Senaste kommentarerna i forumet

...premiär att skriva i en annans tråd...känns lite famlande men här är jag...

Adde, jag tror jag läst igenom det mesta du delat med dig av på detta forum.
Tack för dina ord av klokhet, de klingar bakom pannbenet mitt när hjärtat frestar ta över mina handlingar mot min trasige make.
Utan att veta så känns det som att du spelade i samma division som min make nu är aktiv i.

Du behöver inte svara men jag har en undran...here we go....

Du frågade på min tråd om maken kan stå för behandlingen själv.
Han vill sköta detta själv, vilket är sunt någonstans i sörjan han sätter sig i. Jag vet nu att han blivit utkörd från tidigare arbetsplats pga alkohol och i samband med det vidrigt beteende. Ha har tydligen genomgått 2 behandlingar i början och slutet av 90-talet. Utöver detta inlagd på olika psykavd. Han har flyttat i samband med separationer från sina ex. Han har gott rykte inom sin profession och får därför nya jobb utan större ansträngning.

Situationen nu är att arbetsgivaren inte hjälper med behandling, vad jag vet. Han vill ha hjälp, eller ville, vet inte riktigt var tankarna ligger just nu.
Jag undrar...om han har det i sig, att han tycker att 'någon annan' ska hjälpa ekonomiskt, uteslut mig, är han då inte tillräckligt motiverad till behandling?
När jag nu skrev ner det känns det solklart att det är så det ligger till...
Tar tacksamt emot din spontana reaktion...

Han vet att jag har kontakt med Nämndemansgården och att jag finns på ett forum. Det stör honom...han sa:
"är väl han som är huvudpersonen i detta " och att jag "går bakom hans rygg".

Jag går inte in i diskussioner runt dravel utan svarar som jag menar, i detta fall som i alla andra sammanhang,
" att informera sig själv för sin egen skull är inte att gå bakom någons rygg"

Han har få gånger bett om ursäkt för sina vidrigheter mot mig och nu är han helt tyst sen 3 dygn. Jag tänker inte ta kontakten, den blir naturlig när jag far tillbaka till vår gemensamma lägenhet. Vilket kommer bli ett par gånger fram till jul. Vi ska fira jul i min oas och jag har semester till dess. Denna tiden skulle vi haft tillsammans och nu är jag här utan honom. Han skulle jobbat men tillbringat all annan tid här med julförberedelser i gammal tradition med korvstoppning och pepparkaksbak...
Nu kör jag det racet själv. Jag är inte bitter men ledsamt är det. Har levt så här många år som ensam förälder så korven kommer stoppas på scan och kakorna kan kvitta. Blir den reviderade utgåvan med senapen, skinkan och knäcken ;) kommer fler jular!

Du har, på mina månader som läsare och nu som delaktig, gett mig en insikt och kunskap jag aldrig skulle hittat hos min trasige man. Förhoppningsvis vill han läka sig inifrån...omplåstring utifrån är ju ett ogjort evighetsarbete, oavsett hur väl det är menat...

Tack för din generositet.

Jag är imponerad över din resa, din styrka, att orka vända och hålla dig kvar med blicken vänd åt ett tillfrisknande.
Tack för jag får ta del av din historia.

Ta du väl hand om lilla Andreas då han gör sig påmind där inne i dig. Alla våra små Andreasar, Viktorior, SmåDompisar och Mullepigor finns kvar innom oss. Jag tar hand om flickan Victoria då hon dyker upp och söker tröst eller bekräftelse, det hon tycker sig saknat då kan jag ge henne nu. Förstår du vad jag menar? Jag tar henne i handen och lovar att allt är okej, jag är den vuxna och hon kan lita på att jag tar henne och det hon känner på allvar. På så vis är det mycket lättare nu då jag själv inte är lilla flickan längre (nej kan inte alls identifiera mig med de orden, vare sig liten eller flicka) utan vuxen kvinna, vuxen människa i flera bemärkelser.
Ps, när jag är 86 kommer jag att vara en go och stolt tant, lite tjock utan att bry mig och bära blommig tältklänning och förkläde som min farmor. Mina barnbarn ska titta imponerat på mig och stolt tänka att jag är den mjukaste och rynkigaste tant de sett och jag ska lukta jäst kanelbulledeg och shieldtvål (kommer ni ihåg? Den där marmorerade vackra grön-blå tvålen på bit? Finns den kvar??)♥

Andreas! Jag är lite som du och behöver en oerhörd massa stimulans och kickar för att kunna fungera normalt. Intressant att också se att vi var lika i skolan. Jag hade också lätt för att lära och blev fort uttråkad och började då att pyssla med annat i klassrummet medan dom andra snällt stånkade på i sina böcker. Det blev genast psykolog utredning redan i andra klass och en vända till specialklass för vanartiga barn redan i trean med upprepning ett par gånger till. Fart och fläkt med motorcyklar och extremsporter har alltid legat varmt om hjärtat och det är ett under att jag inte har råkat lika illa ut som du, men det är bara en tillfällighet.

