skrev kalla i Dompa!!!
skrev kalla i Dompa!!!
Nu skall du vara stolt över dig själv och tänka på framtiden och det du ger dina barn. Bor själv på en liten ort, vårat ordspråk här är" det du inte visste om dig själv, får du veta när du flyttar till ....................!
Men jag skiter i vad dom säger här, jag är väldigt stolt över att jag tagit tag i problemen, skickar stolthet till dig.
Ett steg i taget med huvudet högt//Kram Kalla
skrev Lilja-12 i Dompa!!!
skrev Lilja-12 i Dompa!!!
Gud så härligt! Man kan tro att vi jobbar "under-cover", i team, haha!
Jag svarar något och då jag lagt in det ligger nåt från dig som jag inte sett och då har vi skrivit ungefär lika!! Både till SKata och DOmpa!
Detta är sannerligen ett starkt forum- det är PRECIS så här man kan förändra!
Underbart! Jag blir så GLAD!
Håll i nu Nynykter, united we stand!
Kramar! Lilja
skrev Lilja-12 i Dompa!!!
skrev Lilja-12 i Dompa!!!
Hej! Lilja här! Jag har läst dina funderingar och vad du brottas med och att du nu får hjälp på B-hem!
Det finns ingen möjlighet att du skulle vara misslyckad när du gör denna ansträngning!
Det suger idag men EN DAG kommer dina barn vara SÅ stolta över dig!! Jag vet för jag har sett det med flera personer på nära håll! De måste få lite tid på sig bara! Men att ha en farsa som tar itu med sitt missbruk, DET är att ha en krigare i familjen!
Dina barn kommer att stärkas i förlängningen över att du vågar göra detta.
Jag fattar hur svårt det kan vara med gudsbiten, trots att jag har en tro själv. Kanske för att den känns malplacerad?Det kan jag även tycka på AA, det blir nåt konstlat över den.
Men sen kan det vara att vi svenskar (?) tar religionen så seriöst? Har bott i USA vid några tillfällen och där kastar man ur sig gudsbegreppen hej vilt och det är inte så märkvärdigt. Men här hemma kan jag tycka att det lätt kan bli nån "frälsnings-stuk" över det hela och människor kan uppleva en press och vill freda sig. Det är helt naturligt tycker jag, att känna så.
Hoppas du hittar ett sätt att tackla det så att du kan ta till dig de positiva bitarna!
Håll i nu Dompa- du gör ett beundransvärt arbete ska du veta!!
/Lilja
skrev Nynykter i Dompa!!!
skrev Nynykter i Dompa!!!
Förstår att det är väldigt jobbigt att bo i en liten håla där alla talar om alla, men min spontana tanke är att din tid på "hemmet" är en investering för framtiden. Jag tycker det är väldigt strongt av dig att så rakryggat ta itu med alkoholproblemet. Se långsiktigt på det hela. Snart kan du finnas till för dina barn igen, vara nykter och se folk i ögonen som har snackat bakom ryggen på dig. Så anklaga inte dig själv för vad du borde ha gjort. Snart kan du finnas där för lillkillen och vara en nykter förälder! Det är värt att kämpa för!
Nynykter
skrev Dompa i hur mycket är för mycket?
skrev Dompa i hur mycket är för mycket?
haha. Får inte missbruka mitt mobilinnehav. Men en snabbkram hinner jag skicka. Hoppas du mår bra tjejen. Jag gillar dig!!! /R
skrev Dompa i Dompa!!!
skrev Dompa i Dompa!!!
