Senaste kommentarerna i forumet

...är det på "min" sida av forumet så då snurrar jag runt lite här hos er, finns så mycket kloka männsiskor här, hoppas OK! Jag borde egentligen ägna mig åt mitt arbete men just nu känner jag att jag vill vara på forumet...

Er senaste diskussion fick mig att börja fundera på det där med medberoende och möjliggörare. Kanske är jag också sådan? Har trott mig vara en sådan som känner sympati och tror gott om människor men i själva verket kanske jag är en möjliggörare!

Jag försöker oftast se det goda i människor, blir det fel ger jag dem fler chanser. Och det är väl OK. Men, om någon annan berättar om något de blivit utsatta för så brukar jag försöka hitta ursäkter och bortförklaringar för den personen (som jag kanske inte ens vet vem det är!). T.ex. om någon på jobbet berättar om sin jobbiga syster och att de inte kan umgås för än det ena än det andra, då känner jag på något vis att jag måste medla.

Kanske är man medberoende till sig själv, slätar över och ursäktar! Nå, man lär så länge man lever, om jag nu har en beroendepersonlighet så kansek den slår ut i alla olika sammanhang...

Bara några tankar från mig såhär på onsdagseftermiddagen.

Du är välkommen Eken!

Det är så vanligt att börja dricka av EN anledning och sen fortsätta av en annan, dvs att det första problemet kommer i skuggan av det gigantiska problem som alkoholen skapar.

Du är inte ensam, alltför väl jag igen det..

Läs och skriv på detta forum, det är en jättebra hjälp, jag har känt att det många gånger varit det ENDA som gjort att jag inte rantat iväg till Bolaget för tröst.

Vi behöver varandra.

Tappa inte modet Eken, du har tagit ett första steg mot ett Nytt,Bättre Liv!

Lilja

MisaLisa!

Ja så är det nog. Första steget måste väl nog tas någon gång..

Att skriva och läsa här tycker jag ger mycket stöd.

Alkohol, gärna vin, är en väldigt bra depressionsdämpare. Tror man. I början. Efter ett tag är det ju så att man måste dricka mera för att inte känna sig deppig, man blir deppig för att man dricker och så är det hela igång. En ond cirkel som det är svårt att ta sig ur. Men, det skall gå, du ska också fixa det!

Och nu har du tagit första steget till att förbättra ditt liv.

Bra val!

Kram
MisaLisa

Hej Holly och grattis till ett beslut jag tycker är riktigt bra, nämligen att BERÄTTA!

Man behöver inte basuner ut det till kreti och pleti eller arbetsplats men NÅGON behöver man öppna sig för tror jag, eftersom man då kommer ifrån självbedrägeriet!

Du har börjat ta små steg nu så det är jättebra!

Jag har precis börjat hos alkoholterapeut och gått några gånger på AA. Att påminna mig hela tiden är viktigt.

Det är ju en inre kamp hela tiden det du beskriver med att räkna dagar man varit nykter och hur mycket man druckit. Känner så väl igen det!
Ju längre man är nykter ju starkare blir man i psyket, ens "rätta" Jag får finnas men ändå kan stress t ex, snabbt göra att man ramlar dit, eller när det händer tråkiga saker.

Det där med frukt kan vara ett bra praktiskt knep mot suget! Jag har våffla med vispgrädde (haha), efter det är jag absolut inte sugen längre, eller prinsessbakelse. Att rör på sig när suget kommer är inte heller dumt,man mår alltid bättre efteråt!

Fortsätt med detox drycken nu Holly-Tillsammans bekämpar vi alkoholdjävulen!

kram, Lilja

Jag förstår att du vet vad det handlar om och vikten av gemenskap när man ska bryta ett beroende.

Jag gör som du och läser ofta tillbaka i trådar här också.

Önskar dig fortsatt styrka i ditt arbete där du visar ett tålamod som är beundransvärt, minst sagt!!