Jag tror att det i våra fall kan vara bristen på stimulans som gör att vi börjar bedöva vårt belöningssystem med alkohol. Det måste hända något hela tiden annars blir det leda, även om allt omkring oss är toppen. Därför har jag alltid varit bra på att starta upp olika arbeten och projekt och se till att allting fungerar men att fortsätta att bara övervaka så att arbeten flyter på och administrera, är inte min grej. Jag har också alltid stått upp för dom svaga, (precis som du), och hatar orättvisor och har därför inte varit rädd för att sticka ut hakan även om man skulle åka på en snyting. Det har varit både min största tillgång, men också största problem här i livet, att inte kunna hålla käft när något är snett.

Du har en fin familj runt dig och det borde göra det lättare för dig att kunna ta dom första stapplande stegen, men det är inte enkelt. Du har tagit ett stort steg här genom att dela med dig och då är det också enklare att få bra feed back. Tidigare skrev du ju bara några peppningar här och där, (och det är ju inget fel i det), men du var lite svår att få kläm på.

Jag har blivit lugnare med åren och det kommer du också bli och då blir det lättare, men det hjälper dig ju inte just nu.

Vi får hjälpas åt så gott det går!

VV

ärför trött för att lämna vettig kommentar så jag lämnar en kram bara. Du behövs här bland oss! Kram från mig

ärför trött för att lämna vettig kommentar så jag lämnar en kram bara. Du behövs här bland oss! Kram från mig

Kommer aldrig i mitt liv prova heller.
Har inga föräldrar som varken drogat eller druckit.
Alkolism kommer oftast i två steg, jag har dessvärre både farmor, farfar och en morfar som var glada i flaskan.'
Morfar var en riktig fyllgubbe, oerhört snäll men ack vad han älskade spriten.
Mamma har förklarat att han brukade säga till mormor att han kunde inte ha en slant i fickan och gå förbi ett systembolag.
Min mamma har sett baksidan av alkolism, inte genom våld och så.
men att dom som barn fick gå runt och be om familjens pengar hos okända som morfar gett bort på fyllan.
DET är inget hon vill skall ske sina barnbarn.
Det har hon tagit upp med mig att nåt sånt det vill hon inte veta av,.
Men du vet hur det är, alltid hitta några orsaker och smitvägar.
men bara en sak som gäller eller hur.
Du är så klok Adde jag beumndrar dig.
Jag tycker alla här inne är bra, fantstiskt bra.
En del av mig helt enkelt.
Nu är ytterligare en tvättmaskin klar, dags att hänga om den förra tvätten torkat.
Sedan gick gratisätarna ut och åkte pulka så det har inte blivit ngt pepparkakshusbygge.
Undrar vad vi skall hitta på för middag ikväll.
jag stekte köttbullar med gräddsås och hemlagat potatismos till.
Lilleman ville ha pasta så det fick väl bli så.
Har köpt en smarrig kladdkaka som blir kvällens överaskning.
mmmmmmmmmm me like!
Kramar i natten!

Ska kolla om min kisse vill krypa upp hos mig om jag sätter mig i fåtöljen och läser (sover!) innan det är dags att kuta iväg till simning med barnen.

Hur smakar det, ni som följt mig sista dagen vet ju att jag delat med mig av lite småsaker. Inget stort förutom när jag blev påkörd och hamnade i koma.
Men som sagt, jag gilklar ju att träna. Gå på gym osv.

Inget lagom här inte.
Jag kan en del om träning och mat och vet hur viktigt det är med alla delar för att få en sund livsstil.
DÄR sömnen är oerhört viktig om man vill utvecklas optimalt.

När jag tränar tränar jag seriöst efter ett 2-1-2-2 schema. Dvs jag tränar två dagar, vilar en, tränar två dagar och vilar två.
På detta sätt om man lägger träningen efter veckodagarna tränar man mån, tis, ledig onsdag tränar tors, fredag och är ledig på helgen.
På helgen skall man VILA OCH GÖRA INGENTING.
DRICKA SPRIT GÅR INTE, ALKOHOLEN ÄR SÅ ENERGITÄT (sorry caps lock) och alkoholen i sig har en viss katabol effekt.

När du tränar, oavsett om du gör det för att få stora muskler eller få ökad kondition så vill du ligga i en anabol fas. Dvs en uppbyggande. En katabol är en nedbrytande.
Detta vet jag, men endå....................

Och även om jag är i en träningsperiod så om sommartid dock även vår och höst spelar jag en del golf. Helst en tre fyra runder i veckan.
Det tar sin tid men det gäller att planera.
Till det så har vi hus och hem som skall ses över, gratisätarna skall ocksåå underhållas. För att inte tala om frun som kräver sitt.
DÄR kan man tala om förena nytta med nöje ...........hahahahahaha

Sedan har man ett arbete som skall skötas, en fritid........
+ Jag har engagerat mig fackligt och är aktiv i det oxå.

