Senaste kommentarerna i forumet

Jag har inte bestämt hur men jag kommer inte att gå till Bolaget och inhandla för en 3 dagars, utan den butiken får vara för min del.Kan bli att jag går till Bolaget och handlar åt Frugan om hon ska ha hem nåt.
(en prövning det med!) Men den klarar jag.
Jag har heller inte planerat någott drickande, där emot har mina tankar lutat åt hel vitt.:-)
Gräddvitt kanske men ingen katastråf i så fall;-/

veligt svar, men jag kommer att bestämma mig vid sittande bord :-I

Kämpa På Vi Hörs

Jag känner att jag måste få skriva av mig lite. Som jag skrev i min inledning av denna tråd så har även min svärmor och svåger alkoholproblem. Hela familjen har alltid, i mina ögon, haft ett osunt förhållande till alkohol, allt eskalerade också när min svärfar gick bort i slutet av 90-talet. Min svärmor har alltid varit den som egentligen aldrig sett något egenvärde, alltid ställt upp för alla andra och totalt utplånat sig själv. Har alltid haft svårt att säga nej och alla har fått komma och gå i hennes hem som man velat och hon har alltid sett till att allt ska se så fint och prydligt ut på ytan. Efter makens död så fortsatte hon jobba efter en tids sjukskrivning, hon var en toppen-farmor även om hon ibland kunde bli "sjuk" och inte synas till under ett par veckor (jag vet ju vad det handlade om). Sen kunde hon dyka upp som gubben i lådan som om inget hade hänt. Detta gjorde mig fruktansvärt arg många gånger och jag konfronterade henne ett antal gånger ang hennes drickande och förklarade att jag både förstod och visste och att jag var villig att hjälpa henne att söka hjälp...men hon hade ju inga problem. Som jag sade, hon fanns iallafall där för sina enda barnbarn (mina barn) och var delaktig i deras aktiviteter, för det mesta när det passade.
För ca 3,5 år sedan sade hon upp sig från sitt jobb (arbetsgivaren började ställa krav på henne)och har sedan dess inte haft något offeciellt jobb. Hon bor i den lilla byn 5 mil ifrån oss och civilisationen och har knappt varit och hälsat på oss under dessa år. Paketen till barnen på deras födelsedagar skickar hon med andra, inköp av mat fixar hon så att andra sköter m.m. Det går att räkna på 10 fingrar hur många gånger hon varit utanför byns gränser på dessa år. För ca 1 år sedan stängdes strömmen av pga obetalda räkningar...I den vevan försökte jag och min svägerska att få hjälpa henne att räta upp situationen men vi fick ett klart och tydligt: JAG HAR INGA PROBLEM OCH JAG VILL INTE HA HJÄLP AV ER! Sedan dess har jag bestämt mig för att jag har gjort det jag kan för henne så länge hon inte vill ha hjälp och försöka räta upp sitt liv. Hon bor tillsammans med sin äldsta son och de två super i kapp och är inte alls bra för varandra och han verkar inte heller orka/vilja ta tag i sitt liv (jag har pratat även med honom och bestämt mig för att ej lägga ner någon energi mera). Att min svärmor inte har ström har blivit som någon "vardag" för henne, hon lever i detta och har anpassat sig till ett liv utan el och har börjat vara hos sin åldriga pappa då hon lagar mat och ser på tv....Det är ju så sjukt. Jag ringde soc i höstas ett antal gånger och anmälde detta och jag vet att de varit i kontakt med både sonen och henne men vi anhöriga får ju inte reda på något, antar att det är sekretessen som sätter stopp. Vet ej vad planen är och om det överhuvudtaget finns någon plan?!
I söndags hämtades svärmor med ambulans pga en ful fotledsfraktur som hon ådragit sig ett dygn tidigare på en fest så nu ligger hon nyopererad på lasarettet. Konstigt nog så känns det skönt att hon är där, att veta vad hon gör och att hon inte kan dricka. Jag pratade med inskrivande läkare om hennes psykiska och sociala problem och att allt håller på att ta knäcken på oss. Såg denna fraktur som en början till att kunna få hjälp men det verkar svår..."hon ligger ju på en ortopedavdelning med en bruten fotled och inte på någon psyk avdelning, men jag ska skriva en anteckning ang det du säger"..det var det jag fick till svar. Jag FÖRSTÅR att de inte kan göra så mycket men jag tänkte kanske att vissa prover kunde tas och att man sedan den vägen kunde gå vidare när foten är åtgärdad.

