Senaste kommentarerna i forumet

Blacky, det är ett tag sedan vi hörde något ifrån dig nu... Hur går det?

Och hur går det för mig då? Jo, tack. :-) Det går bra. Jag har jobbat som en tok den senaste tiden, så jag är trött nu. Imorgon har jag lite av ett målsnöre med jobbet, jag skall redovisa ett stort projekt jag har jobbat med. Det känns nästan lite som att det är skolavslutning... Dessutom har jag köpt en ny vansinnigt färgglad top och skall ha den med vita byxor - det är nästan bara Den blomstertid på blockflöjt som saknas...

Jag känner att mitt lugn och min tillit ökar sakta med säkert. Visst händer det att jag kan tänka "hade det här hänt för ett år sedan så hade maken druckit på det", men det är inte samma sak som att tänka "herregud, han kanske kommer dricka nu!". Så, jag läker.

Nu ropar kudden på mig inför morgondagens prestation. Godnatt, vänner!
/H.

som inte tycks fatta vidden av beroendeproblematik! / mt

Grete - tro mig, Atarax är beroendeframkallande.
Jag fick den utskriven av en läkare som inte visste bättre, åt den varje dag i över ett år (för ett hudproblem, den är en antihistamin). Sedan träffade jag en annan läkare som sa "herregud! den skriver jag bara ut som lugnande, och då måste man göra uppehåll var 4:e natt, för den är så starkt beroendeframkallande. Sluta genast med den!". Sedan hade jag abstinens (svettningar, frossa, illamående, yrsel, ångest) i tre veckor.

Så, snälla, tro på mig. Atarax är starka grejer, oavsett om det finns läkare som inte har fattat det....

Kram!
/H.

och mina vägnar. Forumet betyder indirekt något för honom också, jag tror på tiden.... särskilt idag. (Även om jag vet att den som står för länge på ena benet riskerar att bli stående... ) Han vet att jag skriver både i min, hans och andras trådar. Han säger att han gjort sitt val även om han "inte tänker lova att vara absolutist resten av livet...." Ikväll har vi talat om midsommarfirande. Vi har också talat om smärtsamma förluster tidigt i livet. Mullemannen har samtidigt som han sa att han vill dricka en lättöl till midsommarsillen vidrört insikten om kidnappad hjärna. Det goda i att det är alkoholismen och inte alkoholisten som är ett problem. Det rör sig i vårt liv och det är gott.
Just nu sover du igen Mullegubben, en naturlig god sömn som jag tror är läkande för en tidigt sårad själ.
Kramar till er alla som är våra följeslagare / mt

aktiv alkis och har sagt upp bekantskapen med sina barn(ett vuxet och så "den lilla") och pappan är spritfri. Dottern i de tidiga tonåren och har inte fått nån hjälp överhuvudtaget trots att fler än jag stött på om det till fadern.

Hans motivation : Dottern är så less på sprit så hon kommer inte att röra det.

All tillgänglig vetenskap och erfarenhet säger att han har fel. Men det går inte att få honom att lyssna, det är helt stängt i båda öronen. "Det kostar ju pengar" !!

Vad gör karldj-ln ?? Köper en hund till henne !!

Det finns 2 oändliga saker här i världen : Universum och människans dumhet !!

Ateraxen tar jag inte till sammans med alkohol och aterax är en medecin läkare skriver ut just för att den inte är beroende framkallade.
Mitt problem är att jag inte vågar sluta för jag ska drabbas av dessa fruktansvärda kramper, men jag skriver om min kamp och mina funderingar i en annan tråd, jag vågar inte sluta dricka , hjälp.

tack för era svar

..men för vissa kan det nog vara en möjlighet att byta ut sina värsta abstinensproblem i och för sig till ett annat problem...
Men det kanske hjälper dem att orka rida ut den värsta stormen, men inte att bruka piller istället för något annat beroende
utan att bara se det som en övergångsperiod på några veckor möjligen månader...

Men ifrån själva problemet kommer man ju inte, tankegångarna försvinner ju inte i och med att man knaprar annat,
men kanske...kanske mildrar det något de värsta symptomen...

Det finns ingen smitväg till att bli nykter, man måste orka ta hand om sina egna problem, och man kan inte lasta någon annan för det...

De kroppsliga besvären är nog inte de värsta, utan hur man i sina tankar "förlåter" alkoholen och vad den har gjort med sitt liv..
Det är väl aldrig kul att behöva genomlida abstinensen gång efter annan bara för att hjärnan fick hjärnsläpp igen...

