Senaste kommentarerna i forumet

Starkt jobbat att stå emot när din fru dricker vin. Det hade jag aldrig fixat i början av min nykterhet. Det skulle kanske underlätta för dig om hon hängde med på resan mot en vit semester. Det hjälper dig och barnen känner säkert mindre oro. Om våra partners vägrar skippa alkoholen så bör de nog fundera på varför den är så viktig även för dem.
Jag har oxå en 10-åring som upplevt alldeles för mycket. Det är enorma belöningar och motiverande att se deras glädje och lättnad när vi väljer bort alkoholen. De är så kloka våra barn och vårt drickande påverkar dem naturligtvis. Viktigt dock att du fokuserar på att fortsätter din nyktra bana och all skuld du känner inför detta går att ta hand om längre fram. Tilliten kommer tillbaka med tiden. Du är grym, fortsätt göra rätt val för din nykterhet!❤️
Kram
Ellan

Det här verkar väldigt spännande!
Jag har testat många olika varianter vad gäller mitt alkoholberoende men inte detta.
Tänk om det funkar!
Jag följer dig med stort intresse.

Hallå, detta med hypnos för att ändra sitt A beteende verkar vara riktigt bra, då ens undermedvetna blir nyckeln för att ändra sig och komma rätt i livet.. kursen innebär att sitta 30-40 min morgon och kväll och lyssna på en behaglig och klok röst som hjälper en att fatta kloka avgörande beslut kring A frågorna, men inte bara A utan även vad jag skall och vill göra framöver och vilka konsekvenser det kommer att få...
Ja det var ett försök att beskriva vad denna kurs handlar om, det verkar funka för mig, men vi är alla olika... så lycka till du med vilken metod du än väljer för att komma bort från A beroendet..
Lorentz

Ni har rätt i att det handlar om att välja väg. Jag har av olika skäl valt att slå in på en annan väg sedan en vecka tillbaka. En väg där jag nu upplever livet utan stödhjul. Det är vingligt som tusan då jag är ny på det men än så länge har jag inte kört omkull. Och jag både älskar det och hatar det samtidigt men jag tvekar inte för en sekund över att det är rätt för det är rätt. Fick igår en underbar belöning av min dotter i form av ett "bra pappa" och ett leende när jag drack vatten till maten.

Ja jag förstår att jag måste inviga henne i vad som sker snarast. Igår vid middagen så undrade min tioåring varför jag inte skulle ha vin. Jag svarade att jag inte var sugen och att jag bara köpt till mamma. "Bra" svarade hon då och log. Det skall jag ta med mig länge. Kanske ingen stor sak men som det känns nu så blir det tillräckligt för att jag skall ha en alkoholfri semester, har aldrig varit mer motiverad. Sen skulle jag ju kunna vara ledsen för att hon har varit utsatt för mig under hela sitt liv men idag väljer jag att inte se det så.

Ha en bra dag i solen allihopa!

går mot en av dessa aftnar som bland oss "proffs" kallas för amatörernas afton. Jag har dålig koll på statistiken men nog är väl midsommar den helg som det krökas mest under ?

Idag skräms jag inte av midsommar pga alkoholen men däremot av att den helgen är fylld med så många personliga bittra minnen. För mig är det en sorgens helg. Med tanke på hur mycket ångest som skapas under den helgen så kan jag ju knappast vara ensam men fasaden SKA vara uppe i form av familj, grönska, sitta ute (fast det regnar och är kallt), jordgubbar, färskpotatis (som enl mig smakar som vanlig potatis), lyckliga barn (jotjena.....fyllan skapar inga lyckliga barn).

Som jag skrivit så många gånger så har jag en inre radar som ser personer som har alkoholproblem och även medberoende. Förr om åren har jag närmat mig dessa lite försiktigt för att se om jag på nåt sätt kan visa dem vägen och ibland har det burit frukt.
Idag har det skett en omsvängning hos mig där jag istället drar mig undan från dessa enbart för att jag är så less på det destruktiva liv dessa personer lever. Ja, samma liv jag en gång levde. Jag tror inte det beror på att jag blir påmind, för det behöver jag, utan att det är samma evinnerliga tjat om olika vägar att kontrollera alkoholen. "Dricka kontrollerat!"

