skrev Dompa i Dompa!!!

Så konstigt att vi uppfattar varandra/varandras ord som vi gör. Kanske läser vi in det vi "vill" se och sorterar omedvetet bort annat.

Själv känner jag just nu att jag inte har ngt att tillföra. Inget som inte redan sagts/skrivits tusen ggr. Inser att allting inte behöver kommenteras/repeteras iaf. inte av mig. Men jag fortsätter läsandet för att inte glömma vad jag är. Dessutom är jag Tacksam för att ni delar!

Fast en grej...måste jag kommentera. Nej Stigsdotter...jag gjorde inte nummer två på balkongen ;-). Drick med förstånd! /R


skrev mulletant i Mitt nya år

Stora teman var i rörelse igår efter farsdagsbesöken…

Mannen är osäker på hur jag reagerar när han dricker ”nollöl” – han känner ett medberoendebeteende, undviker att dricka vid vissa tillfällen då han tror att jag ska ogilla det. Han är mycket tillfreds med att kunna dricka alkohollågt vin och öl men styrs av vad han tror jag tycker. Han har även att han noterat att det är känsligt inom AA . Ingen av oss vill ha ”tal- och tyckandeförbud” så och det är väldigt befriande att kunna tala om det.

I början, på sommaren, när han drack alkoholfri eller -låg öl aktiverades mina gamla reaktionsmönster och vi talade om det. Nu känns det nästan alltid oproblematiskt för mig, det har fungerat så bra. Jag njuter verkligen av att våra måltider har återgått till det gamla mönstret - minus alkoholen, lulligheten och snarstuckenheten som under de sista årens vindrickande kom säkert som ett brev på posten (snart kommer inga brev på posten längre:). Han ser själv på sin relation till det alkoholfria/-låga på ett distanserat och reflekterande sätt – kanske att just det och friheten att samtala är den starkaste faktorn i att jag inte bekymrar mig.

Jag tog till mig Magnus kommentar i en diskussion på fb: ” Av alla personer jag möter på mottagningen så är det en del som inte tycker att det funkar att dricka något med alkohol i. Det finns också andra som har använt systembolagets alkolfria alternativ och som tack vare det har tagit sig ur problem och varit utan starkare drycker ett halvår eller ett år (längre än så har jag inte haft kontakt med dem). Vi rekommenderar aldrig någon att dricka alkohol men vi har heller ingen anledning att ifrågasätta de som tycker att det fungerar bra för dom att dricka de här svaga alternativen.”

Vid middagen tog mannen upp en familjehemlighet … eller den tvingade sig upp till ytan … en omständighet som vi är medvetna om men inte så ofta berör. Den handlar inte direkt om oss-två men finns som en del i livet … ”såret blöder” säger han och ser på mig över matbordet ”kapselns hinna blir allt tunnare och snart brister den … och bra är det.” Det här har kanske med stegarbetet att göra. Jag som inte (ännu) har nån grupp läser O.C´s 12 steg för hopplösa – livsförändring på djupet, jag har insett kraften o djupet i de 12 stegen
.
Snabb reflektion:
Om öl och vin var det svårt eller omöjligt att tala förr – för ungefär ett år sen skrev jag att vi haft vårt första riktigt ärliga samtal om alkohol. Nu kan vi tala både om det som är gott och om det som stör…
Om svåra livsfrågor har vi alltid kunna tala – nu känns det (igen) som vi rör oss framåt på ett nytt sätt…

Maria 42 skrev igår att hon räknat fel och det fanns en liten diskussion om obruten nykterhet.

Vad är viktigt? När jag läste bakåt blev jag påmind om min räkneramsa som för ett år sen såg ut så här 24+53+15+173+60+20. De första 24 dagarna hade jag inte med från början.
Idag: 24+53+15+173+60+179(- - -)+195.

För mig har det varit viktigt att "se" hela processen och ställa den i relation till hur jag upplever att vi har det i livet. Den första tiden var svår. En kamp. Korta kapitel. Sommaren 2011 var en tid då vi levde i en slags bubbla och påtvingad nykterhet. Ganska glädjefattigt skulle jag säga idag men ändå med mycket gott. Sommaren 2012 återupptäckte vi lustfyllda arenor .. och i det har har möjligheten att dricka alkoholfritt haft betydelse. Omöjligt att säga vad som spelat roll för vad... hur olika processer samverkat.