Vad jag vill komma fram till är att min familj påverkas så mycket av dessa människor att jag har börjat hata dem. Min sambo mår dåligt och är fruktansvärt inbunden och svår att prata med och bara grubblar.....
Vet inte vad jag ska ta mig till! Varför får de förstöra andras liv istället för att ta tag i sitt eget. Jag hoppas att detta på något vis ska bli hennes "botten"..men de vete katten.
Hjälp mig tänka!

Är förbaskat glad att jag har er!

Dels behövde jag få höra att jag är nära ett återfall! (för i mina tankar skulle jag ju bara
dricka en kväll) som om jag skulle klara det!
Har lurat mig själv tillräckligt nu!

Sen behövde jag få beskrivet för mig en i mina ögon traditionell midsommarfest....NEJ! Jag
vill inte, tänker inte, ska inte dricka.
Jag tänker spendera kvällen och obsevera
hur korkade människor blir i rent utbildningssyfte.
Eftersom festen är hos en granne....så kan jag knalla hem när jag fått nog!

Tack för att ni tänker åt mig!
På midsommardagen skall rapport skrivas!
Jag lovar!

Kramar TP

Vad är det för skit du vill plocka förutom blommorna? Ja, du din midsommar låter ungefär lika festlig som min... Gillar ju inte maten, stod dock ut förr eftersom man fick dricka till. Men nu? Sillen är inte riktigt min favorit :(. Inte heller jag har ngn att pussa. Rart av dig att bjuda föräldrarna...men du är ju sån. Rar! Och smart att hålla dig nykter nu när flickan ska ut. Undrar om min 13-åring kommer att försöka smyga till sig ngn öl? Kanske inte med två alkisar till föräldrar. Men någon gång ska han ju prova och då är jag helst i krokarna.

Borde nog jobba lite nu. Hoppas dagen blir uthärdlig! Kram

Så hur går tankarna nu? Två dygn kvar tills majoriteten av vuxna och tonåringar i sverige tar sig en redig blecka. Anar att många sätter igång redan imorgon. Har du bestämt dig, blir det vitt? Gräddvitt? Eller en fylla i gammal fin tradition?

Själv kör jag nyktert. Men jag ska ju vara med folk där nästan alla vet att jag är alkis :). Ska dock bli intressant då det är min första fest sen jag blev nykter. Hade gärna struntat i allt...men barnen vill fira midsommar.

Ha det gott. Vi hörs/R

Mitt planerade återfall har än så länge stannat vid den där folkölen i söndags. Ikväll ska jag testa två glas vin. Återkommer.

Kör Stigsdotters plan; Var den nyktra vuxne som plockar blommor med alla barn! Din Dompius

Om du nu ska torska så gör det med klass. Välj inte denna amatörernas afton. Midsommar...den firas med fattigmansmaten sillen. Den som folk åt förr för att de inte hade ngt djävla val. Nu har det blivit värsta festmaten nummer ett. Kan förklara en del av superiet. Smakar så illa att man måste ta sig ett järn. Men nu är det ju inte sillen som är problemet här.

Trygghet och själkänsla har du visst. Du var ju en fest nykter förra veckan. Gick ju hur bra som helst. Är det inte snarare lite "men alla andra får ju" som skaver här? Visst låt alla andra få...om inte annat så glädjer det alla barn oerhört att få se sina föräldrar ragla omkring och fyllesjunga.

Du behöver inte stå i centrum och underhålla om du inte vill, eller inte vågar när du är nykter. Luta dig tillbaka och låt ngn annan underhålla. Och underhållning kommer det att bli; Slapstick!
Nerpissade buskar, familjegräl, lite spyor, många snesteg. Kanske ngn som upptäcker sin sexuella dragningskraft på fyllan och dansar riktigt slampigt eller macho? Lite nakenbad. Ngn annan hamnar i fel säng...ja, du kan formatet. Du har sett det förr.

Sen har vi nästa morgon...ångesten för att du valde att dricka just på midsommar. Så banalt!

Sätt upp ett mål om att om du fortfarande vill så får du ta dig tidernas fylla på tisdagmorgon klockan sju. Jag skriver tisdag och inte måndag. För väljer du måndag måste ju varorna inhandlas före helgen...

Som du ser så var inte jag till mycket hjälp. Men du klurar ut hur du ska göra. Du är en stark man och jag tror på dig...hur du än väljer! Ett alternativ är ju att stanna hemma. Självvald ensamhet är aldrig ömkansvärd. Nu blir det dusch...inomhus. Vill ju inte fresta grannarna.