Tack för allt stöd. Jag saknar min denna sida som f... Samtidigt försöker jag respektera hemmets policy. Jag ska vara helt avskärmad från omvärlden. Så hur går det då? Nykterheten eller rättare sagt frånvaron av alkohol går över förväntan. I detta "nu" vill jag inte dricka. Men samtidigt är jag livrädd för vad som ska hända när jag trillar ner i verkligheten igen. Och verkligheten är inte bra just mu. Frugan dricker som aldrig förr. Lillkillen mår skitdåligt. Vi bor i en byhåla och alla tre ungar får pikar om sin misslyckade föräldrar. För alla ser. Våran skit är uthängd till allmän beskådan. De äldsta ungarna kan hantera det...men inte lillkillen. Idag har jag suttit en timme i samtal med hans klassföreståndare. (därav av tillgång till telefonen, haha. Nu smygsurfar jag). Jag skäms som satan. Jag öppnade denna burk, jag gjorde så att lillkillens familj kom upp i dagsljus. Jag rekommenderar inte att "komma ut". Men vi är alla olika. Läste om krigarn och inser att en del av oss ska komma ut. Jag borde ha varit mindre dramaqueen och mera man. Kickat min dåliga vana i smyg...liksom. Hemmet då? Jo, stundtals helt ok, stundtals får jag massor av god hjälp. Respons!!! Men stundtals bor även GUD här och då skärmar jag av. Kan tyvärr inte plocka de bitar jag behöver då...utan hela kroppen knyter sig. Tack Magnolia för att du fattar detta. För de flesta verkar GUD bara vara ett ord. Men för mig är det mer. Ett koncept! Ett koncept jag vägrar att köpa. Lycka till alla tilltufsade vänner. /R
skrev mr_pianoman i Mot nya mål
skrev mr_pianoman i Mot nya mål
Idag börjar jag jobba heltid, efter att ha varit 50% sjukskriven för lunginflammationer och annat skräp sen november. En otrolig lättnad faktiskt. Att det är lättare att andas och jag är mycket piggare. Rätt penicillin gjorde susen. 8 veckor kvar på denna dosen.
Humöret inte minst. Att inte behöva vara nedsatt i arbetsförmåga stärker mig.
Nu kör vi!
skrev Lelas i Vägen vidare
skrev Lelas i Vägen vidare
Hej vänner!
Ojojoj vad vardagen snurrar på fort. Imorgon skall jag ta sovmorgon och sova tills jag vaknar av mig själv. Jag kan knappt minnas när det hände senast... Men men. Livet är bra. Jag hinner inte skriva så mycket här på forumet men jag läser allt som skrivs, det är viktigt för mig.
Hur som helst - idag debuterar jag som gästbloggare på Carina Bångs Medberoendeinfo! :-) Tjohooo!
Här kan du läsa mitt första inlägg på bloggen:
http://medberoendeinfo.blogspot.se/2012/03/lelas-insikter.html
Ha det gott, alla!
/H.
skrev Berra i Ångesten tar mitt liv...
skrev Berra i Ångesten tar mitt liv...
Det brukar inte vara alkoholen i sin vätskeform man längtar till...
Utan mera situationen man befinner sig i,
miljön och "läget" som gör att man känner en längtan till en för oss trygg situation, med ett glas i handen.
Eller som svenskan sade om sin danske man, han tar inga beslut utan sin öl i handen..
Eller vi diskuterar detta över en öl...
Om man inte kan ta ett beslut utan att vara påverkad av alkoholen.
Så är det inte alkoholens fel, utan hur man har associerat den.
Vin till middagen, öl till after-work, snaps till sillen osv..
Om man inte kan äta sill utan snaps, ska man då också strunta i midsommar..?
Självklart inte, men man kan tänka i nya banor...
/Berra
skrev PiL i Ångesten tar mitt liv...
skrev PiL i Ångesten tar mitt liv...
Mulletant sammanfattar även min syn på saken bra.
För egen är jag där du en gång började Berra, åtta veckor. För åtta veckor sedan lät det fullständigt otroligt och orimligt, hur kan man vara utan alkohol SÅ länge? Men det gick tydligen och känns till och med bra! Och det har verkligen vänt på senare tid, om det är mitt "fuskande" med Naltrexon eller inte må vara osagt, men även av mindre intresse då jag trots allt lyckats hålla mig från alkoholen.
Vidare vet jag inte om det är självbedrägeri på hög nivå eller om jag tycker det på riktigt, men jag är verkligen inte sugen på alkohol heller. Var på gigantisk tillställning i helgen, såväl till antalet gäster som alkoholkonsumtion och det var förhållandevis lätt att hålla sig nykter.
Tänk om man redan är omprogrammerad..?
skrev mulletant i Mitt nya år
skrev mulletant i Mitt nya år
väldigt fin helg med många goda samtal. Som om tiden hunnit ifatt nu och orden tar form. Det är det stora, djupa. Det vardagliga handlar om överseende med "var skåpen ska stå":) - helt konkret. / mt
skrev Lilja-12 i Hur gör man för att bli nykter?
skrev Lilja-12 i Hur gör man för att bli nykter?
Skatan! Jag blir så stärkt av dina ord så det vet du inte!
Jag ser mig som svag och feg och hopplös och ramlar tillbaka och super skallen och kommer inte ihåg vad jag sagt på fyllan eller vad jag gjort och så tycker du jag är KLOK och MODIG och att jag KÄMPAR!