Kram!
/Lilja

Blir så rörd att jag vill gråta...
Så otroligt fint skrivet!!Precis så är det ju!
Och jag som är mamma med en ung son som ser på livet just så fortfarande...
Det är dags att lära om som du sa...tack o lov på rätt bra spår för tillfället å ska se till å skaffa mej ett par bra 'kryckor'(forumet bla.)som man kan stödja sej på när man vinglar lite för nära kanten ibland...

kram

För min del går det ganska bra för tillfället!!Appropå att 'öppna' sej tog jag några små steg mot förtroende hos en riktigt bra kompis(men som för den delen INTE har varit introducerat i 'omfånget' av mitt drickande..) men det kändes bra ändå att kunna öppna sej LITE i alla fall
Och med mitt 'mini-erkännande'inför henne bestämde jag mej för att ta mej i kragen ordentligt!!Stack på hälsokost å köpte 'detox-dryck',bunkrat upp med frukt å grönt å såg till att vinflaskan var slut på söndagkvällen...sedan 5 dagar nykter,drack EN flaska vin uppdelat fredag å lördag(!!!) å sen nu nykter i fyra dagar till å det känns helt ok.. hade sug igår kväll men molade frukt istället för å få nåt sött som dämpar lite.... Tänker kämpa STENHÅRT framåt på denna vägen!!!Tur att man e j-t envis å tjurskallig som få...bra att den egenskapen kan komma till 'god'användning oxå!!
Känns skönt å känna sej 'stark'emellanåt! Wish me luck!! Skickar styrkekramar ut på forumet oxå...

att du kompletterar forumet med AA. Sug i dig allt du förmår av den goda känslan och gemenskapen på AA och fyll på här så blir det fler och fler nyktra dagar.

När jag behövde forumet som mest och det var folktomt och stilla här läste jag andras trådar bakåt i tiden. Inte detsamma som när man är i "direktkontakt" men ett gott stöd ändå. För mig.

Kram / mt

Där vi anhöriga fick vara med, ett tag...

Ett par hundra personer, unga friska människor med mycket attityder som de brukar ha...
Men också en en väldig existenskris och dåligt självförtoende...

De klär upp sig i kostymer och vackra klänningar, men sättet de bete'r sig på känns konstlat
på något sätt, alla vill vara någon och få någon sorts bekräftelse...

Med ökad alkoholhalt börjar det i mina ögon bli överdrivet...
Man slänger käft om skitsaker, och ska hävda sin suverenitet, jag är så j.vla ball, hela tiden..
Och i själva verket är de rädda för att någon ska deka ner på dem..

Tjejerna för att de inte är vackra och åtrovärda tillräckligt..., så de skrattar nervöst och högt.
Killarna för att de inte blir den självutnämda ledaren och alfahannen, att vara en nörd...

Men som sagt, när alkoholhalten stiger hos dessa så förstärks deras reaktioner.
Ett par bord bort sitter den unga killen i mitten av sin bordslänga,
han var högljudd redan i kön in...
Han har nu minst en stolsyta fritt runtomkring sig både till vänster och till höger, där hans bordsgrannar vill vända honom ryggen, han drar på sig alldeles för mycket uppmärksamhet än vad hans grannar mäktar med..

Men vad bryr sig han om det, han pickar dem i sidan med gaffeln när han inte får vara med i diskussionen, tar över konversationen i 200 decibel så att även de borden längst bort hör hans sluddrande uttalanden, -"hörrö hörrö, vet du?, hon är en j.vla f.tta, bara så'ru vet det"

Tack men jag vill inte veta mera, vet inte ens om vederbörande han pratar om finns med i samma lokal.

Han får tillsägelse att dricka vartannan vatten, och det basunerar han ut..
-"Kolla jag får bara dricka vatten, skål fö'fan", och så glufsar han i sig den på två klunkar..
-Nu!, ge mig mera vin, nu har jag druckigt en vartannan vatten fö' hel'ete!"
Han spottar ut citronskivorna ur munnen som han tidigare tagit ifrån sina bordsgrannars skagentoast,
och vattnet var en vit sörjig röra av skagen som var kvar på citronskivorna.

Han ställer sig upp och drar fingrarna genom sitt frisyrgele'-mättade hängande frisyr,
bordsduken följer med upp under uppstigandet, och han välter sitt nyuppslagna vinglas så att det nu också sölar ner bordsdamen mittemot, -"Äh det tar ju en sån jä'la tid och få nå't käk, jag går ut och tigger en cigg.."
Han märker inte ens att damen mittemot förargat försöker torka bort rödvinet från sin blus,
han är så väldigt bissy med at ta sig mot entre'dören och stoppa in skjortan innanför byxlinningen.
Vem vet, det kanske finns något mera skoj därute...

Och där sitter jag på 15 meters avstånd och betraktar förödelsen...
Han är så fruktansvärt omedveten om hur "kul" han har det, egentligen..