Jag har provat alla sätt att dricka kontrollerat (vilket sanslöst korkat uttryck), jag liksom alla andra alkisar. Även de som ännu inte erkänt att de är alkisar. Jag kan läsa här på forumet om nya som försöker att prova "nya" sätt att dricka men alla sätt är redan beprövade ett antal gånger av oss som gått samma väg. Inget fungerar.

Att få komma så långt, och med livet i behåll, att jag inser att enda lösningen på mitt drickande var att sluta dricka är en gåva som inte alla är förunnat. Idag vet jag att jag inte ska ta det första glaset, ett glas är för mycket men hundra för lite, och att det bästa för mig är att prioritera mitt eget mående framför allt annat. Och att jag kan "Göra det enkelt".

Idag är jag en tacksam nykter alkoholist.

Snabbt bilda synapser, plasticitet, förmåga att ta in ny information och forma nya kunskaper. Förmåga att utvecklas m a o. Precis så beskrivs intelligens i en av de böcker om hjärnan jag läste och fastnade för. Att kunna repetera något är inte samma sak. När jag möter någon som är nyfiken och har förmågan att spinna vidare, utforska och ifrågasätta tänker jag genast - en intelligent person. Inte samma som faktakunnig.
Så, om du odlade äpplen, eller på något sätt löste matfrågan för en afrikansk urstam skulle det förmodligen bero på att du kunde tänka flexibelt. Stereotypa tankemönster och enkelspårighet skulle inte klara uppgiften.
Intressanta inlägg, förresten.
Vad gäller förmågan att se sina problem och försöka göra någonting åt dem tror jag att det krävs den typen av "intelligens" - förmåga att se verkligheten, anpassa sitt tänkande och välja annorlunda. Enkelspåriga människor skulle antagligen fortsätta stoppa huvudet i sanden och fortsätta dricka - för att tillämpa resonemanget i ämnet för forumet
Tester i all ära. Vem som helst skulle med tillräckligt många bakom sig kunna memorera och upprepa rätt svar. Ställd inför helt okända problem löser den som tänker utanför boxen och har förmåga att lära in nytt allt eftersom dessa mycket bättre. Tror jag.
Att vara tvivlande på sina egna kunskaper är en bra egenskap. Tror jag....

Alkoholens makt är skrämmande.Igår fick jag erfara på riktigt hur djävlig den är.På eftermiddagen igår så visste jag inte på riktigt vad jag skulle ta vägen.95% av mina tankar gick till att brottas med mig själv.Men jag klarade det.Ingen sväng till bolaget och det är jag så otroligt glad för nu när jag vaknade på morgonen.
Idag är det lördag och då har jag ju sagt till mig själv att jag får ta två glas vin i samband med mat.Att det blir endast två glas är för att jag och min man har kommit överens om att han sköter alkoholinköpen.Då handlar han bara en flaska.Jag kan tillägga att detta var mitt förslag,för han är lika nöjd med att dricka cola.
Men som jag skrivit innan så VET jag att jag måste släppa alkoholen helt.Fast just nu så är det ett jättestort steg för mig att minska ifrån ca:6 flaskor vin i veckan till två glas.Som sagt,en dag och ett steg i taget.
Ha en go Kördag alla kämpar!
PS: Jag är så imponerad av er alla som kämpar.Både i upp och nedgångar.Ni är en stor styrka när jag mår som värst!

kul om det är så :-) Känner du till Gamla i Gården ?

Mitt nya motto håller, jag Ångrar inte att jag va nykter igår ?

AlkoDHyperD. Intelligens är subjektiv tycker jag nog. Jag har gjort ett Mensa-test en gång och det gick ju bra, men inte känner jag mig klokare för det. Resultatet av ett sådant test speglar nog mer vad de som utformat testet tycker är intelligens snarare än något slags absolut värde på hjärnans kapacitet. Ville man få ett sådant mått fick man nog titta på hur snabbt man bildar synapser eller hur snabba de interna kommunikationerna är eller något i den stilen. Jag tvivlar på att ett urfolk i Afrika skulle vara särskilt imponerade av att jag vet vad ett primtal är; däremot skulle dom nog hylla mig som en hjälte om jag lyckades odla äpplen i öknen. Jag tror nog ändå att vi alla föds med en V12'a under huven, det är mer en fråga om vad vi gör med den sedan som avgör. Richard G. Rosner, med ett IQ på 192 och en av världens smartaste människor, har jobbat som strippa, dörrvakt och kypare innan han blev manusförfattare i Hollywood. Se där; jag har motsagt mig själv kan man tycka.