Bröstet blir fullt av starka varma känslor när jag läser dina ord! TACK!
Är det typiskt oss missbrukare att vi har så svårt att se våra förtjänster?
Eller kan du se din egen ärlighet, hur tydligt du beskriver din rädsla för att gå och söka hjälp?
Bara det att du erkänner det för mig, för oss, ÄR tecken på stor självinsikt! Jag ser det jätteklart med dig men att applicera det på mig själv..mycket svårare...
Jag har halkat fram och tillbaka i åratal men jag har aldrig så KLART druckit mig till berusning tidigare! Det har varit mer salong och smyg även om mängderna varit mycket stora.
Men nu är det berusning rätt av, tokerier med bil och annat trams och black out.
För mig Skatan, känns det nog som KATASTROFEN.
Jag kan inte alls kontrollera mitt drickande och det gör mig livrädd. Nästa gång kan jag dricka,ta bilen och köra ihjäl nån! (NEJ! jag HAR faktiskt inte tagit bilen sen jag fick uppmaningen här att slänga nycklarna åt fanders..så DET har jag lyckats med)
Jag känner nog att jag inte är i gråzonen längre och jag är så vansinnigt trött på detta.
Men jag tänker inte gå ut på jobbet med det eller till vem som helst. En vän vet att jag har problem men inte hur stora. Jag tänker att jag ska säga till andra att jag slutat dricka för jag mår så otroligt dåligt av det.Det får räcka med det..än så länge i alla fall..eller hur?
Alltså; AA och alkoholmottagning. Mer skulle jag absolut inte klara av i nuläget.Men det kanske är nog?
Du skriver här så öppet så du är INTE feg.
Du ger så mycket. Tänk, det du skriver om att jag kommit så långt i kampen mot flaskan..jag bara måste smaka på orden..har jag? Ja, det är mycket möjligt att du har rätt och det fyller mig med sån glädje!!
Det är så ofantligt svårt att formulera styrka i sitt eget huvud, om sig själv!
Det är därför vi behöver varandra så mycket!
Skator! BLand de tuffaste fåglar som finns!Glöm inte det!
TACK för allt fint! Jag lyssnar och försöker ta till mig!
Nyktra söndagskramar från Lilja
skrev lillablå i medberoende
skrev lillablå i medberoende
Härligt att höra att det går åt rätt håll!!!
Stora kramar!
/k
skrev Gäst i Hur gör man för att bli nykter?
skrev Gäst i Hur gör man för att bli nykter?
Dricker inte varje dag men när jag dricker har det inget slut.Att vakna på morgonen och gårdagen är borta,jag tänker inte ha det så här längre.Nu ska jag ta tag i mitt liv det får bli en dag i taget.Det är skönt att se att man inte är ensam med problemet tillsammans blir vi starka.
skrev Gäst i Att leva nykter
skrev Gäst i Att leva nykter
o få receptet så ska du få det
skrev viktoria i Att leva nykter
skrev viktoria i Att leva nykter
Vana, hjortron och så vanlig smulpaj då, eller?
skrev Gäst i Att leva nykter
skrev Gäst i Att leva nykter
sist jag var uppe i norr,hos min bror i Umeå,o de bjöd på Hjortronpaj som smälte i gommens smaklökar...såååå gott,kan rekommenderas
skrev PersonligaPersson i Personliga Persson satt en morgon vid frukostbordet...
skrev PersonligaPersson i Personliga Persson satt en morgon vid frukostbordet...
80% av känslan trots att det var alkoholfritt i glasen! Och ett par timmar tidigare i säng än vanligt, vilket nog var bra för alla inblandade. I like!
skrev Adde i Att leva nykter
skrev Adde i Att leva nykter
varma hjortron ♥♥♥ Med camenbert eller glass eller vispad grädde ?? Brukar köpa en hink med 70 % hjortronsylt ibland men den går åt så snabbt :-)) Och den är ju inte gratis härnere i landet :-(( Fan vad sugen jag blev nu !
skrev viktoria i Att leva nykter
skrev viktoria i Att leva nykter
Kalset gick över förväntan väl. Vi lassade iofs in Svårmor i taxi vid elva och for hem. Så vi lämnade innan det värsta drog igång. Ingen träslips, bara hederliga rutiga skjortor och en och annan skinnväst (och 2 fleecetröjor!). Maken var ensam om hel kostym, så snygg och proper och självklar i det ändå. Jag "gillar"!