När jag tittar tillbaka som jag gjort denna helgen inser och känner jag vilket arbete det är att bli fri från missbruk och medberoende. Att det måste få ta tid och plats.
När missbruket nästlat in sig i hela livet berörs hela livet när det ska rensas ut...
Underbart är det att bli fri!


skrev vill.sluta i Steget

Lite jobbig? Är väl bara förnamnet, man hugger likt en kobra imellanåt.
ångrar sig snabbt varför man var så tvär och stingslig. Men det hör väl till tillfrisknandet?
Fick spader på frun igår som kommenterade
att jad sAtt och läste här så mycket.
Men snälla du sade jag, först klagar du på att jag dricker.
Sedan när jag slutat dricka kommer ngt annat!
Vad vill du jag skall göra?
-Nej,inget det är bra.

Men ibland BLIR man så trött!
Kramar
/A


skrev Stigsdotter i Maria

Kanske inte så viktigt att det är oavbrutet? Jag har tänkt på det där också, jag räknar nämligen min nykterhet från den 28 maj då jag hade min "djävulusiska uppenbarelse", det blir fem månader. Men jag har druckit två gånger efter det. Dessa två gånger vill jag se som en bekräftelse på att det ursprungliga beslutet att inte dricka, var det rätta. Så, jag räknar min nykterhet från den 28/5 även om den inte är obruten :-)

Hoppas du får en bra måndag imorgon, kram!


skrev Putte72 i Är så trött...

Hej Trötte Harry,

Tack för din hjälp de senast dagarna.

Du ligger några nyktra dagar före mej. Hoppas jag har styrkan att följa.

Allt väl? Helger kan vara jävliga eller ljuvliga, mitt fallrep ligger ibland på veckostarterna.

Blyga stöttande kramar oss män emellan/Putte


skrev Putte72 i Här är jag - äntligen.

Helgen avklarad. Tack vare många av er. Ny vecka. Jag brukar gilla dricka på måndagar, framförallt efter en lugn helg. Men känner mej ganska trygg för tillfället.

Tog emot familjen med stora, nyktra kramar. Var först så speedad att frugan trodde att jag druckit:)

Skön söndag, körde dottern till baletten utan att vara orolig för dagenefter-rattfylla. inga konstiga omvägar. Därefter fika på stan och unnade mej en ny telefon. Fars dag trots allt! Senare långpromenad i en fantastisk höstdag, benen pallar inte mer löpning nu.

Nu avdomnad. Känner nästan inget. Läste fantastisk bok igår - tyvärr kan jag inte berätta vilken just nu eftersom jag skulle outa mej direkt. Men den fick mej att känna efter, inse att jag aldrig skulle läst den på samma vis onykter. Jag var närvarande. Stannade upp. Gick ut i trädgården och blev sittandes med kaffekoppen. Mitt i natten kände jag mej nästan som den vakna, nyfikne unge man jag en gång var.

Bara väntar på backlashen. Men är hyfsat redo.

Gonatt vänner. Finns ni i Malmö kanske vi kan hjälpas åt.


skrev Sommar12 i Steget

Tack för gensvar, ni får mig att le och att se mig själv med andra ögon.
Har faktiskt sagt åt mannen idag att "jag är kanske lite svår att leva med just nu"
men så är det nu och jag kämpar på.

Ska på första samtalet på beroendemottagningen imorgon, känns jobbigt att gräva i detta, men jag kommer ju inte vidare just nu på egen hand.

Och en sak som jag lärt mig genom att ha gått igenom depression är att det är aldrig fel att söka hjälp.


skrev vill.sluta i Min födelsedagspresent-3 mån utan alkohol

Gropig väg, triggar
Trillar du ur sadeln, så upp igen!
/A


skrev vill.sluta i Mitt nya år

Underbart att läsa, mycket visdom från mulletanten.
Må gott nu!
/A


skrev Miss K i Är vi bra för varandra?

Det har hänt en del sen i går. I morse fick han abstinens och ångest och beslutade till sist att han ville bli körd till akuten. Jag trodde verkligen att han skulle ångra sig under vägen, men han har nu varit inlagd i snart 12 timmar och verkar må utmärkt.

Vi får väl se hur det går om en dag eller två...Ibland inbillar jag mig att han inte är så sjuk. Jag jämför med andra som dricker större mängder eller hamnar i bråk o.s.v.
Andra stunder tänker jag att han kanske kommer att hålla på som innan i ett år eller så innan han blir mer stabil. Att avgiftningen inte har någon som helst betydelse.

