Senaste kommentarerna i forumet

Jag skulle behöva be om hjälp med en jobbig grej, jag vet inte riktigt hur jag ska hantera det. Jag ska försöka sammanfatta det hyfsat kort - min mamma hade alkoholproblem när jag växte upp, drack ofta för mycket och gömde att hon drack för att kunna dricka mer utan att någon märkte.

Sen var hon nykter i ca 8 år fram tills förra året när min mormor dog. Efter det har hon varit synbart full ett par gånger men aldrig visat att hon dricker något, däremot blivit ertappad.

Nu när jag är på husvagnssemester med min familj hittade jag två bubbelvatten-flaskor fyllda med sprit undangömda i skåpet i hennes väska vilket gjorde mig väldigt ledsen. Det känns som om jag tar upp problemet så kommer mamma bli ledsen och tyst och pappa irriterad och ledsen så igår valde jag att låta bli, men det gnager på mig och får mig att känna mig ledsen istället.

Det känns liksom som att det är mitt fel om jag tar upp det. Vad tror ni är det bästa sättet att hantera det på?

@Flarran Ska du inte försöka med antidepp igen? Nu när inte alkoholen påverkar negativt kan det faktiskt hjälpa! För mig är antidepp den krycka jag behöver för att själv komma till skott och göra saker som jag mår bra av. Det är dina dystra och negativa tankar som är din värsta fiende.

Kram 🐘

Nu har han återigen sagt att han ska sluta dricka, nu när vi väntar lägenhet och ska gå isär efter sommaren, men vi har sagt att vi ska vara ihop fortfarande. Jag får så dåligt samvete för det var ju det här jag ville att han skulle sluta men ska man tro honom och vad gör jag när jag nu under sommaren har tre barn att ta hand om och han säger att han inte klarar upp det här själv utan behöver min hjälp, jag som är totalt slut och arg och bara vill gnälla för att han inte hjälper till med barnen utan nu ska han sitta och bli nykter i några dagar. Jag ska orka och bara vara lugn i allt och stötta. Det är så svårt och jag tror fortfarande att lägenheten är det bästa men nu ska han sluta dricka för han inte mår bra av det längre och bara får ont så inte värt det. Är det då för hans ego så ja kanske det går men han har varit nykter och fått hjälp för det men fallit tillbaka, och nu ska han klara det själv, men att jag tar hand om allt annat? Men varför nu när så mycket är förstört. Älskar honom men litar inte alls på honom. Då han ljuger och hittar på saker, vet inte vem han är längre, nykter är han lugn och bra för det mesta men är det bara alkoholen som förstör så mycket och finns det hopp fortfarande? Han säger också att han nog måste byta ut ett beroende mot ett annat, stressar helt ärligt sönder mig nu då det ska hända saker hela tiden för att han inte ska dricka. Blir tokig av alla tankar som snurrar. Ska man bo isär och hoppas han håller det han säger, har en sommar nu som man ska orka med också, låtsas vara glad när jag är så ledsen men måste orka för barnens skull. Ska man skippa lägenheten vara kvar i det och vänta och se om han kan klara det den här gången?

@Amanda L Tack för välkomnandet tror jag skall vara lite mera aktiv här Tror att det varit så att när jag varit nykter en tid så har jag på något konstigt tänk inbillat mig själv att nu är det okej att få en liten belöning men det vet ju alla här inne att det funkar inte det går åt helvete direkt

@Åsa M Jag hoppas våra samtal hos terapeuten kommer öppna upp för den möjligheten. Han vet att hans föräldrars äktenskap tog slut "enbart" pga alkoholen. Men har svårt att tro att han ser kopplingen... Han beroende ser inte alls ut som hans pappas gjorde. Det här är mycket mer kontrollerat. Men det betyder inte att det inte finns. Tack för att du fortfarande orkar lyssna. Det är en process det här...

SÅÅÅ Bra jobbat skulle det stå till sis💥

@Amanda_ mycket bra jobbat. Tänk på att resan bara blir bättre och bättre framöver. Du har så mycket positivt framför dig att det inte är klokt hur A tappar betydelse. Den här sommaren har för mig varit den bästa på väldigt länge. Sååå

Och ångesten. Även om jag inte minns så vet kroppen.

Missförstå mig inte, jag kan sköta mig. Men 1-2 gånger om året faller marken under mina fötter och jag hittar mig själv nyvaken, darrig och snustorr i munnen med ett fruktansvärt moln över och runt mig som gör att jag inte kan tänka på något - fast jag inget minns.

