Senaste kommentarerna i forumet

kokar en stor termos vatten, dukar fram några sorters te, bröd och kex, ost och marmelad. Apelsiner. Öppnar dörren till terassen en stund och släpper in eftermiddagssolen. Ikväll blir det samvaro och lugn musik. Välkomna alla som behöver någon att bara vara med. / mt

till dig och mig. Visst är det underligt, vi sitter här och slappnar av för att klockan passerat 15 en lördag. Vi kan inte köpa in våra påsar med gift som förstör våra liv, och det är vi tacksamma för. Underlig sjukdom vi har. Men bra känns det!
Fenix

en brasa i Filosofiska rummet, brygga gott te, duka fram bröd, ost och marmelad och så ska vi sitta där med varandra och bara vara i all vår styrka och sårbarhet.

Kramar, kramar - fly inte känslorna även om de gör ont. Det finns ett efteråt / mt

...också massa kramar...alkoholen är ett gissel!!
Sitter ensam och är ledsen, min man är så vänlig och pratsam mot andra, jag är honom likgiltig och det gör så ont. Idag orkar jag inte helt enkelt.
Hade gärna haft sällskap med lite förståelse och vänlighet...

Skönt titta in här och känna gemenskapen..

Är inte heller stark, övertalar ofta mig själv för att orka bara...

Tänker på dig markatta...

En dag i taget...

14:59. Nu kan jag slappna av och laga lunch.

Fia

jag vet! Jag är också en av dom som det inte vill lyckas för. Jag kan allt om hur man ska sluta och jag fortsätter ändå att göra fel. Det var inte mycket till peppning men nu vet du ialla fall att du inte är ensam.

Fia

hej Anli! Du skrev om skam hos mig. Den som vi båda känner. Tack för att du skrev för det kändes skönt att inte vara ensam. Hoppas att din och vill. Slutas kamp slutar som ni vill med 3 nyktra helger!

Kram från Fia

vilken hemsk bild du målar upp med din bekantings mamma. Lite som hos min pappa. Inga spyor eller blod. Han hann inte gå så långt. Men det var inrökt och dammigt. Smutsiga lakan och tomma burkar. I hans fall gick det också fort. Ett par år efter pensionen hade han supit ihjäl sig.

Fia

nu är det kämpigt. Mannen är jätteförkyld och för en gångs skull vill inte han dricka. Vi har inget hemma men jag vet att det tar mig max 5 minuter att springa ner till Bolaget och handla. Så jag ska försöka hänga kvar här i minst en halvtimme till. Det måste räcka nu. Har sökt jobb och vad händer om jag får komma på intervju. Vill se fräsch ut. Kanske en dum anledning att inte dricka men vilken som helst duger tänker jag. Har min antabus hemma men då jag lyckades misslyckas igår igen så vågar jag inte.

Fia

Förstår att det är jobbigt och att din önskan av att ha honom nära är stark, men försök härda ut! Skriv, skriv om allt du orkar elelr vågar, du kan skriva här och ändra lite på det så det itne blir för igenkännbart, eller gör som jag gjort i mängd (förutom att skriva här): maila till dig själv: jag ahr en massa mail i min utkast-korg som bara är minnesantecknignar, och jag vet, det är itne samma sak som att sitta och bli kramad, det är inte samma sak som att få prata och någon håller om, inte samma sak som att få prata och någon annan som stöttar/hjälper/bekräftar en, men det är ändå värt så mycket!
Jag vill också ha de där kramarna som min sambo brukade finnas där och ge mig, men det är inte värt allt det där runtomkring!!

Tänker på dig och skickar alla kramar jag har!!

Här blir det innebandymatch för storeman, hem duscha och sedan har jag lovat pizza och mys.
Rösta alla på vad ni vill bland finalisterna.

Maria, jag tror du kommer vara helt underbar.
Berätta imorgon vad vännerna sade ang. vinet eller om dom valde att dricka det öppnade?