Ni som har erfarenhet av den här "fasen" får gärna berätta. Är det t.ex. vanligt att man kan få komma på behandlingshem direkt efter. Vad händer när arbetsförmedlingen får veta?

Ska nu försöka koppla av från alla dessa tankar kring alkohol, läser nog för mycket.

Miss K


skrev santorini i Min födelsedagspresent-3 mån utan alkohol

Man vill inte och gör det ändå. Duktig när man bestämt sej men inte på detta. Klassiskt. Det är därför det är så svårt. Hjärnan är ur spår. Men det går att sluta. Kan krävas fler försök dock. Men det går. Fortsätt dina försök. Det blir lättare efter ett tag bara du håller ut lite.


skrev Miss K i Hur finner jag styrkan att gå min väg?

Hej Framtidsdrömmar
Har läst lite av inläggen i denna långa tråd. Jag tycker att det var bra av dig att skriva ett brev. Det blir som en slags utlopp för känslorna för en själv. Jag skrev också ett brev till min sambo, men det var mer i miniformat. Kanske ändå att det fick honom att förstå min situation bättre.

Synd bara att din sambo inte vågat läsa brevet ännu. Det verkar som att du har tagit tag i saker och börjat tänka på dig själv också.

Hälsningar
Miss K


skrev turen73 i Min födelsedagspresent-3 mån utan alkohol

Nej, jag vill inte dricka, för det blir inte bra. Och ändå så vill jag så gärna dricka ibland... Inser att det är helt sjukt, men att det också är det som är problemet... Jag är duktig på så många saker bara jag bestämmer mig. Men inte på att hantera alkohol, och det tar nog ett tag att acceptera. Och det som är så konstigt är ju att jag inser och har gjort det för länge sen att jag inte klarar av detta... och jag mår så bra när jag avstår... Men ändå... Jag har klarat av dagen med släktträff och allt. Nu är jag inte nykter och vet att jag har en svår dag framför mig i morgon, speciellt när jag kommer att vakna tidigt med ångest. Jag måste hitta styrkan att avstå då! Även om jag insett länge att jag har ett osunt förhållande till alkohol har jag sällan vaknat och bara längtat/gett efter för att dricka lite mer och fly... Den partypingla som jag är måste lära sig att gå på annat än sprit. För tokig kan jag ju vara ändå... Kramar. Det finns de som har det värre. Jag är lyckligt lottad som har en man som älskar mig och fyra underbara barn...


skrev santorini i Maria

om du räknat fel! Huvudsaken är att det går bra!


skrev vill.sluta i Hur finner jag styrkan att gå min väg?

Hoppas på en bra uppdatering,
Håller fingrarna o kors!
Kramar/A


skrev Maria42 i Maria

Satt på pendeln hem idag efter jättebra fika/pratstund med fantastiska Stigsdotter och började tänka på att jag är på väg mot 10 månader oavbruten nykterhet. Men känner att något inte stämmer med månaderna och inser att jag bara har gjort 8 månaders oavbruten nykterhet.
Jag har räknat fel, hur har jag kunnat göra det?
Det sägs att det är lite kritiskt vid 9 månader, nu får jag uppleva det 2 gånger, tjohoo !!
Fortsatt trevlig söndag, kram!


skrev santorini i 40 årig mamma, dricker i smyg, har gått för långt! Måste sluta!

om du berättade lite mer för maken. Han stöttar dej säkert gärna om han förstår att du verkligen tycker det är ett problem. Min man vet inte hur stora problem jag haft, hur jag gömt flaskor eller hur mycket jag druckit på vardagskvällarna eftersom han jobbat borta. Det tänker jag inte berätta heller. Det är tillräckligt med att jag blivit för full på helgerna, sånt han sett och upplevt:)

Jag vill berätta hur jag gjorde när du nämner vikten. Jag började äta enligt LCHF samtidigt som jag slutade med alkohol. Jag tycker det blir mindre sug om man äter kolhydratfattigt, det hänger ihop för mej i alla fall som är sockerberoende också. Samtidigt så gav det en bra förklaring varför jag inte dricker vin-jag ska ner i vikt. Ingen ifrågasätter det. Jag trivdes så med maten så jag bara har fortsatt, jag har ätit mej mätt på god mat. Inget sug heller, bara korta glimtar som mest är vanetänkande, inget egentligt sug. Jag äter 86%-ig choklad ibland. Nu har jag varit nykter i 5 månader och gått ner 15 kg! Alltså det funkar! Som du förstår så har jag också fått ett helt annat självförtroende vilket också sporrar. Kanske nåt du kan läsa på?


