dig till dels där. Kram vännen!


skrev Lelas i Dompa!!!

Bra jobbat Dompa!

Jag kommer att tänka på Ronja Rövardotter. Hon säger ju att man måste vara vid älven om man skall akta sig för att ramla i älven.

Kanske är det också så emellanåt att man måste hålla en ölflaska i handen för att veta att man klarar av att inte öppna den.

Var rädd om dig.
/H.


skrev Dompa i Dompa!!!

Tack vare detta forum står öljäveln orörd. Inte utkastad genom fönstret...vågade inte ;-) inte uthälld på toa...utan den får bara stå kvar. Taskigt mot de som städar vagnarna men just nu skitviktigt för mig. Jag tänker inte ens bry mig sä mkt så att jag bemödar mig med att städa bort den... Tack än en gång, forum och framför allt mt och kalla. Ha en bra förhoppningsvis nykter kväll allihopa, och var kvällen inte nykter så tar vi nya tag imorgon. I all ödmjukhet/R


skrev kalla i Dompa!!!

Låter skönt att du låter så stark, jag jobbar i kväll så jag är vi datorn ganska så sent. Så vi får väl låtsas att det här är en chatt :-)


skrev Dompa i Dompa!!!

Men att hälla upp i glaset och föra det till min mun känns oöverstigligt. Mkt konstigt./R


skrev Dompa i Dompa!!!

Nej jag kan inte få komma in redan ikväll. Rehabhemmet är som vilken buisness som helst. From. imorgon får de betalt för mig. Men det är lugnt nu...tror jag, kanske är det Naltrxonet som ger sig till känna? Min impuls är att dricka men mitt sug är obefintligt.


skrev kalla i Dompa!!!

Du är så stark men släng flaskan när du går av tåget, tänkte först att du skulle slänga ut den genom fölnstret. Men då kanske dom slänger av dig från tåget :-)
Håll ut nu, kan du inte få komma dit i kväll redan?


skrev Dompa i Dompa!!!

Och det var nog ett nödbloss. Har inte druckit ur flaskan...bara tittat på den, smekt den... Hur sjuk är inte jag. Istället har jag surfat runt på detta forum. Jag är inte hundra men suget börjar lägga sig, dessutom börjar ölen bll varm. Jag tror jag kommer att fixa det. Tack för stödet mt och kalla. Jag ska klara detta. Låta flaskan stå kvar och påminna om vad den kan göra :-) TACK


skrev kalla i Dompa!!!

Nu skulle vi behöva en chatt på denna sidan så vi kunde stödja dig. Skickar så mycket styrka till dig och hoppas du tar en beslut för din egen skull//Kalla


skrev mulletant i Dompa!!!

Dompa! Jag tar mig friheten att skriva det eftersom du sänder ut något som jag ser som ett nödbloss (ja, jag är i seglingstankar nu så därför nödbloss)!!! Ta en dag i taget, idag hoppas jag du har kraft att hålla dig nykter!

/ mt som lägger sig i


skrev Dompa i Dompa!!!

Ensam på tåget som ska föra mig till staden med hotellet. Klockan 07 ska jag checka in på hemmet. Hela familjen vinkade av mig...som om jag skulle ut i krig... Jag märker att jag förhalar, vill inte berätta... Men, det första jag gjorde efter att tåget rullat ut från perrongen var att gå in i restaurangvagnen och köpa en "Månadens öl". Nu sitter jag här och smeker flaskan. Inser att det är detta jag ville ha. "Belöningen" för att ha härdat ut med mitt djävla liv. Men ändå inte... Jag inser att jag ÄR lyckligare nykter, mer i focus, mer i kontakt med mig själv. Det är sant. Men ändå; Att bara få falla en stund, att få vara ensam och inte behöva leva upp till omgivningens krav? Vad är mer ensamt än en anonym snubbe på ett tåg? Än så länge har jag bara klappat flaskan. Jag vet att den förtör allt! Incheckningen på hemmet, framtiden...men en del av mig skiter i det. Tänker att par öl mer eller mindre kommer inte att förstöra. Jag kan ändå gå upp 05 imorgon bitti och checka in... Nu är det djävlar inte vackert! Välkommen hit evazebra! Mig ska du inte ta rygg på, men jag är glad att du hittade hit. För mig har forumet varit ett superstöd. Jävlar vad vek jag är just nu...och ledsen..../R