Om han kunde se sin tillvaro ur det nyktra perspektivet bara för en kort stund...
Så skulle han ha upptäckt...

Att han hade stört minst 100 personer med sin högljudda stämma...
Hans brevidsittande bordsgrannar hade vänt honom ryggen..
Han hade kallat (troligen) någon i lokalen för f.tta.
Drällt ner en kvinnas blus med rödvin utan vare sig ha upptäckt det eller bett om ursäkt.
och att han nu skulle tränga sig på någon rökare i entre'n och kräva en cigg, och vilket han troligen skulle få bara för att få honom tyst under någon minut...

Han skulle helt enkelt vara en f.ckin pain in the ass för väldigt många runtomkring honom,
och kvällen hade knappt hunnit börja, många av de andra gästerna hade inte ens kommit i stämning ännu efter enbart två glas vin...

Vi "gamlingar" lämnade lokalen efter middagen och lät ungdomarna vara, men jag kan bara se framför mig hur kvällen kommer att fortsätta för den här tjommen, inte bra...
Blir han sedan dessutom störig och kaxig så kan jag ge mig på att han hamnar i bråk...

Kommer han att under morgondagen säga, "fy fan vad roligt vi hade det igår, visst?"
Så är det en stort lögn...

Sitter han med fylleångest, så kan jag inte tänka annat än att det är rätt åt honom,
för han hade nog knappast varit en stämninghöjare för de andra, utan bara en jobbig j.vel.

Vet inte om ni tycker att jag moraliserar för mycket på forumet, men alkoholen ljuger...
Och kanske mest för den som har druckigt för mycket av den...
I för stora mängder vänder den på det som är falsk och det som är sant...

Jag skulle bara önska att de tidigare kunde ha läst några rader här på forumet,
innan man dessutom blir beronde av alkoholen, och tvingas till den nedvärdering av livet
vilket alkoholen väldigt ofta skapar för många av oss...

/Berra

För att du delar med dig av detta som riktigt lyyyser av glädje och kämparanda! Visst gör det gott i själen!

Och du, den där lille fan som försöker säga att du inte har något problem ("gu vilken grej jag gjorde av det där då, när det i själva verket var jättelätt!! JAG har minsann inga problem hur kunde jag tro det?? Larvigt!") DEN ska du inte lyssna på, han kan gå nån annanstans och larva sig för han vill INTE ditt bästa.

Jag har också tänkt den tanken, att det är otroligt vilket stöd man får här inne, och vad myket kraft det ger. Önskar att ni alla fanns tillgängliga hela tiden, för ibland när jag är här så känner jag mig lite ensam för då är ni någon annanstans... just då i alla fall...

Kram <3

Det var ett tag sen ja! Men om den värsta triggern för dig är skammen, vad är det då som är ännu värre? Jag menar, skammen kommer ju efter att du har druckit, så det måste ju finnas något värre som låter dig ta det där första glaset eller hur? Bra plan att inte ta med något till stugan (gu så mysigt det låter med en stuga. Jag vill också ha en isolerad stuga som jag kan sitta i och bara vara!!) Se till att ta med andra saker som du tycker om, gott bröd, ägg, god juice, gott te, godis eller vad som... Kram!

läsning ! Kram ♥

Va GLAD jag är idag!! Jag är så glad över dessa fantastiska Skator och Nynyktra och Addar, och Dompor och Stigsdöttrar och Viktorior och alla andra och det STÖD som detta innebär!

Ändå är det "bara" cyber!

Tänk om vi hade varandra in real life också!

Och hur OERHÖRT mycket andra människors STÖD betyder!!

Jag åkte på teambuilding med jobbet där bibar duggar tätt, nervös som skrutt men med en slags beslutsamhet "jag har fattat beslutet, jag har fattat beslutet" men ändå denna rädsla och vetskap om hur lätt det är att falla..

Men nu VET jag! Ett stort glas och det är KÖRT!

Och med forum-pepp i ryggen om folks tjat om att man ska dricka och allas helvetes kamper mot flaskan som jag bevittnar här och att jag är värd ett gott liv tuffade jag iväg.

Fyra tillfällen dök upp. "Ska du inte ha vin?" "Nej, jag vill inte ha.Mår inte bra av det."

"Ett glas är väl ingen fara?"
"Nej tack, jag vill inte."

