skrev Dompa i Dompa!!!

"Trasigleverångest" ? Jo, den demonen har sökt mig. Men den är inte så svår att tackla ner. Det visar sig att levern ser farligare ut än den är...ett par veckor och DEN är oftast borta... Om man inte levt sida vid sida/VÄLDIGT nära i tiotals-år.

Jag har liksom du flera andra demoner jag tampas med just nu, som "Hurfanskajagorkaångesten?". Här i huset springer den som ett kärt barn. Men jag ska ta den också. Liksom den som en gång var "Den vackraste". Vi får stötta varandra. Vitlök tror jag funkar bättre än flaskan...för de tycks gilla den.

Du vet väl att jag är ett fan? Kram


skrev Stigsdotter i Vägen tillbaka till mig själv

...nu känner jag mig lite som Wanda, det var bättre ^.^


skrev Dompa i Vägen tillbaka till mig själv

dovo parlatti di una cosa importante; Tu sei invadi i miei sogni di notte. Bacio and hyvää yöttä !/Dompapompa LOVERboy


skrev Stigsdotter i Nu börjar min resa!

....och så sitter jag här istället och småler och skrattar högt om vartannat. Tur att maken lämnade mig i TV-soffan med en komedi på TV:n annars hade han nog undrat vad jag höll på med.

Trevligt med bröllopsplaner men jag förstår verkligen NN:s reservationer: foppatofflorna är en styggelse! Fast i övrigt låter ju TP nästan som en Ernst-light ;-) Förresten börjar jag själv få lite kalla fötter när nu fästmannen upptäckt att han är lat??!! Det är ju JAG som är den lata, det blir inget bra med bara latmaskar i huset! Kan du spela gitarr förresten? Hänga gardiner?

Nattinatti alla goa vänner!


skrev Nynykter i Nu börjar min resa!

Dyre prins, god natt! Må änglaskaror sjunga dig till ro!


skrev Nynykter i Filosofiska rummet

Det känns så enkelt. Jag är en sån som inte dricker. Jag är en sån som faktiskt inte VILL dricka. Vill inte sitta på uteservering och inte ha fredagsvin. Just nu är det inte svårare än så. Jag vet vilken kamp det kan vara, men sen jag började läsa och skriva här för över tre månader sedan har längtan efter vin försvunnit. Så var det inte i början. Så är det nu och det är så befriande!
Nynykter


skrev Stigsdotter i Vägen tillbaka till mig själv

...för något annat än nästippen lär det inte bli heller om det skall pratas finska! Så det så! Fullständigt obegripligt det där språket (är jag en "bra griskulting" eller vad sa du förresten??). Är väl i alla fall bra att det enda jag lyckats lära mig på finska, förutom Lauantai tunti, är minää rakastan sinua.
Jo förresten, kan ju ei saa peittää också, och perkele. Inget särskilt romantiskt där inte.

(obs no hard feelings åt något håll här nu ifall det finns några finnar här bland våra vänner. Jag har några finska vänner IRL som är mycket trevliga och jag gillar dem även om jag inte går igång lika mycket på finska som på "tjusigare" språk ;-)

♥ ♥ ♥


skrev Paron i Helg Alkis

En av mina andra laster är träning. Samman belöningssystem som alkohol har jag hört "Endorfin". Kan nog vara nyttigare i längden att träna.
Men just nu har jag en skada i ryggen och höften som gör att jag bara kan gå långa prommenader. Det får duga så länge.
Kan detta kombineras med ett ständigt drickande av alkohol? Jajamen det är det som är kruckset det går men det är ett jävla slit att hålla skenet uppe!
Skulle tro att det sliter på kroppen dubbelt så mycket som behövs.
I bland undrar jag hur pass mycket fysiskt starkare man varit om man hoppat över drickat.

Hur har eran nationaldag varit?
:-)


skrev Lelas i Vägen vidare

Åh. Tack.

Det är du och jag. <3

/H.


skrev Gäst i Glad men rädd

Just det där med trögheten har jag känt av jättelänge. Längre än jag förstått att jag haft problem, men sanningen är att jag haft problem i många år, mitt drickande har bara eskalerat det senaste året. Hoppas bli av med trögheten, jag som alltid annars sett mig som kvicktänkt och "slipad" har blivit så enormt avtrubbad, hur gick det till? Vill verkligen inte vara den som blir fullast, aldrig mer.

Tack för din omtanke, det betyder jättemycket.


skrev lillablå i Vägen vidare

Det finns framför allt tre trådar jag måste kolla efter ett uppehåll här, din, din mans, fenix och dompas... Lycka är att det strålar om dem alla tre, om än av olikA anledningar; lugn, tacksamhet, styrka och kämparanda...
Tack för att du finns!!!
Kramar!!
/k


skrev lillablå i Vill inte - kan inte

Hur går det med hövvet?!
Så lättad att det inte var nån tumör...
Håller du mig uppdaterad?!
Kraaaam!
/k


skrev lillablå i Mr_pianomans tankar om nykterhet

Puff, Puff....
En liten tanke och en stor kram!!!
/k


skrev lillablå i Dompa!!!