Tror i min kamp att de flesta arbetare på mitt jobb skall få det så bra som möjligt att hela företaget kommer bli tvugna att tänka om.
Annars kommer ArbetsMiljöVerket och hälsar på.

jag vill gärna vara förberedd och ha stenkoll på vad som händer så jag har redan idag kontakt med inspektörer på arbetsmiljöverket så jag vet att jag har ryggen fri när jag går på möte/konfrontation med arbetsgivaren.

Ni ser, jag skapar även farten.
Ser till att de flesta hänger med.
Förbereder mig inför nedförsbackarna så gott jag kan.

Funkar det inte då får man stiga åt sidan och stillsamt se på.

Så sent som i höstas var jag aktiv med att spela på hästar, levde i den karusellen, läste på om hästar ställ och kuskar. Följde allt väldigt aktivt
Följde shoiwerna live via nätet och spelade för ca 1500 om dagen.

Visst jag vann en del, förlorade även en bit också, men det är liksom inget liv.
Been there done that.

Ge mig nåt mer, någonting nytt????????'

Och därför är detta forum så bra, här kan jag till viss del skriva av mig.
Jag kan peppa och få folk att känna att dom betyder någonting, att jag betyder någonting

Nu Känner jag för att gå ut och dansa, jag har sedan jag varit sex år dansat folkdans.
Tiden gick jag blev äldre. Jag och min partner dansade bugg, latinamerikanskt och vi var även med i Lasse Kuhlers pardansgrupp och dansade jive.

jag ingick i en dansgrupp som dansade 1700 tals rokokodanser.
Björn Strand, grundaren av Wiraspelen här uppe i Roslagen arrangerade även ngt som hette Musik på Margeretelunds slott. Där systrarna Von Essen bor.

Så två spelmän, en man och en kvinna som spelade och sjöng så utförde vi även 1700 tals rokokodanser.
I egensydda uppsättninger. Häftigt.
Kanske inte lika häftigt som street dance men endå.

jag har dansat Hälsingehambon, UpplandSchottisen.
Vanlig styrdans är roligt, brukar säga att visst det finns dom som säger att dom som tycker det är roligt att dansa inte har råd att hänga i baren.

FEL fel fel, jag har råd att hänga i baren. Men nu så är det inte intressant.

Älskar mat, gillar att laga MAT.
PROVA OLIKA ANRÄTTNINGAR OCH LABORERA I KÖKET. (Sorry caps lock igen)

Vad är det mer ni vill veta? Snutämne var jag, men en traumatisk motorcykelolycka satte stopp för planerna som jag haft enda sedan grundskolan.

Ett tag tänkte jag utbilda mig till rehabinstruktör, och arbeta med antingen nyskadade eller personer som fötts med diverse handikap.

Och då skulle jag kunna ta lärdom av mina egna erfarenheter och omsätta det kunnandet i praktiken så att säga.
Men det lovades från höger och vänster hela tiden men inget hände, så jag tröttnade.
Ville inte bara dra i vårdkedjan. Jag ville att det skulle hända ngt.

Så jag sökte själv arbete och fick det.
Arbetar nu med logostik och sliter och släpar hela nätterna.
Vi tömmer långtradare och kointinrar på gods
Vi är ett glatt gäng mina talibaner och jag.

Tyvärr så känner jag hur det är att vara längst ned i näringskedjan då alla trampar nedåt när dom skall klättra uppåt.
Mina arbetskollegor kan dessvärre inte så bra svenska, har inte lika lätt för att hävda sig och blir lätt trampade på.
Då kliver jag in som facklig representant, som sagt jag vill att det skall blåsa om mig.
Ingen lätt uppgift jag tar på mig.

Men detta är en figt som bara har en vinnare.

Han vill sluta, men inte ännu. fast vi skiter i spriten nu va!

Vart är du morsan, vill kamma din päls och bara prata lite.
Dricka en kop varm choklad och ge dig en kram och tacka dig för att du finns!
You are one of a kind!
Maria, du vet du är du och det känns fantastiskt. Hur gammal var jag nu igen????
Viktoria, du är flickan det har vi kommit överens om nu va?

Alla ni andra, svep med förstånd............och Dompa......inte såna stånd, du nämnde ngt om kondomer förut men jag kan så lite om det dära. *blink :-)
//A

nu kommer vi till Andreas egen lilla vrå :-) Tack för din delning !

Gemensamt för oss beroende är att vi nånstans inom oss har en brådska, livet ska gå fort och vi söker kickar på olika sätt. Jag har inte följt dig hela tiden men är det så att du även haft en förälder som druckit/drogat ? Och har du provat droger ? Hur det än är med det så kan du vara på rätt väg nu genom att kolla in och ta hand om dig själv och se hur du är med hjälp av alla här på forumet.

Välkommen till en nystart :-)

Kram !