Jag KLARADE det!!Fatta!!
Nu kan jag ramla imorgon men attan så STÄRKT jag kände mig och det är så STOR del alla ni som stöttar här som har gjort detta möjligt.

Jag VET att JAG måste säga nej men jag klarar det INTE utan stöd och det har jag fått här!!

Allt fint jag läser men även vilket helvete denna alkohol skapar ringde som mantran i skallen på mig.

GISSA HUUUR skönt inte vakna bakis?

Nu läser jag om inre konflikter här på forumet, om nästa kamp, t ex att dricka eller inte dricka vid påsk eller grusade föresatser.

Jag har varit nykter 13 dagar och känner mig lätt i kroppen men en liten djävul börjar viska att kanske jag inte HAR ett problem...jag kanske kaaan dricka..

Var därför på AA igår. Jag kan känna mig lite udda och obekväm där men KÄNSLAN är go och jag mår så djäkla gott av gemenskapen, av att få höra andra som brottas med samma sak.

Nu tänker jag: det enda som hindrar ett återfall för mig är att STÄNDIGT påminna mig om hur jag betett mig som full, alla tider jag druckit, hur mycket, allt tok jag gjort för det är baske mig bara så jag kan hålla mig nykter!

Tusen TACK alla underbara här som stöttat och hjälpt mig klara mitt första eldprov!!

Liljakramar!

är du viktoria! Förberder dig på ett bra svar, jag lekte i tanken på vad det skulle kunna vara. Något som tar udden av inbjudan till gottande i andras olycka men som inte får den inbjudande att bli illa till mods. Hjälp att växa. Kram och allt gott till dig och de dina! / A

i trägårn, den vildvuxna, i ett par timmar. Klippt vinbärsbuskar och hackat ogräs lite här och där = runt en stor lavendel, Fairyrosorna och doftschersminen. Rensat fjolårslöv och trådalger i dammen, massor av småfisk som simmar omkring. Övar i tanken på att se vad jag kunde välja mera av.
Har en knepig situation på jobbet (igen), lät den vila över natten och tog itu med det på ett rakt sätt i morse. Tror det kan bli bra, hoppas i alla fall. Har indirekt konfronterats med alkoholiserad mamma och tonårsdöttrar och tänker på de mammor som skriver här. Så myket dolt alkoholmissbruk det finns och så mycket sorg det skapar.

Övar mig i tillit till livet. Känner mig lugn och tillfreds, önskar att många får känna sig så. / mt

du är inte mer galen än vi andra gamla vinpimplare. Nog är det konstigt och jobbigt att tankarna ska kretsa så kring alkohol. Både på gott och ont. Jag har inte läst eller skrivit här på sistone, dels för att jag föll igenom förstås men också för att jag vill försöka komma ifrån fokusen på vin och göra nåt annat. Med varierande resultat. Den värsta triggern för mej är egentligen skammen, att döva skammen med mera vin. Helt sjukt. Men min plan är i alla fall att när stugsäsongen börjar så ska inte en flaska vin tas med ut till landet. Där finns ingen möjlighet att få tag i om suget kommer, t.ex i påsk. När jag druckit där så blir jag i praktiken isolerad eftersom stugan ligger lite avlägset och jag inte kan köra bil. Och det är väldigt trist faktiskt. Så jag ser ett ljus i mörkret. Ha det så bra nu alla!

...vill minnas att jag själv avskydde folk som kastade sig fram för att klappa på gravidmagen men den du får av mig här känner du inte och besväras du förhoppningsvis inte av :-)

Vad gott det lät med maten, hemlagat och -jagat. Tänk vad trist egentligen att sitta och vänta på att festen ska komma igång och missa allt det där!! (Förstår precis vad du menar). Och, "komma igång" förresten, hur kul är en del fester egentligen när de s.a.s. kommer igång?!