Det är svårt. Vägen till förbättring sker ju inte spikrakt. Återfall är ju mer regel än undantag. Min sambo tycker det är viktigt med komplimanger när hon är nykter. Tex. att jag säger ”Vad trevligt det var igår när vi gjorde lagade mat - det kändes som förr”. Samtidigt är alkoholister experter på att manipulera och ljuga. Det gäller att passa sig. Kanske kan är det bäst att inte lyssna på vad alkoholisten säger utan titta på vad den gör.
Gränssättning har varit a och o för mig. Främst för att jag ska må bra i relationen. Vad skulle du behöva för att må bra? Du kanske kan säga något i stil med ”Vad skönt att du känner du gör framsteg - men jag känner min semester blir tråkig/förstörd när du ljuger om ditt drickande. Jag vill gärna hitta på saker med dig nykter men väljer du att dricka inför nästa semester kommer jag välja att planera aktiviteter utan dig - jag behöver få vila under min semester”. Vad tänker du om det?

Jag vill så gärna så gärna tro att jag inte har något problem med alkohol. Alkohol är ju trots allt det vår kultur bygger broar på, eller i a f en ganska stor del av den. Att inte kunna dricka alkohol gör att jag känner mig funktionshindrad - kanske något jag själv egentligen inte berörs så mycket av men som omvärlden inte vet hur den ska hantera.

Min farfar var bänkalkis i några år tills han blev nykterist. Pappa träffade honom inte tills dess att hans far vänt sitt liv. Om jag hade berättat för mina föräldrar att jag tror att jag har ett problem med alkohol så hade de inte vetat vad de skulle göra. De skulle tro att det är deras fel - vilket det absolut inte är det. Det är faktiskt det jobbigaste.

Jag tror jag är född med en svaghet för alkohol. Sedan ung tonårig är det alltid jag som varit den som druckit för mycket, åkt till Maria, spytt och fått blackouts. Självklart vill jag tro att det händer alla andra. Sanningen är att det inte gör det. Jag har en enäggstvilling, hon är inte som jag. Därför vet jag. Jag är sjuk och jag behöver ändra mina val för att inte må för dåligt.

Jag har hamnat i situationer man inte önskar någon för att jag varit för full. Jag har glömt häften. Ibland har jag tänkt att det måste vara förträngning - att olyckan som skedde var anledningen till mitt bortfallna minne. Som ni redan förstår är det inte fallet. Självklart är det alkoholen och min otålighet till den att jag hamnat där i första hand. Att olyckan ens varit framme.

Att erkänna det känns fult. Det känns som att jag då måste ta ansvar för all den skit som har hänt mig.

Och vad skulle mina föräldrar säga?

@zalkin fiskemässigt sämre än någonsin. Dock avslappnande och skönt att sitta i en båt och kasta och hålla koll på ett flöte så lugn och ro i solen fick vara den stora fångsten. Fiskmässigt så var det uselt och allt fick åka tillbaka.

@Amanda L det är så skönt att ha kommit igång med träningen igen. I morgon blir det styrka.

Hej på er,
Hemma igen från stugan några dagar innan vi drar vidare för vandring i Alperna. Var på resturang med familjen för firande, trevligt och nyktert för mig. Det varma vädret ska hålla i sig några dagar till så det blir en tur till kusten för bad i morgon. Vi får se.

Ha det bra. En dag i taget.

@Amanda_ bravo, 100 dagar är mycket bra! Fortsätt så,
Vilka är dina viktigaste erfarenheter?

Hej alla kloka.

Jag vill höra om det är någon som vill bolla det här med bakslag med mig. Befinner mig nämligen bredvid ett sådant nu.

Sambo har bekymmer med självmedicinering med alkohol och har sedan en tid tagit hjälp hos psykolog för att reda i detta. Han säger att det blir bättre. Men nu är det semester och det innebar tydligen ett bakslag, gömd alkohol och lögner om att det inte dricks. Mina spröt är övade och jag är på helspänn så givetvis förstod jag vad som försiggick även om han inte kunde erkänna.

Jag har provat nya lärdomar nu, som att inte hjälpa och inte vara i närheten. Det gör absolut skillnad för mig men han kan inte se sin egen onda spiral.

Jag har lärt mig om gränssättning och nu försökt utöva detta. Typ för att detta ska fungera så behöver du göra a, annars händer b och jag behöver tänka på mig själv (osv osv.). Han kontrar med att det behöver ses långsiktigt och att han själv vet att han klarar saker bättre idag än för ett år sedan.

Men jag har så svårt för att se långsiktighet mitt i ett bakslag. Jag drömmer om den där jädra tryggheten och idag finns den inte här.

Har någon en klok tanke att dela med sig av?

100 dagar utan A idag 🎉
Känns som en underbar milstolpe jag inte kunnat föreställa mig när det var som värst inte allt för länge sedan.
Glad & stolt idag 🙂

@Sommar85 Oj, oj, oj. Så du har det!
Verkar ensamt och urjobbigt och kanske är ditt icke-fungerande förhållande orsaken till att du vill dricka?
Jag vet hur svårt det kan vara att bryta upp. Ekonomi, barn mm allt som känns svårt. Jag har varit med om det. Men när det väl är gjort och man mår så mycket bättre blir det så tydligt att det var det rätta.
Om du inte känner att din sambo vill lyssna eller verkligen tar sitt ansvar, eller att ni faktiskt vill vara två, då tror jag det bästa du kan göra är att fundera på hur DU vill ha ditt liv. Vi har ju bara ett…
Jag blev så berörd av det du skrev. Du har rätt att vara lycklig, inte bara klara av eller stå ut…

Bättre lycka nästa gång heter det ju. Har kämpat på idag och inte kört ned i alkoholdiket och hinkat diverse alkoholhaltiga drycker för att konstgjort få lite energi och känsla av att må bättre en stund. Nej, har hållit i och hållit ut, trots att man väl inte varit nån muntergök då värmeböljan nästan höll på att knäcka en även denna dag.