Mina barn är mitt allt, men även min älskade Anna panna är mitt allt.
Trots det så var det jag som gjorde henne så illa så illa.
Eller vad skall man säga, det var inte mitt fel men endock.
Detta var way to far before the alcohol.
Vi skulle åka till Ullared hon och jag. En kall natt, med is och snö begav vi oss iväg på bilfärden.
DÅ, vid Rök, utanför Ödeshög får vi sladd på bilen, kanar vänster kanar höger och swosch........
Vi voltar med bilen och flipp floppar ut på en äng. Bilen stannar ståendes upp och ned på taket.
Vi klättrar ut ur mitt förarfönster.
Min älskling fick dessvärre en whiplashskada i nacke rygg.
Jag, Katten, klarade mig utan en tillstymelse till ............

Som sagt alltid haft ett liv med fart och fläkt, arbetade i min ungdom (Maria hur gammal tror du jag är förresten) som glassbils chafför. Prata kan jag ju, köra bil har jag ju kunnat. Äta glass är gott.
I början av min underbaraste och mitt förhållande så jobbade jag jämt.
Kunde arbeta 12-13 timmars pass och när the babe frågasde om vi inte kunde stanna och äta ngt så erbjöd jag en god glass.
Men hon höll fast, fattar ni att man inte kan annat än älska henne.
Hela tiden har hon varit vid min sida, under hela rehabiliteringsprocessen och allt.
Och sedan Så har hon givit mig det finaste man kunnat få!
TVÅ stycken världens bästa (ibland) killar.

Ingen ro och ingen vila. Det kommer när man blir gammal.

Nu skall det fixas pepparkashus och voila! TADA, kommer senare ikväll tror jag.
Vad tror ni?

//A

Ja det är konstigt, vi VET hur underbart det är att vakna nykter, träna som du sa (har oxå tränat mkt i perioder) och känna sig stolt över att lägga sig efter en nykter dag! Men ändå...ändå korkar man upp flaskan! Förstår det inte, hur kan man leva i sån total förnekelse? Mkt märkligt! Visst är det skönt att bli berusad (lite lagom), men det blir ju sällan lagom för oss, och känslan att vakna bakis är liksom aldrig värd den där stunden av lugn!

Jag ska klara i dag oxå!! Självklart många dagar till, men börjar med en dag i taget. När jag får svårt att stå emot ska jag tänka på dig och alla här inne som kämpar sina strider där ute! Det går! Det har många här bekräftat. Vi får tänka på dem och få kraft.

Nu ropar barnen...

Kram Anli

Välkommen till forumet Andreas! ;-)
Man är den man är och man blir det man blir. Att säga till dig att ta det lugnt verkar vara som att hindra en tsunami. Jag tror däremot att din kärlek till livet och din kampvilja räcker gott som bränsle åt ditt expresstågsliv. Kan inte riktigt se alkoholens positiva verkan där. Bara en reflektion ifrån min horisont. Ta det för vad det är. Hursomhelst, mycket spännande att få ta del av bitar från din resa. Det här jag varit nyfiken på länge. Du har sådan kraft, grabben! Om du lär dig bemästra den kan du nog fan bli en superhjälte! Tålamod, tålamod. .. BJÖRNKRAMMAR!/NM

Av din berättelse, vilket liv du har levt hittills, tack för att du delar med dig av det!.
Blir nästan trött bara av att läsa om det, längtar inte du ibland bara efter lugn och ro?.
Måste det alltid gå i 120?, har du någon gång provat att göra helt tvärtom.

Jag känner dock igen mig lite, när jag var ung (20-års åldern) så var jag lite grann som du, tyckte jämt att det skulle hända saker, vilket det gjorde men inte alltid bra saker...
Blev äldre, fick barn och drack mer och mer mycket för att stå ut med tristessen, dvs det vanliga livet där det inte händer mycket för att man har ansvar, jobb, barn och det går inte att bara hitta på crazy saker längre.
Drickandet blev mitt sätt att revoltera mot det, göra varje dag till festlig, sitta uppe länge på kvällarna och göra som jag själv vill.
Funkade i början men sedan fick alkoholen mig fast och resten vet ni ju.

Idag lever jag ett lugnt liv och har börjat uppskatta att livet inte går i överfart. Självklart är inte all längtan efter att "leva" borta men jag vill leva på ett bra sätt, ett annat sätt än tidigare. Försöker nu hitta det sätt jag vill gå vidare på.

Du skriver att barnen nästan gjort det till en grej att det inte ska drickas, där har du ett stort varningstecken. Varför gör de det tror du?, för att det inte har påverkat dem.
Nej, klart att det har, annars skulle de inte vara så viktigt för dem att du inte dricker.
Mina började säga till i den åldern, gör inte mitt misstag och strunta i det. Har ju nu i efterhand förstått att de tar det som att jag helt struntar/inte älskar dem eftersom jag inte gjorde som de bad mig. Alkoholen gick före dem.