Tänkte skriva älskade i rubriken, men ångrade mig, men det är då det känns!! Finare man, starkare man, ärligare man och större kämpe får man leta länge innan man finner... Har inte hunnit läsa allt, men det verkar vara rätt tufft för er alla nu...
Ska fortsätta läsa, ville bara skriva en rad...
Stora kramar!!!
/k


skrev lillablå i hur mycket är för mycket?

Finaste Du!
Jag lever livet, just nu är det en fröjd att leva!
Jag tror minsann att jag är kär, inga skumma magkänslor eller varningstecken, bara skoj och värme... Men, han är en man, jag har känt honom i bara två månader, och det finns mycket kvar att lära känna hos varandra, men just nu känns det bra!
Visst, jag är skittrött på jobbet ibland, mycket som borde förändras, men jag står upp för mig för det mesta, det suger inte musten ur mig som det gjort tidigare...

Tack för din hälsning, betyder massor!
Nu ska jag in och läsa din tråd, hoppas på rolig läsning!
Stora kramar till dig och alla er andra också!!
/k


skrev Gäst i Dompa!!!

och se om den hjälper också mot mina demoner ;) Du frågade om dem: Den aktuella natten var det "trasigleverångest" (känner du honom?) som kom på besök. I hans sällskap befann sig den inte fullt lika otäcke, men fortfarande otrevlige, "förmycketattgörapåjobbetångesten". Men nu är det lugnare på jobbet och efter läkarbesöket så känns även det andra lite bättre (trots att mina misshandlade inre organ förstås inte blir ett dugg friskare av att jag har tagit några prover...) - så i natt hoppas jag att jag får sussa sött.

Kramar!


skrev lessenfrun i Nu börjar min resa!

Ha ha ha...:)

Är ni verkligen nyktra?
Jag vill i alla fall vara tärna, vilka som än slår till!


skrev Nynykter i Nu börjar min resa!

Hmmmpfff (förtrytsam fnysning)
De gör så...Glöm inte episoden med äpplet...
Apropå brödraskap, glöm inte episoden med Kain och Abel eller Esau och Jakob säger jag då (ha! Touché!)

Käraste TP. Jag tycker nog också att ni ska gräva ned stridsyxan. Varför offra en kär vän och bestman eller låta detta komma emellan oss?
(Stigsdotter, om du läser det här vill jag du ska veta att jag bara var ute efter Dompas/Casanovas vedeldade bastu. Vänner?)
Det är tur att man inte tänker på hur många som läser här. I så fall skulle man aldrig få ur sig nånting. Särskilt inte så mycket trams som vi har åstadkommit idag.

Jag tror som Dompa att dina pojkar kommer att bli trygga med tiden. Det verkar som om ni har en nära och kärleksfull relation och du lägger dag efter dag till din nykterhet. Men jag förstår att du saknar dem. Själv njuter jag lite av att vara barnfri. Mina barn har nyss åkt till sin pappa. Här blir det inget grillat eller moussaka, snarare te och mackor eller något annat lättlagat. Skönt att slippa middagsbesyren.

Kramar från Nynykter


skrev Tvåbarnspappan i Nu börjar min resa!

Risken är väl att vi blir dumpade båda två
om vi visar musklerna för mycket....Muskler som
för övrigt är betydligt mindre än min stora trut ;-).
Sen finns ju risken att dessa underbara kvinnor
själva vill ha något att säga till om...Åh då kanske sången du sjöng härom dagen passar bra
Vi haaar baaaaara Vaaraaaandraaa!!!!
Så vi tar väl och skiter i duellen ....

Suger åt mig det du skriver om min roll som
pappa. Tack för de fina orden! Har mycket
tankar om just den rollen.
Helst vill jag ju att framtiden ska vara nu, har
lite bråttom ibland och vill göra allt på en gång.
Hoppas jag åtminstone har halva livet framför mig!

Vilken sanslös tur jag har att jag hittade dig som
också tagit beslutet att göra barnens liv bättre!
Får styrka av att läsa allt du skriver!!!! Trodde faktiskt inte att jag skulle känna mig så
stark i mitt beslut om nykterhet. Styrkan har ni här
inne till stor del gett mig! Vet inte vart jag skulle vänt
mig och fått sånt stöd och sådan respons!

Kramar och tack för det ovärdeliga stöd jag får!!!!!

/TP


skrev Gäst i Glad men rädd

Sådär har jag också känt! Att jag börjat bli trög! Avskyr känslan man har dagen efter en ordentlig fylla då allt går i slow-motion och man undrar om man förstört hjärnan, om den verkligen orkar reparera sig. Tack för påminnelsen för det hade jag glömt, har inte känt av det sedan jag slutade dricka tack och lov.