Kram kompis. Ha en skön dag...bryggan, fiske, sätt dig i båten och tänk!

får man känna sig både ledsen och arg! Och det är väldigt lugnt att vara det nu sen länge när mannen är nykter. Det var en riktigt fin kväll igår, mest hela dagen faktiskt. Idag är det vaxa, vaxa - men inte för mig som jobbar. På torsdag ska hon i sjön. Minns tiden före vi började med vinet till middagen i båten... när vi seglade på natten med en termos kaffe och goda mackor. Så ska det bli denna sommar igen. Och tidiga morgnar - fast då är det ont om vind... men det är inte det väsentligaste, faktiskt gör det verkligen ingenting:) / mt

verkligen vilja ha tillgång till de rätta orden... Hoppas din poalre D kan stötta bra. Åt honom "skrek" vi, kalla och jag när han satt med ölflaskan. Du har tid att tänka. Det är ju inte bara en bakfull midsommardag utan sannolikt också en ny kamp med suget, begäret som väcks. Kolla den här: http://www.youtube.com/watch?v=D5Uzj-7LuGw&feature=player_embedded

Alla "kloka ord" låter så triviala för egentligen vet du så bra själv. Jag tycte att Ännu en Vindåre skrev så bra till Personlige Persson häromdagen:

"Jsg uppfattar dina senaste inlägg som att du nu är i en situation där du ägnar nästgan lika mycket tid och kraft åt att tänka på, resonera kring och försöka kontrollera alkoholen som den som forfarande dricker på ett farligt sätt brukar göra.

Det får mig att tänka att alkoholen kan vara på väg att "kidnappa din hjärna", på vägen mot vad som blir ett helt vanligt återfall."

Hoppas du får många goda råd som hjälper dig att hålla tankarna klara!
Ha en bra dag! / mt

Jobbigt jobbigt jobbigt! Hjälp mig att tänka klart. I mina
tankar har det börjat byggas upp en total idioti! Jag låg
här nyss och funderade på om jag inte skulle ta och testa
att dricka på midsommarafton....Det blir en stor fest, mycket
folk och alkohol! Jag vet att jag förväntas stå i centrum
och vara kvällens underhållare....har alltid varit så ju.
Men jag är rädd utan alkohol, rädd att jag kommer bli så
jäkla trött på dessa fulla människor. Rädd för att jag ska
känna mig obekväm otrygg och känna ångest.

Men givetvis så säger både logiken och min inre röst att
jag är totalt dum i huvudet som ens tänker tanken.
Varför skulle jag kasta bort nästan sju veckors nykterhet
på en afton....för att sedan vakna dagen efter och inse att
det inte var värt det!
Blir så förbannad på mig själv att JAG en snart 40-årig man
inte har har mer trygghet och självkänsla än att jag ska
kunna gå på en fest nykter!

Behöver råd och era kloka tankar!

TP

Midsommar blir bara en vanlig fredag.. Ska försöka baxa över min gamla föräldrar på lunch, brukar göra det för dom och är väldigt mån om att andra ska få må bra så så får det bli.

Sonen jobbar, har ett intensivt turistinriktat jobb här i storstan och kommer få fullt upp.

Jag cyklar över till vänner och spelar Ginrummy på kvällen troligtvis.
Dottern, ja, hon kommer få gå ut men med rätt hård koll från mammas spelhörna.
Tar inte en risk till med henne.
Sköna är att hennes röst avslöjar miinsta lilla som är på gång, så jag käner att planen kommer hålla. Och mamma har lilla bilen..

Så det blir jättekul, verkligen.
Not.

vill ju plocka blommor och skit och pussa på gubben :(

...och ensam är du verkligen inte :-)

Kram!

...skulle du be om ett glas vin??! Var det monstret som skrev nu också ;-)

Hej vännen!
Man får känna sig ledsen.

Men så skönt att höra att ni har siktet på sjösättning! Heja! :-) Hälsa gubben att jag hoppas på fina vindar för er i sommar!

Ja, jag läste också kändisskvallret för dagen, och blev också nedstämd av det. Hua. Jag har just skrivit ett litet epos om det i min tråd.

Kram!
/H.

ett sådant gammal klistermärke någonstans - ett runt ett med texten "Nobba brass och nubbe". Ni jämnåriga som var med på den tiden minns säkert.