Kramar!!!
/A

Varit och tränat på morgonen, har redan grym träningsvärk i rumpan sedan pass i torsdags, kanske inte så smart att bygga på den inför kväll på arenastolar som ngn påpekat för mig. Ja, är man dum får kroppen lida. Som ni kanske förstår ska kvällen intas på Friends Arena och se finalen. Ni som vet vem jag är, håll utkik, vi har platser långt fram, senare på kvällen ska vännerna hämtas från Arlanda och nu blir jag äntligen av med vinet som funnits här en vecka.

Trevlig lördagkväll, ska försöka göra mig vacker snart!
Kram!

Kram, vännen.

/H.

När jag ringde före detta sambon igår kväll så hörde jag direkt. Ja, han hade druckit. Jag var redan i ett känslomässigt tillstånd, går igenom en jobbig del av kbt-terapin just nu som handlar om exponering av traumatiska minnen och jag ringde honom just för att jag hade fått jobbiga flashbacks och inte ville vara ensam (trauman som inte är alkoholrelaterade).

Jag försökte "keep my cool" och tänka att det här är bara ett återfall, vi kommer att lösa det. Han hörde att jag var ledsen men i alkoholen så verklighetsfrånvänd att han föreslog att jag skulle gå med honom och hans kompisar på fest. Jag ville avsluta samtalet och försökte förklara att jag inte alls vill umgås med honom då han druckit och att vi får prata om återfallet någon annan dag. Han ställde sig helt oförstående till att det skulle vara ett återfall och menade på att de bara hade kul och att det inte var tal om någon fylla. Han kunde heller inte förstå varför jag inte ville träffa honom då han druckit.

Jag lade på men det var något som brast för mig. Jag vet att jag inte ska ta något han säger då han druckit på allvar men att höra att han inte ens kunde fatta att jag inte ville träffa honom då gjorde så ont, som att den här tiden vi har haft tillsammans varit en lögn, han har sagt att han förstår mig men har bara låtsats. Jag tappade kontrollen och skickade säkert fem sms där jag öste galla över honom och förklarade att jag aldrig vill se honom igen. Idag vet jag inte om jag kan stå för det.

Jag är ledsen och trött. När jag började kbt:n så trodde jag att jag skulle bearbeta det som hänt i form av missbruket och våldet de senaste åren. Det har jag ju också gjort/börjat göra men jag var inte alls redo för att konfronteras med minnesbilder från barndomen som min hjärna har gömt, försökt skydda mig ifrån.

Jag är glad att jag tar itu med det här som plågat mig så länge, utan att jag fattat vad det är. Men det tar verkligen all energi ifrån mig. Att också hantera att han börjat dricka igen och alltså inte kan finnas här för mig nu när jag går igenom allt det här jobbiga, känns övermäktigt. Så jävla dålig tajming. Han har, trots allt som hänt, varit min allra bästa och närmaste vän som jag delat mycket jag aldrig delat med någon annan. Känner inte att jag har någon annan i min närhet som jag kan prata med om det här jobbiga som dykt upp. Visst, min terapeut är bra, men just nu vill jag också ha någon som kan vara nära och hålla om.

Knallar du runt som en enarmad bandit nu?
Hoppas du kryar på dig, jag har skickat lite fina blommor till några som behöver det.
Och DU om någon behöver det, och förtjänat den det har du många gånger om!

Allt bra med mig, trevligt och roligt att folk ser och märker att tempot hos mig är lite bromsat.
Du kan ha stor del i den förändringen tror jag, lite av min insikt osv. Sedan är det att jag utvecklas inom arbetslivet också.
Man mognar på alla plan.