Det finns de som KAN dricka alkoholen, och sedan finns det de som INTE kan dricka den...
Och sedan gäller det för var och en att inse' vilken grupp man borde tillhöra, och så finns det en annan sak också...
Man uppgraderar sig nästan aldrig, däremot kan en normalkonsument bli beroende, men nästan aldrig en beroende som kan bli en normalkonsument.
Man behöver inte ideligen prova detta, de få promillen som kan gå tillbaka till ett normaldrickande kan troligen heller inte njuta av det,
utan måste hela tiden hålla sig på sin vakt, och var ligger då hela njutningen med att dricka alkoholen..?

Jag har insett att jag har "alkoholistiska" tankar, jag söker hela tiden efter kickar och att det är en sorts egenskap jag har inbyggd i mig...
Och att jag kommer att ständigt söka mig efter dessa kickar och missbruka precis vad det än är..
Skulle jag prova på narkotika, japp jag skulle vara fast på nolltid, och därför är jag glad att jag inte ens har provat...

Jag är en drömmare och vill ta mig bort ifrån verkligheten så ofta jag bara får en möjlighet...
Men borde kanske se om mitt egna hus litet bättre, och försöka se exakt VAD det är jag försöker fly bort ifrån, vad är det som inte duger???

Det är min livsuppgift för närvarande, och närvarande...det är jag...

/Berra

kan aldrig hjälpa dig till nykterhet. Atarax tillsammans med alkohol ger dessutom dubbel ruseffekt.

Tack Lisamari. Det gör jag så gott det går.

Ikväll var det då dags för konsert med efterföljande sittning. Det gick bra trots att det gick på reserverna för min del.

Skönt var att kören körde sina favoritsånger på sittningen som dom brukar göra. Fina dryckesvisor i flera stämmor. Det kändes bra att jag tagit upp min syn på det redan i tisdags, för ikväll kändes allt bara bra.
Nu har jag havererat i soffan och fast att jag är helt slutkörd och associal, så är jag nöjd.
Jag har kämpat hela våren med dels min nykterhet, men också folks åsikter och att komma tillbaka till en dräglig tillvaro. Och jag har klarat det! Visst är inte resan slut ännu, men jag har kommit en bit på väg.

Och nu tar jag sommarlov

händer detta alla? jag har bestämt mig för att slut dricker efter lång tid med för mycket drickade senaste tiden varje dag . Ätter ångerst dämpande och har även aterax att hämta ut mot ångerst och tänker att dessa kan hjälpa till att förhindra det som ni beskriver.
Jag var så säker på mitt beslut men nu känner mig bara livrädd!

är 24 år och pallar inte alkoholen vill inte dricka alls men som sagt rädslan av vad som kan hända är det endå som får mig att fortsätta

Skickar liten uppmuntrande kram. Du får ta vara på din egen tid nu och vara lite låg i lugn och ro, tack för du skriver.

Sköt om dig

Tack MT. Det ska jag!

Gp har bra reportage idag om spritsmugglingen med bussar som sker mer eller mindre öppet utan att någon gör något åt det.

http://www.gp.se/nyheter/goteborg/1.655332-tung-last-varje-onsdag

Det är hemskt att säga, men man kan inte rädda någon som inte vill bli räddad. Det är den krassa verkligheten. Om man ändå försöker riskerar man att sjunka själv också.
Ta hand om dig!

till dig:
... ... ...
Vi ska leva den stund vi kan
och ta den som den kommer.
Det enda man egentligen kan här i livet
är att göra någon annan glad.
Man kan låta bli att bryta en blomma
Man kan låta bli att fälla ett träd
Man kan låta bli att döda
Man kan låta bli att slå
Man kan inte låta bli att vara sorgsen ibland.

Och, ibland orkar man inte ens göra nån annan glad.....
Det blir säkert bättre, åtminstone imorgon. Ta hand om dig och härskenheten.
Kram och söndagshälsningar / mt

Känner mig låg idag. Sovit dåligt några nätter pga värk i axlar, armar och händer. Det blir så ibland eftersom jag har det yrke jag har. Mycket stillasittande. Att spela orgel och piano är inte det mest ergonomiska man kan göra.
Men min kloka fru påminde mig om att jag tömt min sociala pott rätt rejält också sista dagarna. Och det är sant. Det har varit rätt mycket "krav" på att vara trevlig och det är ju angenämt. Men jag orkar inte hur mycket som helst. Igår var jag på lokal där flera i sällskapet drack vin. Det var inga problem med det. Men kanske gör det att jag blir trött ändå efteråt? Just den situationen har jag inte varit i på väldigt länge. Jag minns inte när det hände sist.
Men som jag sa tidigare. Jag vägrar sluta leva bara för att jag inte dricker.