Ändå tror jag inte att ens val av karriär har så mycket med det hela att göra. Jag tror det mer handlar om en slags nyfikenhet, en vilja, nästan ett tvång, att lära sig nya saker. Det där blir självförstärkande; ju mer man lär sig, ju mer inser man att det finns kvar att lära. Även om jag själv är rätt bra på det jag gör står jag handfallen inför uppgiften att förstå mig på människor. Måhända har det gjort mig till en cyniker med åren; jag har i mitt jobb sett så mycken potential bara rinna ut i sanden, så många människor som inte fått, eller tagit, chansen att utvecklas. Kanske är det ett resultat av att föräldrar vars liv inte blivit som dom hoppades nu överför sin besvikelse och frustration till sina barn, kanske föds vi med en själ som lägger hinder i vägen, vad vet jag? På något sätt får jag ändå för mig att det finns en koppling mellan öppenhet, tolerans, medmänsklighet och intelligens, kanske är det lättare att utvecklas om man inte lägger så mycket energi på att vara misstänksam. Eller så är jag bara dum i huvvet, det fick jag i alla fall ofta höra som barn.
Kanske är det bästa måttet på intelligens hur medveten man är om hur mycket man inte vet.

Ha en skön lördag!

Det är aldrig lätt att tampas med någon som är elak. Trots att våra barn är vuxna så står dom inte ut med att deras pappa är så förändrad. Tidigare var han en så vänlig själ, vilket gör det hela ännu knepigare.
Ser på forumet att många bävar inför midsommar. Det är helt sjukt att vi firar sommaren totalt alkoholindränkta i detta land. Om man försöker se det lite från ovan så blir man ganska förfärad. Vad är det för kultur? Vad förmedlar vi till våra barn? Jisses Amanda!

Jag är utbildad socionom, 53 år, uppväxt långt uppe i norr men är bosatt i södra Sverige sedan drygt 20 år. Nykter sedan nio dagar tillbaka. Är på ett privat behandlingshem nu, ca hundra mil ifrån där jag har min familj boendes. Detta stället jag är på skulle jag vilja kalla "frihet under ansvar". Jag var aldrig på någon avvänjning. Jag skulle vilja skriva mer om ångest men känner att jag "kanske" får sova nu. Jisses kl. är snart tre på natten. Socionom och alkoholist - ja, det kan man undra???

Fint med sammanfattning! Kan behövas inför att man ska träda in i nåt nytt.

Tänkte just idag, att min bakgrund/ historia /erfarenheter är min motor som för mig vidare.

Den kan spinna på av rädsla för saker, av tilltro, hopp eller pur längtan.

Ibland bara skorrar den, vill inte ta mig vidare. Då kan det förstås vara någon gammal misstro dom stoppat upp systemet!

Smart då att försöka se på just den misstron , avlägsna den, försöka omforma den, eller åtminstone få den åt sidan tills vidare, på något sätt!

Har själv börjat hos en terapeut, visserligen inte så frekvent, men inser omedelbart att dennas stöd och vägledning var nödvändig! Vad har jag väntat på? (Ja, ekonomin var det ju faktiskt....som höll mig tillbaka....tyvärr).

Men nu har jag lite bättre möjligheter och vad är viktigare i livet att satsa på, än att lära sig leva det?

Och det är ju i nuet vi skapar våra liv, upplever dem. Rädsla kan få mig att tänka "kanske sen, senare, då.." En förödande inställning. Då blir det liksom inte någonting av livsögonblicken.

Ja, vi har nog lite olika ryggsäckar, du och jag, men söker väl ungefär samma sak, våra sanna jag och ett (mot sig själv) ärligt sätt att leva.

Och du kan vara stolt över din resa, du har ju gjort ett jättejobb!