Svårmor började gaffla i taxin och försökte söka sympatier och hjälp att förminska sina jobbiga fyllesidor. Hon sa något i stil med att "ojoj, hur ska Vi må imorgon. Jag ringer imorgon och kollar hur ni mår. Jag kommer må dåligt!" Jag svarade bara att det kommer inte vi. Då sa hon ung att " Åh ni får alltid skämmas över mig, nu är jag full igen" Och det var så skönt att bara svara "Ja, så är det" bara helt lungt konstatera. Vet ju att folk mest vill att man ska förminska situationen med att det inte gör något, knappt märks, inte är någon fara osv. Men jag ids inte det längre.
Annars måste jag få tala om hur fantastiskt det är att nykter kunna njuta av god mat! Säga vad man vill om delar av vår släkt, men det här med mat kan man sedan generationer tillbaka! Igår njöt jag nästan till tårar av varmrökt ripbröst, helstekt algfilé, smördegsinbakade rotsaker, varma hjortron! Allt så klart tillagat av värden med familj från grunden av eget skjutna eller odlade/plockade råvaror! Innan min nykterhet hade jag knappt ätit det, rört runt lite på tallriken för att det skulle synas men fokuserat sedan tidig kväll på vinet så matlusten förstörts. Bara suttit och längtat efter att gå ut och röka och att festen ska "komma igång" på riktigt så jag kan hälla i mig ordentligt. Uppskattar mycket annat nu i mitt nyktra liv. Hurra för det!
skrev mulletant i Mitt nya år
skrev mulletant i Mitt nya år
fantastiskt V hur våra ord leder varandra framåt i insikt... Söndagskram♥ / A
skrev viktoria i Mitt nya år
skrev viktoria i Mitt nya år
Lånar dina radet A "Vi har levt så många år i ett slags ömsesidigt beroende och nu ser vi båda lite förvånat att vi är fria från varandra på ett nytt sätt - och vi är båda kvar. För att vi väljer det, var och en för sig. Horisonten öppnar sig, sa mullegubben nyss. Ja, den gör det. / mt"
Fria från varandra på ett nytt sätt - och vi är båda kvar. Detta är kanske vad jag också menar när jag försöker beskriva mitt äktenskap idag. Jag är fri från mitt eget beroende och iom att han tar ett eget ansvar över sin, självvalt, minskade konsumtion och hur stor/liten roll alkoholen ska ha i hans liv blir jag på många sätt fri från det också. Men visst hade det varit skönast/enklast om maken också helt valt bort, jag har ju överhuvudtaget kortare tolerans mot berusade människor idag.
skrev mulletant i Hur finner jag styrkan att gå min väg?
skrev mulletant i Hur finner jag styrkan att gå min väg?
du skriver att du fastnat i att han måste bli nykter... Det är inte dumt! I ett senare inlägg skriver du: skriv något om hur ni mådde innan uppbrottet och hur båda parter förändrats som personer. Kan ni säga till varandra idag; "varför gjorde vi inte detta tidigare"? Om man har olika intressen och inte får leva sitt egna liv.
Hoppas du läser mycket här, då tror jag att du känner igen mönster som finns i relationer som präglas av missbruk-medberoende. Min personliga erfarenhet är att vår förmåga att samtala, verkligen lyssna på varandra, har förändrats mycket sen vi slutade dricka alkohol. Hela vår relation har förändrats - det är iofs en lång process men jag tror inte att vi hade lyckats vända riktning utan att han slutade dricka.
Erfarenheten härifrån forumet är att du måste ställa ultimatum, sätta ner foten definitivt, och kräva att han slutar. Innan du gör det ska du ha fullständigt klart för dig att du verkligen går och då måste du ha nånstans att ta vägen där du kan stanna tills du har något eget. Visst skrev du att du har ett bra nätverk = guld värt.
Även om du har fel och brister (det har vi alla!) handlar det om hur du vill leva ditt liv och att en förutsättning är att han slutar dricka. Försök tala om det för honom utan att skuldbelägga eller anklaga - och tala utifrån vad du ser, hör och vad du känner. Tala om dig! Du äger rätten till dina känslor och dina önskningar och behov.
Hoppas det inte blev alltför splittrat, jag har lite stökigt omkring mig - ville bara berätta att jag läser och reflekterar. Kram och fortsätt läsa och skriva! / mt
trudelutt för dig kommer här: ♫♪♫♪♫ ♫♪♫♪♫ ♫♪♫♪♫ ♫♪♫♪♫ ♫♪♫♪♫