Jag tillåter mig att vara lite härsken idag så blir det nog bättre i morgon.

Jag blir rörd över den omsorg om er relation ni visar mullisar. Att se sin egen del och ta ansvar för den, även som medberoende, är ödmjukhet. Mulletant, att kunna ge din gubbe utrymme att tala om vad han inte är nöjd med, fast det är han som stått för alkoholproblematiken. Att det inte får bli så att den som nu försöker bli nykter ska bära en ständig skuld och inte förtjana ge uttryck för sina egna behov och vad den upplever som orätt. Kan tänka mig att man kan hamna i en fälla där, att "alkoholisten" ska sona, och den "medberoende" ska gottgöras i stort och smått.
varma kramar till er båda

och har fullt upp med hönsmammor o kycklingar. Mysigt har vi det nu!
I fredagskväll talade du mycket om din längtan efter min uppmärksamhet och din längtan efter gemenskap. Det var inte roligt att höra. Själva berättandet påminde starkt om många tidigare "samtal" som kan definieras som "icke-samtal" och "icke-möten" och som ofta urartat. Skillnaden nu är att det inte urartar och att du redan samma kväll och även dagen efter kan säga att det du behöver är plats att få säga... hur du har det. Du har ju alldeles sant i det du säger, jag vill själv prioritera annorlunda många av dagarna - det är mina ovanor som jag är fångad i.
Jag tänker, efter det jag läst och lärt att själva "framförandet" och även din styrkan i din upplevelse har att göra med PAA - jag är glad att jag läst om det fenomenet, det hjälper mig att tänka (jag är ju en huvudmänniska och lite distanserad som du vet:)
Igår delade vi en fin dag och en stor upplevelse i gemenskap. Jag önskar oss kraft och uthållighet till ännu en god vecka i vårt liv. Jag ska påminna mig om att ta ansvar för min del. Det enda jag kan göra. Du har under lång tid nu tagit ansvar för ditt liv. Jag är tacksam och glad för det, att du ger vårt gemensamma liv den här möjligheten. Kramar! / mt

förebilderna för en nykomling. Fint att få vara med och göra skillnad. Kramar i massor / mt

sina hemligheter. Säkert var den bakis av nånting som blev för mycket. Om det blir ofta får den komma med här på forumet. Våra katter löser Melodikrysset varje vecka och skickar in.... Ska skriva i min tråd senare om en upplevelse igår där en hund hade det jobbigt med sin husse o matte. Kram på er / mt

Sitter i en en liknande båt som din, fast min är kanske lite mindre...
jag har en före detta arbetskamrat som just nu dricker på tok alldeles
för mycket... hon vet om det, skäms som en hund för det, men vill inte
ha hjälp...
hon fick en cancerdiagnos för drygt 2 år sen, de gav henne alla gifter
och strålningar som fanns, och 5 år att leva... nu har hon varit på efterkoll
igen och helt plötsligt säger de att antingen var diagnosen felaktig, eller
så tog cellgifterna bättre än väntat... för nu ser allt bra ut...
och det fick henne att falla ännu djupare... vem är jag nu? vem är jag när
jag inte är sjuka nn? hur gör jag nu?! kan jag lita på detta?!

tror att Lelas har rätt, kuddar förlänger bara fallandet... och reaktionen
från din väninna tyder kanske på att hon egentligen vet, fast hon gör vad
som helst för att slippa inse? lägga skulden på nån annan?

hur det nu än är så är det skit... hur jobbigt som helst...
men du har ingen skuld, du har gjort allt vad du kunnat och mer därtill,
och den enda som faktiskt kan hjälpa en alkis är alkisen själv..

fortsätt skriv, och läs, och kommentera, och välkommen hit
kram!
/k

Härligt att höra att du är tillbaka i en ännu starkare och säkrare version!
Gott att du skriver en rad då och då!
Du är i mina tankar rätt ofta, ser du!
Kramar!!!
/k

Segalettas tråd i vintras.
Kram och godmorgon! / mt

Åh vad härligt att höra! Både med livstecken från Segaletta genom dig, och att du mår bra. :-)

Kram och godnatt!
/H.

Hej och tack för ditt svar.
Jag har varit klar och tydlig mot henne och nu vänder hon allt emot mig och talar om för mig genom mail, vilken elak människa jag är och hur jag klankar på henne osv osv...när det gäller hennes familj så tror jag att de blundar för eländet.
Jag är glad att jag har hittat det här forumet. Det kan vara skönt att få prata av sig och läsa hur andra resonerar.
Tack för att ni finns !

stor KRAM till dej oxå Märta vännen <3