Slutsatsen jag vill komma till att hela detta forum är fantastiskt, det finns så otroligt mycket klokhet och visdom här. Jag läser väldigt mycket och ofta på de andra forumdelarna och det hjälper mig att förstå hur andra tycker/tänker och ger så mycket insikt!
Nu blev det mycket om lite, hur som jag skickar dig ett fång med färgglada tulpaner. En stor! Bukett, till Trollet i dig smyger jag in lite långa kottar oxå.
Kramar morsan och snubbla inte på svansen din nu när du bara har en arm att ta emot dig med!
Kram/A

Redan varit uppe och skjutsat princessan till jobbet, röjt av i köket och dammat av möblerna och skåp etc. i vardagsrummet och skall bara ta det lungt idag. Lilleman trynar fortfarande.
Sedan idag är det innebandymatch och ikväll blir det mys och schlager med grabbarna den underbara jobbar till tio ikväll då jag skall hämta......
En vanlig lördag, lite mer städa kanske, eller tvätta ......
Blev riktigt glad över att jag och Anli kör nu tre helger vitt, till att börja med!
Tack Anli du gjorde min dag, vad kan jag göra för dig? Nu är det du som är princessan........
/A

Då tutar och kör vi, inget alls de kommande veckorna. Tummis på det, du och jag vännen.
Vi kör detta nu.
Faaaan vad nice.
Lite av A.A-stile...... (Andreas och Anli) :-)
Kramar vännen.
/A

Blir glad av att läsa dina inlägg, hoppas du får en lika bra lördag//kram Kalla

:) Ja, en utmaning sitter aldrig fel, speciellt inte när den gör gott också.
Jag börjar känna mig redo, har fått nog...igen :( Faller dit för ofta och känner hur det sakta börjar gå åt riktigt fel håll. Inte långt kvar tills jag köper flaskor och gömmer i garderoben (eftersom jag vill ha mkt MER än "normal drickar vinet"...har redan tänkt tanken :(

Så ja, nu är jag klar! Kanske är det denna gång jag lyckas?
Jag antar utmaningen, nu kör vi! 0 tolerans!

Ville bara titta in och hälsa! Blir glad av att du tar så bra hand om dig :-)...för det är du värd. Kram/R

.

i markattas observationer - bara du själv A vet om du tycker att det stämmer och om du ser det som en önskvärd utveckling; att bli lugnare, tänka ett varv till och stanna upp ibland...

Om du vill kan du fundera över din vana att ställa dig i skottgluggen... Tänk om du i högre grad skulle sätta dig själv i första rummet? Att för din egen del samla på vita dagar - jag tror att du innerst vet att det skulle göra dig gott.

Jag bidrar med ett blockljus att tända när du tar dig tid att titta på det en stund. Ett ljus brinner vackrast i sin egen takt.
Kram på dig och ha en fin helg! / mt

allt ovanstående - så var det med min man. Efter en tids nykterhet sov han massor, helt otroligt mycket, en sommar. Nu åtta månader efter det sista (hoppas jag) återfallet och många månaders nykterhet före det är han i prima form. / mt

inte låta bli att länka till del 3:) Grattis till att du blir alltmer synlig! Jag antar att du kommer att upptäcka helt nya sidor hos dig själv:)

En kort resumé: En dag kommer Tooticki på besök till Muminhuset. Hon har med sig en osynlig varelse, Ninni. Ninnis faster har varit sarkastisk och elak mot Ninni och därför har hon blivit osynlig. Men Tooticki tror att Muminfamiljen kan hjälpa henne. Muminmammans stora kärlek och omsorg får flickan att steg för steg bli mer synlig. Men ansiktet förblir osynligt. För att Ninni skall få ett ansikte måste hon visa sin ilska.

http://www.youtube.com/watch?v=l4-_bJY1iws

Kram och ha en härlig lördag! / mt

Jag menar mina ord Adde, har läst följt din resa. Även jag har fått förmånenen att bevista Länsmansgården.Helt fantastiska mäniskor, synd att denna jävla helvetes sjukdom är så sjukt svår att få bukt med.