Tänkte att jag egentligen inte orkar skriva ner mina tankar, men säger ju till alla andra att det är så bra och givande, så då ska jag gör det själv också😁. Den här veckan har jag varit lite låg, en känsla i kroppen som stör mig. Den tar inte helt över och jag kan lägga den åt sidan när jag gjort annat. Pratade i veckan om att jag drattat på ända, inte ner i en grop känns det som, men jag sitter där fortfarande på ändan. Kommer med goda råd till andra att sitta still eller att fokusera på sin värderade riktning, dit uppmärksamheten går sker tillväxt. Själv känner jag mig lite blind nu och kan inte få syn på min riktning eller var jag ska lägga mitt fokus. Famlar lite. Vet inte riktigt vad jag känner, men typ släng av förbisedd, duger inte och det stör. Märker också att jag fokuserar på negativa tankar som växer i omfång. Precis det som jag inte ska göra. Dit uppmärksamheten går sker tillväxt…gick i skogen med hundarna i 2,5 timmar och försökte släppa alla tankar. Tankar som ”jag vill inte vara här i detta läge”, ”skulle jag gjort si eller så istället”, ”varför sa x så”, vad menade x?”…bort med dessa tankar! Det är negativa tankar som växer i omfång och ger negativa känslor. Började frenetiskt att leta efter min värderade riktning med kände mig skumögd, sa till mig själv sluta leta, bara va. Sitt still som du råder andra att göra. Sitt still och byt fokus. Skit i alla tankar om si eller så. Fokusera på de värden som är viktiga för dig i livet. På det som finns där i ditt liv. Se dem. De negativa tankarna för bara in mig i en negativ spiral som ett brev på posten när det triggas.

I dit uppmärksamheten går sker tillväxt, handlar det om att det jag tänker, gör och känner, det stärks och blir mer robust och automatiserat. Jag hjälper mig själv om jag medvetet riktar mig mot upplevelsen av trygghet, mot nyfikenhet, mot det som intresserar mig, det som ger mig sköna känslor. Det är dit jag ska rikta mitt fokus, mot sköna känslor, då kommer jag att komma i rätt riktning igen, mot mina värden som jag uppskattar. Allt det andra är inte viktigt, det som ockuperat mig ett tag. Det är inte viktigt. Så sitt still ett tag till, så kommer du är bli klarsynt igen och hitta din riktning.

Ja, det var skönt att ha detta samtal med mig själv och samtidigt sätta ord på det. Nu sitter jag lite mer still igen😁.

@vår2022 Så svårt det är ibland. Tycker du gjorde klokt i att ta den långa promenaden med hundarna och riktigt försöka ta reda på varför den där känslan finns. Men precis som du skriver ibland måste vi fokusera på det vi kan påverka och försöka bara vara. Fortsätt sitt still! Du är en anmärkningsvärd person, klok som en bok och med hjärtat på rätt ställe. Dessutom har du en massa insikter som många andra inte har och framförallt är du god vän med dig själv nuförtiden. Jag tror inte du behöver bry dig om du sa si eller så. Inte ett smack såsom jag “känner” dig! Önskar dig en njutbar lördagkväll 🥳❤️🥰

Hejsan! @vår2022, tänkte bara titta in en liten sväng hos dig och säga hej så här på lördagskvällen. Hoppas att det är lite mera balans hos dig nu. Såg att det varit lite jobbigt i några dar. Men så där kan det vara ibland. Bra att du fick dig en skogspromenad, sånt brukar alltid ge lite positiv energi så att man kan skaka av sig lite negativa tankar som kan ha klängt sig fast. Borde väl själv försöka att gå utanför dörren och promenera lite mer själv. Men just nu är det lite halt har jag märkt. Såg en granne som höll på att åka omkull ute på gården nyss, men då var hennes partner eller kompis framme i ett flygande fläng och fångade upp henne så att det gick bra. Känner att det lite är så här på forumet också, för här hjälper vi ju varann så gott vi kan. Tänk lite extra positivt, lyssna på glad och trevlig musik, se nån skojig film och ät nåt riktigt gott som du tycker om. Sköt nu om dig kompis och tänk lite mer glada tankar så skiner snart solen i ditt sinne igen.
Ha en fin kväll!