Kram

Men det följer förstås samma mönster som alltid. Alkoholisten både kräver och får uppmärksamhet. Och den anhöriga får en klapp på axeln av omgivningen. Bra jobbat!

Jag gillar verkligen det här forumet. Alla bidrar med sitt efter sin dagliga förmåga. I brist på att min sambo inte alls vill prata om sin nykterhet är detta ett perfekt forum för mig. Jag lär mig mer om "andra sidan" och kan ge en andra en del de råd som min sambo i sin tysthet inte vill ta emot. Men responsen är verkligen sådär. Om jag ger andra 10-15 kommentarer får jag kanske 1 själv. Kanske. Men det är väl som det brukar vara. Hälsan tiger still.

Han både vet och inte vet, det kan jag förstå. Men hur gamla är era barn?
Jag kan förstå att de inte fattar men om de är vuxna så borde de ju förstå och
vara en hjälp för dig?
Jag vet ju inte din situation på djupet, så om det blir bråk mellan pappan och dem
det är ju verkligen inte lätt för dig.
Hoppas det löser sig och alla tar det ansvar de mäktar med.
kram tänker på dig.

...för era fina inlägg. Det kändes bra att läsa dem. Idag har jag bokat en fjällvamdring tillsammans med en kompis. Vi åker v 27. Ska bli så skönt att komma ifrån lite. Hon vet inget om min situation och jag tror inte jag vill prata om den utan bara leva utan mina bekymmer för några dagar. Sedan skär det i mitt hjärta att lämna mina barn om än bara för några dagar, men de är stora och klarar sig själva. Det vet jag.
Imorgon ska vi på 50 års kalas. Är lite nervös för hur den ska löpa ut. Blir det en dyngrak karl eller klarar han hålla ihop sig? Vi har bokat hotell eftersom festen är på annan ort. Det känns lite jobbigt, för jag kan inte komma undan om det blir en snefylla. Trist att behöva känna så här inför en trevlig händelse. Så alla, håll tummarna att jag kan få en trevlig kväll!

Tack! Jag tror du fixar midsommar också. Jag skall köra alkofri öl imorgon, har druckit det förut men det var länge sedan. Är osäker på om det kommer trigga suget mer. Jag skall nog köra på midsommar för säkerhets skull.

Känner igen mig i så många berättelser på den här sidan. Gjorde en GBP 2009 och fick efter det problem med drickandet. Före det var det maten som var mitt missbruk. 18 april åkte jag fast när jag körde onykter och krockade med en stolpe. Blodprovet visade 2,35 promille efter 2 tetror (a´1 liter 13% vin) vin intaget under 6 timmar. Förbränningen måste vara lika med noll känns det som...Nu är jag på behandlingshem vilket är det bästa som hänt mig! Har kapitulerat och får hjälp att sluta dricka. har varit nykter i snart 2 månader (saknas 2 dagar). Ångrar något fruktansvärt att jag opererade mig.

Tärningskast, vilken är bäst och sämst.
Kan va bra att veta, om man ska köpa alkoholfritt.
Än så länge håller jag mig till vatten, kaffe och te ?

Men du måste prata med din fru! Så hon förstår allvaret. Vilket hon gör förstås. Men precis som du vågar hon inte prata om det.

Som du skrev så har du upplevt saker genom ett filter,
och det kommer en annan glädje när man möter livet utan det där filtret. Ett tips är att inte tänka för långt fram,
utan sätta mindre mål. Tex "fram till midsommar och på midsommar ska jag vara nykter" Och belöna dig på andra sätt vid dessa tillfällen, någon god läsk, något lyxigare att äta eller liknande. Belöna även sig själv om man klarar sina mål!
Men som föregående person sa så handlar det också om ett tydligt beslut som man behöver backa upp.

Jag har aldrig varit någon öldrickare men dricker ginger beer alkoholfri och alkoholfri cider,
det triggar inte mig, men man får absolut vara försiktig!
Hur har det gått för dig?

Tack det är jag.... när min fru var på toa tog jag hennes vinglas och tog ett djupt andetag. Då var det nära jävligt nära men jag tig inte en droppe. Men jag inser hur skört det är just nu. Men jag har inte druckit idag. Imorrn blir det alkofri öl.