Det där med att det funkat att dricka hyfsat ja, det är det som gjort att jag kunnat lura mig själv såpass länge. Har klamrat mig fast vid det och ignorerat alla de gånger det gått åt skogen. Fast nu när jag varit nykter ett tag och funderat lite...gick det verkligen så bra alla gånger, även om man inte spårade ur? Vill jag verkligen vara den som alltid blir fullast (eller full över huvud taget), alltid stannar kvar till sist? Lite som en pajas, en som inte kan styra sig själv? Nej. Det vill jag inte. Jag vill bli tagen på allvar, eller jag vill snarare ta mig själv på allvar. Det förtjänar vi båda två tycker jag :-)

Att ta beslutet att vara nykter är skrämmande, speciellt i början. Men jag tycker det blir lättare allt eftersom, lite av en utmaning, samtidigt som livet blir roligare i sig. Mer äkta. Svårt att förklara, men du kommer märka det själv! Att se ett helt liv nykter framför sig är för stort, jag sätter upp mindre delmål. Även fast jag innerst inne vet att jag nog aldrig kommer kunna dricka normalt, vilket känns sorgligt då och då. Men just nu tar jag en dag i taget, och jag växer i mig själv varje dag. Den känslan vill jag aldrig byta bort!

Jag är så glad för din skull, att du kommit till insikt och vågat ta steget. Bra jobbat! Häng kvar i forumet, läs och inspireras, skriv av dig! Du är på rätt väg. Önskar dig lycka till!


skrev Dompa i Nu börjar min resa!

Jag börjar ångra mitt tilltag...inte är det väl värt att offra en god vän för en nymf? Men jag är inte feg! Är kanske inte lika urbergsstark som du...men jag är en seg satyr. Dessutom är jag orolig över att den ljuva Stigsdotter kanske läser denna tråd. Härom dagen anmälde hon en helt oskyldig kommentar jag skrivit till Lilja. Jag plockar upp handsken...och önskar er lycka till. Har nog umgåtts för mkt med djävlar på sista tiden :-( Förlåt? Men det var Nynykter som frestade. Dom gör så...glöm ej episoden med äpplet!

Du kommer att ha massor med tid i framtiden med att läka dina pojkars oro. Ge det bara tid. Det kommer att bli bättre. Det är jag säker på.
Dessutom; Är du hälften så rolig och kärleksfull som pappa som du är som vän...ja, då är killarna lyckligt lottade.

Har haft en bra dag här i ert sällskap. Även jobbat lite. Nu ska jag laga mat. Gissa vad de stackars ongarna ska få ikväll. Min hämnd för den efterföljande TV-kvällen. Kramar om dig hårt TP, släpper inte heller taget. Nynykter vågar jag inte krama, det är ditt jobb. Hon får en kindpuss. /R


skrev Tvåbarnspappan i Nu börjar min resa!

Ganska kul detta om man betänker hur otroligt många som är inne och läser det vi skriver :-)

Helt klart kommer vi tre att fungera som avskräckande exempel på att alkohol
faktiskt ger skador ;-).

Trots att ni/vi är ganska knäppa så hade jag inte
fixat detta utan er. Ni får mig att le och känna mig
varm inombords.

Har haft en dag fylld av längtan efter mina älskade
pojkar som är ganska vilsna just nu. Känner mig så maktlös att jag inte kan läka deras oro och
sorg. Måste bli en hel och pigg pappa igen och ALLTID finnas där för dem!

Ni betyder mycket! Bara så ni vet det!
Kramar TP


skrev Nynykter i Nu börjar min resa!

Nu börjar det hetta till! Vad ska jag göra nu? Skrika "kivas inte pojkar!" eller få ett hysteriskt anfall? Jag vet sannerligen inte. Tror jag tar det säkra före det osäkra och dånar. Det funkar alltid.
Adieu
Frk Nynykter


skrev Tvåbarnspappan i Nu börjar min resa!

Käre Dompa. Betänk att du utmanar en man med
muskler av härdat stål som kommer nyttja all skicklighet som vår herre begåvat mig med.
Allt för den sköna nynyktra nymfen

Kan vi ta duellen runt 11?...gryningen är ju så fasligt tidigt ;-)

Värja, musköt eller toffelkastning?

PS .Käre broder, va vänlig att plocka upp handsken, är ju nystädat här!


skrev mulletant i Mitt nya år

ska plantera sommarblommor. Vädret är omväxlande; sol, mulet och störtregnskurar... men varmare i luften. När jag satte ut plantor från växthuset i lördags kändes det som att ta en liten ur kuvösen och kasta ut den... men dom har klarat sig:)

Jag har det lugnt och bra. Fortfarande i ett visst vacuum... fyllde i min arbetade tid i maj idag och det kändes konstigt. Började med 1 maj då jag var på jobbet i förvirringen efter valborg och den händelseprocess som startade upp då. Första halvan av maj känns overklig när jag ser bakåt.

Mannen har valt bort en fest på fredag - har gott stöd i sin arbetsnärhet. Känns så bra med det nätverk han har tillgång till nu, olika professioner, olika relationer och AA. Mer än en handfull kloka och kunniga människor som han är tacksam över.

Två-och-en-halv-vecka till semestern, ser fram emot en lugnare sommar än ifjol - arbetsmässigt. Livet var lugnt förra sommaren också - men annorlunda. Lite avskuret. Hoppas denna sommar blir levande och glad - jag tänker mig att ha det så:) / mt