Man blåste alltså alkoholdjävulen på konfekten även denna gång. Fast inte var det lätt. Något som är smått otroligt faktiskt. Då till och med tankar på att släpa sig iväg och köpa nåt så fånigt som ett gäng folköl i matbutiken var stenhårt fastklistrat i tanken. Ja, så till den milda grad att man till sist fick besluta sig för att i sista stund ställa in besöket där efter mjölk och limpa.

När man inte är helt i balans för att gå utanför dörren så ska man inte utmana ödet och tvinga sig in i någon slags riskzon helt i onödan tänktes det. Så det fick bli en fiskgratäng och en burk energidryck samt en hel del vanligt vatten för att känna sig som folk igen. Nu börjar det bli lite svalare ute igen. Hade man inte varit så himla trött och slut skulle man ju tagit sig iväg på cykel för ett bad i närmsta badviken liksom.

Men det går väl flera tåg så att säga, och bättre lycka nästa gång tänkes det. Får göra ett nytt försök i morgon att komma utanför dörren. Idag får det för övrigt bli lite tidig kväll, då man inte har sovit en blund på en massa timmar. Har mest ägnat dagen till att slita på en av mina handhållna fläktar som nu står på laddning för nya utmaningar om solen jagar en som en blåslampa även i morgon.

Ha det gott mina vänner!

@Metmasken Heja och grattis till fem nyktra månader! Fantastiskt bra jobbat!
Och du det kommer att bli mer toppar och färre dalar med tiden…♥️☺️🍓

@JHL Heja! Låter superbra! Avundsjuk på den där löpträningen…

@Higgins Välkommen tillbaka! Om du varit just här alltså? Om inte så finns här många erfarenheter och pepp och stöd. Det viktigaste tycker jag det var att ha tillgång till en massa ”terapefter” när som helst. Det funkade bra för mig iaf. Även programmet tycker jag var hjälpsamt.
Jag har också märkt att vägen ur beroendet ter sig väldigt olika. För en del kan vägen vara krokigare än andra.
Det kommer nog att fungera till slut. Har du funderat på vad som gjort att du börjat igen?
Berätta gärna mer hur du tänker kring dina svårigheter. Som sagt, det kan hjälpa mer än du tror.

Sluta inte skuta..

@Maud Nån skrev här att skuta dricka handlar till 70 procent (eller så) att skapa nya vanor…
Så du är helt klart på rätt väg!😀

Vännen, vad du har det tungt! Vad behöver du för att må bättre? Sommaren är snart slut och sen kommer en höst och vinter. Har du funderat på vad du skulle vilja bocka av, för egen del? Om du var projektet, så att säga, och inte han?

Vet ni!?, det slog mig plötsligt att jag brutit en vana. Trött= vin. Trött, ta en promenad eller tupplur.
Rastlös= vin. Erkänn känslan och ta en promenad eller städa.
Ångest= vin . Andas igenom.
Tristess = vin. Läs, röra på mig, ta en tur på stan om så bara för att köpa mjölk.

Sug har jag nog inte egentligen haft utan bara en jävligt dålig vana. Som gett ringar på vattnet....

Än är jag kanske inte helt trygg men det känns stabilt ändå. Önskar att ni alla får känna den känslan för den är skön!!!

@washington så kan det absolut vara, eller så är det något annat. Mitt ex har psykisk ohälsa i botten (troligen bipolär) så där är det också självmedicinering. Problemet är ju dock att om man inte tar tag i det underliggande problemet så kan man inte ta tag i beroendet. Det blir ett moment-22 att tro att alkoholens uttåg skulle lösa något, om den inte är problemet i sig. Skulle han vara öppen för att utredas för något annat, tror du?

@Ny dag .Heja heja!Härligt att läsa att du mår bra & att det går bra för dig.Och som sagt.De flesta dagar har du fixat nykter.När man reflekterar kring triggers & varför man kört i diket så får man åxå fördjupad kunskap om sig själv & hur man fungerar i sitt beroende.Du har nu sett att varje skiftningar i årstider samt ledighet/ arbete är triggande.Så är det för mej med.Vi får ha framförhållning när vi närmar oss såna tider & då ta hand om oss lite extra.Vila mer,sänka kraven på oss själva samt planera in lite enkla trivsamma & a-fria aktiviteter.Till dess tar vi en dag i taget som nyktra!🥰🎶👍