@Flarran Tack!❤️. Vad kul att du kikade in här. Det var riktigt halt idag, men jag har dubbskor och då går det bra att promenera. Det var så skönt och läkande i skogen. Andades i frisk luft och tog in skogen i sinnet. Precis, så känns det emellanåt och att sitta still ett tag är verkligen bra, jag har satt en kudde under så det blir lite bekvämare att sitta😁. Känslor far omkring lite och de ska få verka ut klart. Jag vet var de härstammar ifrån och kroppen minns, men från en annan tid, så jag försöker påminna mig om att det är inte här och nu. Jag har vilat, lagat lite god och tittat på en serie. Ska nu läsa lite bok och sedan sova och imorgon är en ny dag. Då blir det löpning med hundarna, det gör också gott för sinnet.

Hoppas du får en god natt 😴

@vår2022 Visst är det skönt att sätta ord på det man tänker och känner!? Riktigt se hur orden ramlar på plats och grupperar sig. Får former och betydelser.

Ibland är vi extra sköra, ofta är tyvärr hormoner inblandade. Att bli nedstämd när ljuset återvänder är också vanligt. Sådant som man annars inte bryr sig om skaver plötsligt väldigt mycket.

Ibland är enda trösten att det går över. För det gör det till slut. Och orkar man inte tänka positivt kan det funka att göra saker som man brukar må bra av, även om man känner visst motstånd.

Tänk på triangeln tänka-känna-göra. Ibland är det på ”göra” man behöver lägga sitt största fokus.

Kram 🐘

@vår2022 hoppas du fått en god sömn inatt❤️ och hoppas skavet släppt lite. Det är jobbigt när känslan kommer att det skaver men man vet inte riktigt vad det är.
I Mindler jobbar jag nu med ACT och det känner ju du till. Särskilt badbollen jobbar jag med nu. Att låta känslorna skvalpa omkring som i en badboll utan att bry mig för mycket om den. Badbollen kommer snart flyta iväg och inte störa mig.
Önskar dig en fin söndag 🌸

@Andrahalvlek Tack❤️. Det är så bra med visuella verktyg som triangeln, jag gillar det. Det går liksom att fästa sitt fokus på något då. Jag tänker också att ge det tid är bra. Att fast man vill bort från det så behöver det först vara utverkat och klart, sitta still, inte forcera för fort om allt inte är på plats. Pratade med en vän igår om att bena upp, organisera och sortera, där jag sitter på kudden. Vad är känslorna i mig, vad har jag sett, vad tänker jag om det och vad är fakta. Vad som har triggat mig. Och att också tillåta mig att känna det jag känner. Det gav mig lättnad inombords, att det är ok att känna det jag känner. Det hjälpte mig att slappna av mer. Det är ok.

Tänker också att det går över när jag fått allt på plats, jag har verktygen och tidigare erfarenhet för att hantera det. Det är en del i livet och att leva det. Fokus är på att göra, det skingrar tankar, känslor och håller mig på tryggt på plats. Göra det jag mår bra av. Tänker också att hela processen med att söka ett jobb, all väntan på svar, bli uttagen på intervju, väntan på svar om man får det, har tagit mycket energi. Det är en ansträngning och anspänning. Det kostar på och att få negativ svar satte igång annat hos mig. Det, samt en oro om hur det ev skulle kunna utveckla sig på mitt jobb framöver, med en omorganisering. Men, är ändå glad över att jag hade modet att göra det. Det har funnits tider i mitt liv då jag aldrig skulle vågat utsätta mig för det. Vad gäller framtiden på mitt jobb, behöver jag också sitta mer still och inte ta ut något i förskott.

Så att sitta still, göra det jag mår bra av och se tiden an är det jag ska fokusera på❤️

@Smillans Tack❤️. Sov gott och det blev en bra natt. ACT tilltalar mig mycket och använder mig mycket av det. Badbollen har jag inte hört tidigare, vilken bra visuell bild! Den ska jag ta till mig. Så passande i dit uppmärksamheten går sker tillväxt. Vad det är man ska rikta sitt fokus på och acceptans. Det finns så bra verktyg inom ACT och ibland när man tappar bort sig lite, ser man dem inte. Nu har jag suttit still ett tag så verktygen börjar klarna igen. Jag är på väg att hitta min värderade riktning igen, min inre kompass❤️

Hej, minns du när i din nykterhet du kände att det vände? Alltså när i processen som du på riktigt kände att nykterheten vann över vinet? Jag är ju inne på omgång två (🙄), vecka tre och är nyfrälst i nykterheten. Men jag minns inte att jag på riktigt kom dit förra gången. Jag har mest vara kört på ren viljekraft, om du förstår vad jag menar.