skrev mulletant i Mitt nya år

har kommit och gått. Däremellan laxsnittar, påskens lammstek (som fick vänta en vecka i frysen) och pasha - en mångårig tradition och speciellt ena sonhustruns favorit. Barnen fick öl och vin, mulleparet drack mineralvatten och blåbär (jag), barnbarnen dricker Cola. De yngre barnbarnen har byggt med föräldrarnas gamla Lego. Allt förlöpte helt okomplicerat, barnen driver med mullegubben(s personlighetsdrag) på ett kärleksfullt sätt och han skrattar och tar emot. Alldeles enkelt är det ändå inte - dryckerna har alltid varit hans område och det ska hitta en ny form som ska bli en vana (för oss två). Däremot tänker jag inte längre på att pusta ut med ett glas vin när gästerna gått, det är en glömd (o)vana - jag kom ihåg den just nu när jag skriver.

Jag ser fram emot sommaren - båtliv och fiske har diskuterats idag. Vi har aldrig seglat utan välfyllt öl- och vinförråd och somrarna har varit en inkörsport till det flitiga vindrickandet. Skulle kännas oerhört spännande att ha en nykter sommar med segling. Jag kommer att sakna det vita vinet i en speciell hamnkrog men kaffe är också gott.

Nu är det söndagskväll. Igen - och livet är gott. Jag tycker mig kunna urskilja vilka situationer som väcker stress och vad orsaken är - att det finns ett stort behov av frihet och möjlighet att göra val oberoende av andra. Hittills har utmaningarna haft ett gott slut. Nu blir det brasa och stilla kväll. / mt


skrev kalla i Att ta ett steg i taget

Hade shoppingsöndag med stora bonustjejen i dag, kollade mitt konto och trodde jag hade glömt någon räkning för det var för mycket pengar på kortet. Men det hade jag inte insåg jag nu när jag kollade, men 15 veckor utan något besök på bolaget har gjort att kontot växt och kilo försvunnet.
Blir nästan rädd när jag tänker på det, men kul hade jag och tjejen i dag. Så vi shoppade loss och avslutade med besök på en resturang och hade en kanon söndag. Tänkte på det när vi satt där, att jag faktiskt njuter av livet och att jag är nykter. Hoppas att jag skall hålla kvar vid den känslan när jag börjar att vackla, för dom dagarna och stunderna kommer ju.
Vad jag hoppas att ni andra har haft en bra söndag//Kram Kalla


skrev mulletant i Vill inte - kan inte

till 6 månader och så roligt att höra av dig! Hoppas du kryar på dig och fortsätter skriva här! / mt


skrev Lilja-12 i Vill inte - kan inte

6 månader!Oj! Där vill jag vara om 5 månader-SÅ starkt jobbat!

Jag hoppas att du ska krya på dig och kan fortsätta skriva här!

Vårkram,Lilja


skrev Lilja-12 i Hur gör man för att bli nykter?

Din fråga är både lätt och svår.Beror på hur mycket du dricker och hur ofta och hur länge du druckit.

Skriv lite mer så kan vi prata vidare.

Välkommen!
Lilja


skrev Gäst i Dompa!!!

Jag har läst din berättelse och den berörde mig djupt. Jag är själv i början av din berättelse, att ha fått insikt om att jag faktiskt har ett problem. Alkoholen. Jag har supit i stort sett hela året varje dag. Had ett uppehåll på 11 dagar och skulle "bara" ta ett glas vin med mina vänner. Sen blev det varje dag. Har haft ungar hemma över påsken och jag drack även då. Sista dagen var vinet slut. Jag tog ett glas gin istället och tappade kontrollen. Shit.
Din berättelse ger mig styrka. Kan du så kanske även jag kan. Jag börjar också inse att behandlingshem kanske är ett alternativ. Men jag skäms ju....


skrev Dompa i Dompa!!!