Måste få fråga, 08:a som jag är, vad i all världen är en glesbygdskavaj? Och "slöjdslipsar"? Menar ni på fullaste allvar att folk går omkring med slipsar slöjdade i trä? Alltså, det är väl tillräckligt illa med en hemvirkad slips men en av trä måste ju dessutom vara fasligt obekväm!! Oj, oj :-)

Kram från mig

Samtalet inne i huvudet har vi nog alla och hade varit kul att spela in det :-) Jag håller just nu på att övertala mig själv att till Påsk, vore väl en kanon ide att pröva att dricka "ett" glas vin. Vi skall ha hela huset fullt med folk, så visst vore det jätte kul att pröva det eller hur??? Nu hoppas jag att min rädsla för att ramla dit är större än suget efter alkohol.
Jag hoppas att den lille fan krymper med tiden och slutar tjata inne huvudet om alla möjliga dumma ideer :-)
Så ha det gott i vårsolen och ta ett steg i taget//Kramar Kalla

...och kramar tillbaka, vad glad jag blev av din hälsning :-)
Skönt att höra du fått hälsan tillbaka - ibland kan det vara trixigt med penicillin, det finns tydligen väldigt många olika sorter.

Jag som saknar mitt eget pianospelande är så nyfiken på att höra dig i något av de där kompklippen, toppen att du själv kan säga att du är duktig på det du gör. det är ofta svårt just för människor som är väldigt bra :-)

Kram från mig <3

...står det en BiB på diskbänken! WTF???? ...och igenom mitt huvud sveper tankarna hastigt: nej, titta den är inte öppen det var ju synd, fanfanfan, varför står den här, kanske ska jag vara med imorgon i alla fall, jag behöver ju inte dricka någon alkohol eller kanske bara ett litet glas i så fall? det vore ju trevligt och socialt.... blablabla med mig själv i skallen tills jag resolut tar och häver ned sk_ten i en låda!

Nu känner jag mig helt störd, mina cirklar har rubbats. Jag kan inte koncentrera mig, blir så himla irriterad på att det här med A skall uppta så mycket av min tankekapacitet (behöver den till annat här på jobbet!!).

De sista dagarna har det, så fort jag liksom har en stund över i mitt huvud om ni förstår vad jag menar, poppat upp en tanke på alkohol. De har varit övervägande positiva: i stil med "åh vad skönt det är att inte dricka", "ikväll kanske det vore gott med ett glas, nä verkligen inte ha ha, bara skoja". I natt har jag vaknat flera gånger och tänkt liknande saker, och sådant som "jag är inte kissnödig för att jag druckit för mycket öl tralala", och "vad pigg jag kommer vara imorgon!!" :-)

Kan inte tro att jag skriver detta, ni måste tro att jag är smått galen...nå, var skönt att få det ur mig i alla fall, det känns lite galet att tankar på alkohol skall uppta så mycket av min tid. Kanske känner någon igen sig och då var det värt att dela med sig av galenskaperna ;-) Det är ju i alla fall tankar som är positiva även om det såklart vore bäst att inte behöva ägna tankekraft alls.

Kram på er alla som tittar in här hoppas ni får en härlig dag. Imorse såg jag tussilago.

Heja dig, kramar!

Vi fick besök tidigare i kväll av en bekant som hade svårt att dölja sitt egentliga ärende. Det var ganska tydligt att han var ute efter skvaller och information kring två andra bekanta till oss som har stora alkoholproblem. Mår så illa av den lystna, självgoda nyfikenhet han inte kunde dölja, fast han försökte med bekymmersrynkad panna och medlidsam röst. Han passade dessutom på att slå sig själv och sin fru för bröstet genom att söka bekräftelse på dekadent skvaller om två sjuka människor! Tror iofs att hans empati och förståelse för att alkoholism är en sjukdom är obefintlig. Men jag mår så illa över hur någon ids gotta sig så i andras elände! Och jag mår illa över att jag inte snabbt fann mig och sa exakt vad jag tyckte om den sortens självtillfredställelse. Jag är inte intresserad av att bounda genom att tillsammans förfasa oss över de som för tillfället är mindre "livsdugliga" än vårt lilla fikasällskap! Jag måste förbereda mig bättre till nästa gång det inträffar, det är nämligen denne bekant och hans fru som ofta utsätter oss för liknande situationer, icke konstruktiv information om andra människor i syfte att framstå som så perfekta som möjligt själva. Aldrig i syfte att komma med faktiskt hjälpinsatser. Vet att jag skrivit om någon tidigare händelse där samma osympatiska par var inblandade. Sådär, vad skönt att få skriva av mig lite kring detta. Sov så skönt mina vänner♥

Åh vad det är guld värt att få höra båda sidor, och ta del av allas erfarenheter...
Tänker på sig, framtidsdrömmar, och hoppas att du får den framtid du drömmer om, i sinom tid!!!
Stooora kramar!!
/k