@Kebne1 Hej! Jag förstår vad du menar med att du körde på ren viljekraft. Jag minns en gång när jag tidigare höll upp några månader och körde mer på viljekraft. Denna gång blev jag också frälst från start i stort sett. Jag gick in för det från ett helt annat perspektiv, jag ville verkligen göra en långsiktig och hållbar förändring. Kanske som att sadla om helt och börja läsa en lång utbildning i ett helt annat nytt yrke. Att ta in massor av ny kunskap och sedan praktisera det. Men även att lära känna sig själv på nytt på ett helt annat sätt. Lite som att börja om från början med livet i många aspekter. Jag har blivit så medveten om alkoholens påverkan och inverkan på hjärnan och mig som person så jag skulle aldrig kunna börja dricka igen. Som att självmant flytta in i helvetet igen😂. Min frälsning är att jag har hitta ”min värderade riktning”, min inre kompass. I det ingår att leva i sanning och i ärlighet främst mot mig själv. Att ta itu med det som skaver hos mig, ta ansvar för att jag ska må bra. Då tar jag även ansvar för att mina nära och kära och i andra sociala sammanhang.

Jag såg att du i din tråd skrev att du denna gång inte ”flyr” dina känslor med vinterbad och löpning, att du istället sitter kvar i känslan och analyserar dem. Det tänker jag är ett steg i rätt riktning till att lära känna dig själv och inte fly bort från dig själv. När man möter sig själv kan mycket knutar lösas upp och det finns inget annat sätt att göra det på än så. Det finns liksom alltid kvar där tills man rör vid det. Jag springer och går på boxning, det är guld för att må bra och många gånger gör jag det för att få polletter/känslor att ”ramla ned” till mig. Ibland springer jag när jag inte riktigt får tag på en känsla eller efter att jag analyserat klart något.

Härligt att det känns på annat sätt denna gång, det är en häftig och spännande process om man nyfiket närmar sig och undersöker den. Det är bara sig själv man möter❤️

@vår2022 Godmorgon ❤️ Läste nu vad du skrev om i lördags. Hur känns det nu? Har du börjat hitta fotfästet igen? Jag tror lite att det även kan vara årstiden, vi saknar solen och växtligheten. Vi vet att den är på ingång och längtar så!

Är du fortfarande lite ledsen över att du inte fick jobbet? Kan det vara något som skaver kvar lite där? En liten smäll på självkänslan eller självförtroendet?❤️Kram

@vår2022 Tänkte på en sak. Jag har alltid trott på ödet, att ödet tar mig dit jag ska. Men jag måste våga ta chanserna när ödet visar mig öppningarna. Ödet öppnar en dörr, men jag måste kliva in genom dörren.

Att som 20-åring börja plugga på folkhögskola 50 mil hemifrån för att revanschera mina urusla gymnasiebetyg var mitt val. Att jag hamnade på just den skolan, träffade barnens pappa, och att jag efter några år flyttade 30 mil till honom, var en kombo av ödet och mina aktiva val. Att jag jobbar där jag jobbar var nog också ödet, som sammanförde mig med en person som övertalade mig att söka sommarjobb och nu har jag jobbat här i 32 år, med en massa olika saker.

En del kanske kallar ödet för Gud, men ”något annat” finns nästan alltid inblandat när vissa stora livsavgörande steg sker. I kombo med att vi är modiga nog att våga hoppa.

Min ödestro hjälper mig oerhört mycket när det inte blir som jag har tänkt mig. När jag inte får lägenheten jag budade på, eller jobbet jag sökte. På något sätt finner jag en tröst i att det var ödet som inte ville att jag skulle gå den vägen, för jag tog ju ett aktivt beslut på något sätt men ödet samarbetade inte riktigt.