skrev santorini i Måste bli ett slut på detta!

jag tycker inte jag tryckt så snabbt men det blev ändå dubbelt...


skrev santorini i Måste bli ett slut på detta!

trollis, vi är säkert fler som är både beroende och medberoende. Jag har gjort som du sa och talat med maken. Jag sa att jag förstår om han tycker att jag är orättvis som blir arg eftersom jag själv gjort otaliga dåliga val och felprioriteringar genom åren. Men att jag ändå inte kan hjälpa att jag känner mej besviken och övergiven när han går in i dimman. Han verkar förstå och det känns bra igen. Det är en stor förändring man genomgår när den ena blir nykter och börjar ställa nya krav. Man måste väl ändå se det som en utveckling åt rätt håll. Jag tror det blir bättre undan för undan. Tack för ert stöd, forumvänner!


skrev vill.sluta i 40 årig mamma, dricker i smyg, har gått för långt! Måste sluta!

Pröva att få något annat än vatten.
Cola, fanta, sprite eller om det är middag på
restaurang så har dom säkert roligare alternativ om du inte vill ha vatten.
Du är en pärla!
Kram hjärtat.
/A


skrev Anli i 40 årig mamma, dricker i smyg, har gått för långt! Måste sluta!

Hej,

Tack för omtanke och pepp ;)!!

Söndag i dag, min värsta dag av ngn anledning. Då jag verkligen! "behövde" mitt vin. Men inte i dag! Står emot i dag!
Igår gick det ju sämre, men är ändå nöjd att jag kunde stoppa. Det är tack vare er härinne, medan jag drack vinet läste jag här om er alla som kunde stå emot och då skämdes jag...inför er, och korkade igen flaskan. Så nej, tänker inte se gårdagens glas som ett stort misslyckande. Gjort är gjort och bara att se framåt!

Det svåra är nu alla jobbmiddagar som står som spön i backen denna månad. Brukar ej va så många för mig, men JUST nu när jag bestämt mig för att sluta (dålig timing?) så har jag flera som jag verkligen MÅSTE gå på. Men det får gå på ngt sätt. Kan nog bli så att jag tar ngt glas vin då, alla gör det. Vet att det ej borde vara ngn issue, men för mig känns det svårt (än åtminstone) att dricka vatten när alla dricker vin. Fånigt, ja visst! Men så känns det just nu. Men vi får se, kanske klarar jag det oxå (dricka vatten alltså). Känns ändå ok idag trots vinet igår, det där galna suget (psykiskt/fysiskt?) från första 3 dagarna har ej blivit värre idag trots intaget i går. Vill ju verkligen ha vin, men vill jag vill hellre INTE dricka om ni förstår vad jag menar. Hellre lägga mig nöjd och spiknykter.

Kram Anli


skrev Stigsdotter i Dompa!!!

Det är så gott! Vad bra att ni fattade tycker för varandra hela högen, hon verkar ju vara precis vad ni behöver! Och dessutom inte vara morgonpratig - perfekt! Men vad satt du och gjorde på balkongen sa du...?

En volta kan förresten betyda mycket, för mig är det att gå i fängelse -"att göra en volta""!

Jag håller naturligtvis med föregående talare, du är duktig på att tala klarspråk på ett respektfullt sätt, sådant trivs jag med, vill själv vara sådan även om det tyvärr ofta blir "tala först och tänka sen" vilket inte alltid är så lämpligt. Jag uppskattar att ni talar klarspråk med det ni ser, även om ni förstås bara ser det jag visar ;-)


skrev m-m i 40 årig mamma, dricker i smyg, har gått för långt! Måste sluta!

tidigare kommentarer. Jobbigt att ge med sig för behovet, men bra att du stoppade efter två glas och inte när det var slut. Hur känns det idag?

/m


skrev mulletant i Hur finner jag styrkan att gå min väg?

att om det blir besvärligt så går du. Visst vet du vart du ska ta vägen? Kram igen / mt