Fast min favoritslogan alla kategorier kommer från en kompis som var trött på sin dåvarande pojkväns alltför frekventa drickande. Hon berättade en dag att "nu har jag sagt som det är - att han får välja - spånken eller nuppa". Den kan vi också ta med oss till midsommar :)

Hoppas ni har en rolig kväll ni som inte kollar fotboll.

VD

Jag läste en artikel i SvD idag, en intervju med Per Holknekt. Han är nöjd och glad över sitt beslut att börja dricka igen, efter massa år som nykter alkoholist.

Det får ju vara hans beslut såklart. Men så säger han "Det hör också till saken att min kära hustru är den strängaste övervakare, går jag en lilltå över gränsen lär jag flyga över hela Humlegården." och menar att hon håller koll på att han inte börjar dricka okontrollerat igen.

Fy tusan vad ledsen jag blir av att läsa sånt. Dels verkar han ha tappat fattningen helt när det gäller sin egen nykterhet, och dels är ju det där en medberoendes värsta mardröm... att den nyktre alkoholisten återigen skyfflar över ansvaret.

Aftonbladet (och för all del även Expressen) fläker upp på löpen att Lena PH nu lämnar sin man, Per Holknekt. Jaha ja.

Jag brukar inte bry mig speciellt mycket om kändisskvaller, men det här berörde mig illa. Om inte annat för att jag bara kan ana vilken mardröm att mitt i allt detta bli jagad av kvällpressen...

Vill ni läsa artikeln i SvD, så finns den här:
http://www.svd.se/kultur/sop-sig-bort-fran-allt-och-kom-tillbaka_728416…

Kändisskvallret hittar ni säker om ni vill, det brukar ju inte vara så svårt.

Sorgligt.
/H.

en stund. Världen är nytvättad och ljuset är magiskt när det silar genom grönskan.

Tar in nya pioner, de fäller bladen så snabbt. Liljorna blommar också men jag älskar de vita pionerna så det får vara så tills rummets ägare kommer hem. Ska göra iordning en kopp té och fyller hett vatten i termosen. Nätterna är kyliga.

Tar in en vinylskiva ur samligen, Björn J:son Lindh, Svensk rapsodi. Underbar musik som passar i sommarkvällen./ mt

när det blev stor stress med sjösättning, barnbarn och aktiviteter. Riktigt risigt igårkväll och idag men sen tog våra vuxna jag överhanden och vi har en mysig kväll. Varit på sommarbarnteater och nu skuras det segelbåt för fullt.

Ett av barnbarnen frågade ikväll: Fammo varför jobbar du så mycket? Vad säger man... att jag är ensam om mina uppgifter och de måste göras MEN att jag planerar att jobba mindre nästa år och sen ta deltidspension. De saknar mig på dagarna nu när de har sommarlov.

Läste om Per H och Lena Ph - egentligen kanske jag aldrig riktigt trott på honom... Känns tragiskt och skrämmande. / mt

Övervikt är ett skäl till att inte dricka och är dret alkoholen som är orsaken så dubbel vinst.
Förresten det är trippel vinst du slipper ljuga, det är sant som du säger man går upp invikt av alkohol + att man inte blir så noga med vad man stoppar i sig när FYLLE HUNGERN Slår till.
Kämpa på!

Ja jag läste det där om Per, det kändes så sorgligt på nåt sätt...och skrämmande. Han hävdar att det var ett "rationellt" beslut, men det vette fasen...

Tack Stigsdotter för att du delar med dig av din Exorsist-historia, känns bättre att veta att jag inte är den enda knasbollen;-) Jag1 är som en trotsig fjortis som tjatar för att testa gränser, fick för mig att jag skulle ta en öl på balkongen förut. Alkoholfri, men ändå. Nej, svarade jag2, du får en kaffe, annars får det vara. Jag1 kände sig besviken medan jag2 blev orolig, håller jag på att flytta gränser nu? Herregud, man blir ju knäpp för mindre. Tror att krisen jag går igenom handlar om insikten att jag aldrig kommer få bort alkohol helt ur mitt liv om jag vill fortsätta delta i samma sammanhang som andra. Och det stör mig. Jag har ju vetat det förut, men inte riktigt fattat det. Och den insikten gör mig ledsen. Men det ger sig väl med tiden, antar att man lär sig. Tänker fortsätta jobba på mina gränser, att dra mig undan när jag får nog. Skita i om folk tycker jag är tråkig, jag tycker fulla människor är jäkligt tradiga! Och jag kommer aldrig, aldrig någonsin kunna dricka "socialt", för det blir aldrig så för mig. Skulle jag försöka mig på att dricka socialt, skulle det vara att dricka för andras skull, inte för min egen. Bara att acceptera.