När min yngsta dotter föddes svårt sjuk tappade jag min tro på ödet helt. Det var då jag sa till hennes pappa att jag förstår hur det måste kännas att tappa sin tro. Men jag förstår sen många år tillbaka att ödet hade ett finger med i spelet där också. Vi som är omkring henne har formerat om våra värderingar totalt. Jag har träffat så mycket underbart folk via henne, lärt mig massor och lärt andra en massa saker. Upplevt genuin gemenskap. Och hon har ett kanonbra liv med hennes mått mätt. Och det är det enda som räknas i slutändan. Hon älskar sitt liv ❤️

Kram 🐘

@Himmelellerhelvette God morgon! Tack för att du frågar. Nu verkar jag har suttit klart för denna gång😁. I måndags när jag skulle till jobbet kände jag obalansen, det är lite rörigt där med omstrukturering. Var irriterad, lite arg och det kändes olustigt. Hade tid att funderat lite på vägen dit och tänkte, var är min värderade riktning? Min starkaste känsla har varit att jag inte få tillhöra, eller att jag inte är viktig. Jag gick tillbaka till källan, där känslan kommer ifrån och fick min sista kraft att ta mig ur den, det var då, inte nu! Jag måste ta befälet nu och fokusera på rätt saker. Jag får ta plats och jag är viktig. I detta har också ett mail från min besvärliga kollega ett finger med i spelet och som triggat mig. Och hon lyckades, eller jag tillät det ta på mig. Det är så de jobbar, omnipotenta, självupptagna narcissister. Får andra ur gängorna, på ett osynligt och duperande sätt.

Men jag lyckades byta fokus! Taggade till och slog mig på kinderna som Stefan Holm innan han skulle hoppa höjdhopp😂 jag kom tillbaka efter att jag suttit en vecka! Det har varit en rejäl ansträngning med att söka nya jobbet, all väntan och sedan inte får det, men ändå vara så nära. Det tar och det kostar, men jag är ändå glad för att jag vågat. Nu känns det jobbet inte så lockande längre, det var nej:et som ruckade till mig lite.

Så när jag kom till jobbet, hade avstämning med chefen, tog jag inte upp min oro inför det som pågår på jobbet. Jag fokuserade på lösningar, kom med bra förslag på hur vi kan göra och han lyssnade. Jag låter inte min kollegas skitmail påverka mig, låter det rinna av och passera. Det är inte ett dugg viktigt! Jag fokuserar på det som är viktigt för mig!

Så nu känner jag mig rätt stärkt av det jag gått igenom. Det är bra att sitta en stund och samla sig, låta känslorna få komma, hitta källan till dem, vara ledsen eller arg, det man känner, andas och hitta sin riktning igen. Sen börja agera och fokusera på rätt saker. Livet går vidare😁.

Ha en fin torsdag!❤️

@Andrahalvlek Jag upplever det likt dig. Jag tror på ödet, att saker som händer gör det av någon anledning. Att jag tex inte fått jobb som jag sökte när jag var arbetslös, för ett ännu bättre jobb dök upp för att jag inte fick de innan. Det jobbet jag har nu. Sedan fick jag inte det jobbet jag senaste sökte och det var inte heller meningen. Det tar på och massor av känslor överöser en när man inte får det man ibland önskar, men även det går till slut bort. Man får hitta nya vägar att gå på och finna mening i det. Det finns också ett mod i att våga göra saker som kan vara osäkra, att man vågar ta risken till ett ”avslag”.

Jag har ofta sagt till min dotter att det var inte meningen att något skulle ske, tex något som hon önskat jättemycket och som inte blir så och som gör henne ledsen. Jag säger att det är inte alltid man kan se det direkt, meningen, men ofta i ett längre perspektiv så kan man se det om man tittar tillbaka. Hon nappade inte direkt, vill ju se meningen med en gång. Nu när hon är äldre säger hon ofta att det inte var meningen med saker i hennes liv😁. Hon ser det nu. När jag inte fick det senaste jobbet, sa hon till mig, mamma det var inte meningen💕. Sedan finns det ju också en tröst i det, att tänka så. Det leder också in oss på andra vägar att gå på och att försöka göra det bästa av situationen. Vägar till att skapa en meningsfull tillvaro i det som erbjuds på vägen. Hitta andra lösningar. Och vi måste själva vara aktiva i att det ska bli bra för vi kan påverka mycket.