Nu måste jag ut i mitt liv, element gått sönder, ej optimalt i kylan, måste ut och köpa nytt och fixa elektriker.
Stor kram!

Var det förra helgen jag funderade starkt att ta mig dit, kommer inte ihåg där har vi min Alzeimers light........
Men skit i det sa kärringen och sket i vasken, det löser sig!!!!!
Klart vi är buddies, det är ju du och jag och några till.
Vi kommer vara ett glatt gäng. Lite överförfriskade ibland av livsglädje, förmågan att kunna sova gott.
Inrikta sig på det värdefulla här i livet.
Som förutom våra barn är att få vänner och bekanta.

Folk som delar samma uppfattning om livet.
Som hjälper en annan att bromsa upp. Ta det lugnt, eller som ungarna säger "Chilla"

Här är det snorkallt, och jag som nyss köpt en ny luftvärmepump.

Installerade den förra onsdagen, på torsdagen kom snön och kylan så tajmningen var bra.
Bara det att dom hängde den på väggen så det vibrerar i hela huset.
KUL nu, om tio år hur låter det inte då?
Som ett reaplan!
Nä, ringer dom jag köpt den av och säger
- Gör om ocgh gör bättre!
Over and out!
//A

Löv i svansen och på huvudet, lite snö fick du visst oxå när du satte ut mat till djuren.
Klart det är en trygg julig stämning här.
NyMan med sina fina texter, Dompa som kraxar som gott han kan.
Vi alla är en familj, på gott och på ont. Vi eller jag har utlämnat mig oerhört bara på den korta stund jag varit här. ca två mpnader, och endå har jag bara skrapat på ytan, skulle kunna skriva böcker om elände och glädje.

Men just nu finns det bara glädje i mitt hus, i min tråd.

Jag önskar att de som vill kan och har tid kommer över till mig i "Nu får det faaaaan vara slut!!!!!"
Jag har dukat upp med kaffe, finns te för de som inte vill ha java.
Bullar, stora goda kanelbullar med pärlsocker på mmmmmmmmmmmmmm
Ni är alla välkomna!
//A

Ingen kommer att klaga på stavfel. Ingen förutom jag har heller aldrig gjort det. Min usla ursäkt är att jag högg där jag kunde. Stavar förresten skit själv mellan varven.

Men nu gäller det inte stavning. Nu gäller det ngt annat. Din historia är stundtals hemsk, stundtals komisk (sjuk humor...en åkomma jag kanske bör berabeta...senare). Den berör. Du bjuder! Jag är en trög kille och jag kommer som vanligt att suga på karamellen. När jag har sugit klart så hör jag av mig välkommet - eller inte.

Spontant tycke (Nu är jag inne på din arena :-)); "Det finns så mycket mer i människor än det vad det första ögonkastet ger". Givetvis ser jag ju fortfarande "offerkoftan". Saker bara händer. Men nu förstår jag varför du väljer att bära den.

Kram på dig och tack för delningen. (Har ju varit på några AA-möten, tog upp språket)) /R

PS: i mina vindögda ögon så är du så stark just nu. Ärlig...inte bara peppande. Nu börjar din resa...vill du ha en kompis med dig sä har du de

Du har genom dina små kommentarer hjälpt mig att stanna titta upp och hitta tillbaks till mig själv.
Jag har skrivit lite om ditten och datten rakt från vad som dyker upp i skallen.
denna sargade skalle. Inte bara av alkohol utan även av hårda smälla
r sparkar och slag.
I mitt förra inlägg pratade jag om fart och leva fullt ut.
Tänker på min tid på gymmet.
Lyfta tungt och mycket. Även där kör vi full fart, jag har rätt lätt att bli stark. kan lyfta rätt tungt, framför allt har jag stark rygg men även benen. Mina små kycklingslår...........

jag håller på och tvättar samtidigt som jag skall fixa lunch och skriva här.
Allt går bara man vill, och enligt frun så är det väl oxå en sak som jag vill.... fullt ut *hahahahaha

Barnen det är mycket dom jag tänker på, men även den underbara.
Men när jag tänker på det hela såhär i efterhand så visst. Problem, men inga som har tagit skada av dom. Riktigt bra att jag i detta stadiet kommit till insikt.
Efter min sista riktigt svåra olycka så har jag blivit ofantligt trött.
Krävs oftast endast en två öl innan man dunar in så att säga.
Är väl possetivt i den bemärkelsen att det är ruset man vill åt.
Men är noga med att det inte skall vuisa rött när man kör bil.
Har väl hänt kanske men inget jag är stolt över.
Barnen hart nästan gjort det till en grej att det inte skall drickas, fast det är ok.
Äldste är 12 nu, och om jag skall kunna ha någon form av auktoritet framöver så är det dags att skruva på eller hålla sig till nollöl.
Barnewn är mitt allt, även blomman men det är hon som är min ledsagare.
Hur lät det där? Inte så att jag är ett paket som behöver assistans, nä. Hon är den trygga famnen (ibland) Vi pratade senast idag när jag skjutsade henne till jobbet av vikten att VI gör saker med varandra........ hahahahahaha TILLSAMMANS skall det vara! Jaja, ni fattar ni som orkar att läsa er hit.
Nu kommer det bara bla bla bla ut ur fingertopparna.
Skriver mer senare. Vad roligt att det tittar in lite roluigt folk i min tråd.
SNÄLLA stanna, jag har kaffet på, det finns bullar. Ta och ät.
Kommer strax tillbaks, ni vet man är som eb sprutmaskin, överallt ioch ingenstans!