Satt precis och skrev i din tråd...hade loggat ut och såg detta. Underligt! Iaf; Jag glömde säga att jag tror på dig med! Mycket! Vi fixar det i slutändan. Följ mina råd ;-) Gårdagskvällen var hemsk. Där satt jag; Sista chansen att hänga med ongarna och jag längtade bara efter krogen. Att få "umgås" med andra fyllon som inte bedömde eller ifrågasatte. Jag inser att detta ÄR en sjukdom. I början tyckte jag att det var väl bara att "låta bli". Men så enkelt är det inte. Blev iaf hemmavid (vilken djävla bonnläpp jag är) och tills slut kom jag till ro. Ikväll sticker jag för att checka in på hemmet imorgon bitti. Så nu blir det kvalitetestid med ongar. Idag har vi ridit igen. Ont i hela underkroppen...då menar jag stjärt och paket. Men fint var det. Rogivande... /R


skrev Dompa i Vägen tillbaka till mig själv

Inte har du sårat mig. Du skriver som det är, det är därför jag tycker så mycket om dig. Jag vet att jag just nu är en looser; Ensamstående alkoholiserad, sjukskriven trebarnsfarsa. Det hade jag aldrig räknat med när jag började min resa...min resa mot ett värdigt liv! Haha. Stora ord...men det är sant. För fyra-fem månader sedan var jag en "lyckad mellanchef, med stor villa (ja, den finns ju kvar), vacker fru och vad jag trodde glada barn. Inte en sjukdag på över tio år. Vänner som respekterade mig (men de speglade ju bara sig själva) och en lite självgod attityd. Konstigt nog är jag lyckligare idag. Konstigt nog...värt att upprepas. Ikväll ska jag checka in på hotell igen då mitt behandlingshem ligger så illa till från var jag bor. Denna gång utan syrran. Bara det blir spännande, nu är jag anonym. Reste mkt i mitt jobb, hade många hotellnätter men då såg jag dem inte som ett äventyr. Bara jobb som skulle granskas och alldeles för många whiskyn ensam i hotellbaren eller på rummet. Men nu blir det skönt. Inte så jag ogillar min familj, men alla behöver vi lite ensamtid. Har du ekonomi nog (får det intrycket) så ta den där resan innan sommaren. Som du skrev så har ju dina vänninor mått bra av ensamresorna. Bara sjukskriv dig och stick iväg. Du ljuger ju inte ens, du är ju sjuk. Min fru gjorde en liknande resa med en vännina, det blev inget bra. Bara alkohol och senare jätteångest. Utan ensam ska du resa. Sola mycket, liten middag på restaurang där den lokala servitören flirtar lite... Bra böcker...men inga utflykter, inga "måste ses", man behöver inte se varenda djävla tjärn och kyrka. Min resa blir till hemmet; Bygga lite fler fågelholkar och förhoppningsvis bygga lite ryggrad. Önskar dig allt gott. Kram kompis/R


skrev Stigsdotter i Dompa!!!

...tänker jag på ibland också. Det är något speciellt med den där sista gången och av någon anledning vill man alltid att den skall vara speciell, gärna med någon form av ritual. Det gäller nog de flesta "sista gångerna".

En nyskild kollega sa att om hon hade vetat att det var sista gången hon kysste sin make när hon gjorde det så skulle hon försökt minnas just den kyssen. På något sätt vill man att det sista glaset skall bli speciellt, att det skall bli ett avsked. Men, det där väl egentligen bara larv, inte sant. Varför skall man försöka göra något fint och bra av något som ju faktiskt är dåligt för en själv, något som man vill ge upp och få bort ur sitt liv?

Tänk så här istället att det kan vara sista chansen att bevisa dig inför dina barn, inför dig själv och vem annars du vill.

Kör hårt, jag tror på dig krigarn!


skrev viktoria i Vill inte - kan inte

Fantastiskt kul att höra från dig Fenix, och grattis till 6 månaders nykterhet! Önskar dig hälsan åter. Kram kram/Victoria