En kollega bjöd med mig på AW imorgon och jag kände att jag måste vara rak med att jag inte dricker, nu när jag1 håller på som hon gör. Sa att jag har en vit period nu, bara sådär, men att jag gärna följer med en sväng. Hon frågade såklart (?) varför och jag sa att det blivit för mycket slentriandrickande det senaste. Och att jag upptäckt att jag mår mycket bättre utan. Det är en ganska okej förklaring tycker jag, sann men utlämnar inte för mycket. Känns bra. Vill fortfarande inte få ALKIS stämplat i pannan, inte på jobbet, men jag vill inte heller hemlighålla att jag är nykter. Blir ju som att jag skäms, och det gör jag inte.

Jag är glad över mitt beslut, att jag tillåter mig själv att känna mig trygg och att jag tar ansvar för det jag gör. Det är jag stolt över! Jag tror att den här känslan av "ensamhet" går över med tiden, när jag vant mig. Det måste jag tro iallafall.

Jag har ca 10 kilos övervikt som jag behöver bli av med och funderar på att skylla på detta. Tror ni att det är en bra idé eller "räcker" det inte som skäl. Ni vet,,, alkohol innehåller ju massa tomma kalorier och jag äter ju mer snacks när jag dricker osv... För er kan jag ju säga som det är att det är ju vinet som gjort att jag gått upp i vikt. För det är ju så mycket "bättre" och mindre konstigt att dricka mycket vin om man som jag "gömmer" det bakom fin och lyxig mat, goda ostar och små "tapas". Att jag sedan ligger i soffan och äter glass ur paketet innan jag går och lägger mig gör ju inte saken bättre. Fy fabian jag låter ju förskräcklig, men det är tyvärr sant. Har vaknat bakis flera gånger och hittat tomma glassbyttor utan att jag kommer ihåg att jag ätit. Skammen är ju blytung när barnen sedan undrar var deras glass har tagit vägen. Hmm, har aldrig sagt detta till någon och känner att jag blir alldeles gråtfärdig när jag skriver...

det var precis vad jag behövde höra!!

Jag bestämde mig ju förra veckan att inte dricka i sommar, men redan efter en vecka var jag på restaurang och när jag skulle säga ett glas vin till servitrisen så kom det ett glas vitt tack.... Det var inte jag som pratade det va monstret..... Det är superjobbigt, förstår er alla och bävar inför midsommar, kan det inte bara vara en vanlig rutten helg?

...ja visst är det himla tjatigt i huvudet ibland. Jag känner också sådär, tänker att det finns risk för att jag2 skall övertala jag1.

Även om du tror att jag är galen nu så tar jag risken att berätta vad jag var med om för snart 3 veckor sedan.

Jag fick för mig att jag skulle öppna och dricka "lite" i en av de oöppnade ginflaskorna vi hade hemma. Efter ca 4 besök i källaren där flaskan stod kände jag en sån stor trötthet - "det blir ju inte bara lite, eller hur?" sa jag till mig själv. "Du kommer att dricka upp hela den här flaskan också, kanske inte idag men den kommer inte räcka veckan ut!"

Sen gick jag ut i badrummet och hällde ut flaskan. Några timmar senare poppade en tanke upp i huvudet: vad gott det vore med en drink. Allts, jag kan inte beskriva det bättre men sen var det som att alkoholmonstret på något sätt visade sig inne i skallen på mig och röt: "ja det hade du ju kunnat göra om du inte hade hällt ut ginen, eller hur???!?!!". Det var otäckt. Jag kände mig som hon i Exorcisten - jisses, ska jag börja snurra med huvudet nu också. Märkligt var det i alla fall.

Kom att tänka på detta när jag läste om din dialog. Om man går emot det där andra jaget så blir man tydligen utskälld ;-)

Sen måste jag ju få påpeka att jag undrar vad Holknecht håller på med. Han verkar inte vara en sån som bryr sig om vad andra säger liksom. I någon intervju sa han att han var trött på att folk talade över hans huvud: "nej Per ska inte ha något vin". Då får man väl säga ifrån tycker jag om folk beter sig så!! Usch, hoppas för hans skull att det går bra ändå!!