det här är min tråd, här kan ni läsa mer om mig, ställ gärna frågor.
INGA är för dumma jag svarar från hjärtat!
NI är mina hjärtan, just nu. Ni gör mig levande, TACK!
//A

Hinner inte skriva så mycket nu, men du berör! Du är inte ensam.. Bli inte arg om jag håller i din hand så du inte kan springa iväg i hundranitti...
Kanske reagerar du på "bromsen"?
Men jag (vi) gör det inte för att vara djävliga mot dig!
Jag vill gärna lära känna Andreas och om jag kan få honom att lära känna sig själv så kanske vi har en win-win situation?

Stor helgkram /trollmorsan

Det krävs ödmjukhet för att vara tacksam tror jag.Jag funderar ofta på detta själv,och stundom när jag får ro i själen tänker jag på hur oerhört tacksam jag är.Tacksam över att jag är nykter,frisk ,har ett arbete,tak över huvudet,kan äta mig mätt varje dag..Ikväll när jag ska på möte ska jag föreslå detta som tema att dela med sig om..Tacksamhet...

Nu kommer en liten berättelse om mig själv, read it or not.
det ger mig oerhört mycket att skriva, utlämna sig själv och på ett bra och fabntastiskt sätt låta sig se nyanserna av sitt leverna..... Eller hur det nu blev????????

Som ung liten spatting var jag full med energi enligt dom som vet (mamma&pappa)
Var med överallt och lärde mig mycket.
När jag gick i fyran femman trodde mina lärare att jag hade en brist på något för jag var oerhört pratsam och höll på under lektionerna. På en fråga om jag eventuellt skulle behöva gå om ett år satte skolan in psykologer , på begäran av mina föräldrar, för att studera mina kunskapsnivåer.
Det visade sig att det merparten av de övriga skolkamraterna tillgodogjorde sig under en skoltimme lärde jag mig på tio minuter. Resten av tiden gjorde jag.........
Jag gick runt och sysslkade med det jag tyckte var roligare, det andra hade jag ju redan lärt mig.

Detta uppdagades återigen när jag började göra läxor med mina barn. Jag har aldrig behövt gföra läxor i den utsträckningen. Läste jag en sak så satt det där. Så detta med att öva, lära in var nytt för mig.
Men ack så viktigt att mina barn får göra det också.
Nu kanske nu tror att då var jag ett geni, nä. Jag var som ungar är mest. Det skall vara enkelt och det skall gå fort. Klar, nästa......
Då jag hade en pappa som var med och ansvarade för datauppbyggnaden i sverige på tidigt -80 tal hade jag tillgång till egen dator etc på rummet.
Lärde jag mig att knacka kod och skriva program på den? Nä, jag spelade spel thats it.
Smart? Nä inte så här i efterhand men men. Jag levde livet.
I skolan på högstadiet sade min lärare till mina föräldrar att:
-Mycket har han hittat på men han har alltid stått för det han gjort, och han ser alltid efter de svaga. Även där var det full fart med alltm visst det var skoj och ju äldre man blev desto roligare, men även farligare.
Vet inte om så många kommer ihåg när Paolo Roberto var kungen i kungsan. -86 tror jag att det var.
Inte många som minns hans bror heller? Eller personera runt omkring kärnan........
Tiden går, jag går i gymnasiet, jobbar samtidigt. Jobbar mycket. Tar studenten allt är guld och gröna skogar.
På hösten -92 klotar jag med båge ordentligt första gången. Kör rakt fram i en kurva, trycker ned en stor orienteringstavla och ligger och skriker.
Kompisarna som är med ringer ambulans. Den kommer, det roliga är att detta hände i Knytby, är det inte platsen som gud inte finns......... hahahahaha
Påväg till Uppsala Akademiska håller ambulansen på att krocka med rådjur, och jag förklarar liggandes att det är nog lika bra att jag kör så vi kommer fram........