Tänk bara hur det blev för er och er dotter. Hur ni medverkat och skapat en så bra tillvaro för er alla och alla medmänniskor som ni mött på vägen. Då kan det bli en meningsfull och värdefull gåva. Det finns en mening i ödet om man tar hand om det på ett meningsfullt sätt❤️

@vår2022 Du är så klok❤️ Så skönt att du hittat tillbaka till balansen. Bra jobbat med att gå tillbaka till källan. Jag förstår att det tog massa energi med förväntningarna och väntan på jobbet och att sedan få nej. Det är inte alls konstigt att man då behöver sitta i gropen ett tag, för det kommer ofta in en massa andra saker som den inre kritikern passar på att kasta fram ur ryggsäcken. Så är det för mig ofta alla fall men när man grubblat färdigt och pusselbitarna faller på plats kan man klättra upp ur gropen. Soppa av sig och fortsätta framåt. Kram❤️

@Himmelellerhelvette Tack❤️. Ja, den inre kritikern får man nog tampas med lite då och då i livet, när något triggar och man ramlar ned i gropen. Det kan också ske ibland när man minst anar det. Förmodligen kommer jag alltid att ha någon slags sårbarhet med detta. Kanske har vi det alla mer eller mindre, kanske är det det som är livets krux och som man behöver kunna hantera. Inte genom att ta till alkohol utan genom att sitta kvar i gropen och samla ihop sig igen och sedan ta nya tag. Det är också det som är personlig utveckling, man lär sig att hantera sitt liv allt bättre och fallen blir allt färre och inte lika djupa. Jag tycker också att det är intressant att studera, att det sker och varför det sker. Det ger mig kunskap om mig själv och hur jag fungerar. Det ger också möjligheter till att hitta mina gränser, hitta verktyg och göra förändringar som är bra för mig och som leder mig framåt och som stärker min självkänsla.

Det tar energi att falla och sitta kvar, men det ger energi när man är på fötterna igen. Jag har märkt att det varit lite segt när jag tränat denna vecka, jag har känt mig trött men ändå stark. Säkert påverkar även vädret, regnigt och grått, nu vill vi ha sol och torra löpspår😁.

Ha en fin fredag min vän❤️

@vår2022 Man kan riktigt se grusvägen framför sig, med en massa tjälhål. En del riktigt djupa och gyttjiga. Men det bästa är alltid att stå stadigt, eller sitta, innan man kravlar upp ur gropen. Sondera terrängen, göra en plan. Och man blir skickligare med tiden både på att undvika att ramla ner i groparna och på att ta sig upp snabbt. Allt man tränar på blir man bättre på.

Trevlig helgkram 🐘

@vår2022 Att tänka precis så inspirerar mig! Det är jobbigt i varje grop men självkännedomen jag får med mig efter varje fall gör mig starkare eftersom jag söker svaret på skavet som fick mig att hamna där. Ofta förstår jag triggern snabbt men grundorsaken ligger ofta djupare begravd.

Alla har vi den inte kritikern. Den är närvarande mer ibland men ju mer jag tränar på att höra vad den säger och ifrågasätta om det verkligen är sant desto bättre blir jag på att genomskåda den. För mig håller den på som mest när jag är i obalans för att jag sovit dåligt, stressat mycket, lagt mig i och försökt hjälpa andra mycket, hoppat över mindfullness, inte kunnat träna….

Som jag längtar efter sol och torra löparspår❤️

Fin lördag till dig kära vän❣️

@Himmelellerhelvette Ja, det är inspirerande att tänka så. Man lär sig mer och mer om sig själv. Tänk att det är så spännande och intressant att undersöka sig själv och hur man fungerar. Kriser som kommer behöver därmed inte innebära panik och fullt påslag av ångest när man har det förhållningssättet. När kriser kommer får man istället bli Sherlock Holmes och börja utreda caset😂. Man vet av erfarenhet att kriser kommer och går och att man kommer att kunna hantera det, att det kan ta sin tid och att man ska ge det tid. Och för varje kris som kommer man stärkt ur det och förstår lite mer om hur man fungerar.

Precis som med nykterhetsprocessen, när man slutar att dricka. Men när man blivit stark i själva nykterheten och står stadigt i det och förstår hur alkoholdjävulen jobbar och förstör livet. När man är helt övertygad in i märgen om att alkohol bara förvärrar och förstör så kan man fokusera på underliggande faktorer. Locket som alkoholen lagt på livet är borta och man kan börja leva det i frihet, utan alkoholens bojor. Man kan då börja processa sina andra livsområden och man behöver inte lägga så mycket energi på själv nykterhetsprocessen. Så klart får man aldrig glömma att inte ta det första glaset, men det är mer en automatiserad tanke som slår till i mina nya hjärnbanor. Det finns liksom inte på kartan vid kriser. Tvärtom är tanken att tur man är nykter nu när det behövs som mest och bäst. Då kommer jag att kunna komma stärkt ur krisen.

Ha en fin lördag! Här blir det promenad och städa, imorgon en löptur med bra musik i öronen😁❤️