Jag ligger på sjukhus ett par veckor, operarerade armen, armbågen, fick titanskruvar med plattor i armen. har sådana ärr på armen så dom får ta hud från benen och transplantera.........
Kommer ut från sjukhuset, jobbar. På den tiden så gör alla lumpen, så även jag.
Jag var ridande militärpolis. Som jag har ridit.........
I gruppen så blevb jag fordonsförare. Visst det var roligt, körde så bilen blev skrotad när vi muckade. 28 januari träffade jag min underbaraste blomma. Min ledsagare och trofaste vän, hon som stått ut med mig mer än halva mitt liv.
I början kamnske det inte var så kul, jag kände många och umgicks med alla sociallt.
Kände, känner mycket kompisar tjejer osv.
Jag är en sådan person, jag vill veta att alla har det bra, jag är ett lejon och ser efter min familj. Vill att alla skall ha det bra. Vi köper en lägenhet, bra jag arbetar och står i. Drömmen om att en gång kunna bli polis hänger kvar. Jag köper en ny motorcykel som förvaras i lägenheten första vintern.
Jag kör mycket hoj, åker på bana land och rike runt.
PANG! Hösten -95 blir jag påkörd av en 76årig gubbe som kör bil på fel sida av vägen.
Jag jhamnar i koma, ligger i respirator i nio veckor.
Vaknar på karolinska. Är för dålig för att komma till danderyds sjukhus.
Hamnar på Stockhoplms sjukhem vilket är sista anhalten innan liksäcken , framtiden är inte god om man säger så.
Där vill dom att jag skall placeras på långvården. Mina föräldrar strider och vill inte.
genom kontakter innom vården kommer dom i kontakt med en specialist på hjärnskador. Det har jag tyvärr fått.
Han studerar mina journaler och ger rekomendationer till personalen.
jag får lära om allt. tala äta och gå. Sitter första tiden i rullstol, får gå till logoped och lära mig tala korrekt.
Träna träna träna, jag klarar gå med rullator korta sträckor.
Blir förflyttad till danderyds sjukhus.
Även där är det en kamp om livet.
Har opererat ögonen två gånger för att kunna se ordentligt.
På karolinska svällde hjärnan upp så dom var tvugna att öppna upp skallen.
Så är det, men det gäller att inte deppa ihop.
Smtidigt innan olyckan så åkte jag med en motorcykelklubb, de andra körde HD. Men varför vara som alla andra, kärringen mot strömmen. FORT skall det gå.
Men klubben var mig oerhört behjälplig i min rehabilitering.
Jag har dom mycket att tacka för.
Tiden går jag skall ut i arbetslivet på arbetsträning.
Ja snacka om arbetsgivare som utnyttjar systemet och de sjuka.
På mitt arbetsställe fanns det 8 stycken som gick på arbetsträning, gjorde fullvärdiga arbetsuppgifter men fick knappt någon lön att tala om.
Arbetsgivaren fick däremot bidrag för att han hjälpte folk ut i arbetslivet.

Ett tag körde jag tidningar, ni har sett den röda tråden va?
Vad är gemensamt gebnom hela livet?
FORT, det skall gå fort. Men inte för fort. En dag näör jag körde tidningar fick jag möte med en buss, jag väjer och hamnar i dikeskanten. Parerar och kommer över på mötandes trafiks sida där jag får möte med en bil. VÄJER och sladdar. Mitt bakparti sladdar in i mötandes persons framvagn och jag sladdar in i hennes bil så hela framdäcket flyger iväg. Föraren förstod inte vad som hänt.
Polis blir kallad till platsen för folk trodde jag var onykter.
NÄ, inga problem där inte.
Drar mig även till minnes en annan gång polis blev kallad till en olycka jag var med om.
Jag råkade preja en bil upp i en snövall på motorvägen då jag missade att han körde i expressfasrt i bussfilen. Även där ville föraren av den bilen att jag skulle blåsa. Dom om hans snopenhet då det var grönt för mig.
Nu bev det lite luddigt detta men jag skriver det som poppar upp, redigerar gör jag efteråt.
Stavfel, ja visst.Appropå fart och att det skall gå fort. I början på 2000 talet och även slutet på 1900 talet var jag väldigt aktiv med aktier.
Arbetade med en kommissionär rätt tätt.
Var en av de första daytraders som det skrevs om i tidningarna. hade en liten dosa som var uppkopplad så jag fick kurserna minutvis hela tiden.
Handlade mycket och ofta. Stora volymer, hade ett courtage på 0,001%.
Nu pratar vi om två tre miljoner som man hade en timme, en kvart och sålde sedan med vinst eller kanske förlust.
Även där gick det fort, jag gillade att vara i blåsten..............
Vi köper hus, får barn etc livet kommer ikapp.
Jag är aktiv med whisky, kan en del. CVarit med om när masterblenders från scottland är på besök.
Har nära kontakt med founder of the Scandinavian Whisky Sociaty.
Var med i början och sköt till pengar när MackMyra startade sin resa.
Dessa killar som fick för sig att börja med ngt trevligt Magnus Dandadell or what his name is?????

Är en livstids medlem där, är även en founding patroll member i Scandinavian .......

Vad vill jag säga med allt detta? inte en aning men det är skönt att skruva av sig och sätta ord på tankarna lite.
Mest är det för min skull jag skriver. ger min historia, fast det endast är fragment av sådant jag gjort.
Startade en aktieklubb med mina barndomsvänner -97 och vi har gjort fantastiskt mycket tillsammans. Varit i wärmland och paddlat forsränning, varit i sälen på skotersafari som slutade i att jag flög upp i en gran med skoter och fick sågas ned.
Vi var i London på tioårs jubileum och där irrade mabn runt på bar efter bar. Vi var i spanien och det kan ni läsa om här ovan hur det gick. Det var då jag började komma till insikt.
Jag har varit i Val´d Sierre i frankrike och åkt slalom, i zeel am see alltid full fart!
oj oj oj, nu har jag skrivit och skrivit och nu skall jag läsa, redigera och vem vet?
Jag kanske raderar alles?
Men sparar först, sedan får vi se dom som orkat läsa hit skall ha en eloge.

Eller för enkelhetens skull så skiter jag i att radera, redigera osv.
Snälla klaga inte på stavfelen eller what som ever.
detta är bitar av mig själv, vem vet?
kanske någon som känner igen mig i denna text. Grattis, säg hej!

Jag borde kunna skriva mer men jafg orkar inte.
Orkar inte läsa vad jag skrivit, är såååå trött.
Och det är då inte pga sprit, nä skadorna jag tyvärr fått gör att jag är konstant trött.
Redan när jag vaknar.
Thats the life...................
Men jafg är glad för livet, förstår inte varför jag inte är snäll mot mig själv??????
Vill inte, måste.
Ta hand om mig ......................
//A

Hej Anli,

Jag är som du, med skillnaden att jag är frånskiljd och därmed ingen som har koll på mig.
Jag har försökt sluta tusentals gånger, men det går inte.
Jag minns hur bra jag mådde när jag tränade 4-5 gånger i veckan, och hade alkoholkonsumtionen under kontroll. Och sömnen som du skrev om..den saknar jag.
Och jag förstår inte varför jag dricker, har inget att skylla på, jag borde vara nöjd med mitt liv.
Men peppad av dig och alla andra här ska jag göra ett försök, igen...

Tillsammans kanske det går?

/Rosie

Bara ler, när jag läser... Jag tror att det är en mix av kärlek och egoism hos katter..
Känner så väl igen den. När jag ska sitta vid datorn och skriva, krånglar sig katt-a-strofen upp i knäet och om jag ignorerar honom (vilket är svårt med en röd hårtuss på 9 kilo)så sätter han sig på tangentbordet och slickar mig på näsan.. Typ, men JAG är ju här! och jag vill ha goooooos NU!
Jag har också varit osedvanligt trött.. Kanske ett tecken på att jag måste låta själen komma ikapp..?
Ska nog också gå och ta mig en lur.. ;-D
Kram / trollis

Som du ser så vaknar jag betydligt senare, skönt att känna sig utsövd, kan ju bli problem att somna ikväll. Jaja, det bekymrar jag mig för då.

Viktiga samtal ni har, jag ser också fram emot att få höra lite mer om dig. Tror det kan vara bra att sätta ord på allting, det hjälper att göra det.

Vad har drickandet fått för konsekvenser för dig? Vad säger underbara frun, hur påverkar ditt drickande henne? , hur påverkas barnen, vad tycker dem om ditt drickande?
Du svarar naturligtvis bara om du vill, men det har hjälpt mig att förbli nykter att se på konsekvenserna ärligt, inte bara för mig själv utan för alla runt mig.

Kram och hoppas du får en bra söndag!

Tack mulletant! Det känns så varmt och tryggt att ha dig här. Du vet vad vi behöver...
Katt-a-strofen och jag tog jycken med oss på utfodringsrundan.. Fågelfrö och talg i hönsnät har vi satt ut. Lite hö och morätter till rådjuren.. Till sist hängde vi upp en egentillverkad krans där vi trätt upp äpplen på ståltråd och lindat några varv.. stuckit in lite granris, så fåglarna har något att sitta på medan de pickar i sig..
Det ser fint ut, när man tittar ut genom fönstret och ser harar, rådjur, fasaner och andra fåglar samsas om maten. Det rådjuren sparkat fram, sitter de andra och tar del av efteråt..
Själv tycker jag att det känns skönt med ett kort avbrott i alla bestyr inför julen. Jag tar en kopp kaffe och njuter av ljuset som mulletant tänt.
Tänker, att trots allt, så hittar vi tillbaks till varandra... Tack alla mina kära forumsyskon!
kram /trollis

Ser fram mot det. För jag är nyfiken på dig Andreas. Tolka det inte fel...jag gillar kvinnor och katter ;-). Ja, inte på samma sätt. Loggar ut ett tag. Ongar har vaknat och nu ska jag prioritera rätt. Ingen "pappatid" by myself utan frukost och antagligen små kaos och traman. Jag tänker; "Vad hände med kondom?"...en elak tanke och inte på allvar. Vi hörs/R