Senaste kommentarerna i forumet

Själv trivs jag inte alls på krogen, har inte den typen av umgänge alls. Efter tre år som singel var jag redo att testa dejtingsajt. Oj, vad mycket fikasugna killar där fanns ? I samma veva fick jag ett PM på Facebook från en väns vän, som jag aldrig träffat, som sökte kontakt på vinst och förlust. Cirka ett år senare flyttade vi ihop. När man minst anar det som sagt ?

Eller vem vet? Du kan ju få en kanon kväll. En nykter hjärna kan betrakta.
Sitt och kolla hur människor beter sig på fyllan.
Och var glad att du slipper :D
Se det som ett studiebesök "hur-jag-aldrig-någonsin-mer-vill-bete-mig"

he he ...

Kram

MM

Stort varmt grattis till nyktra 4 veckor (de värsta enligt mig)
BRA kämpat!
Nu är det bara att köra samma spår.
Framåt ------->

Kram

MM

Men du, om du absolut inte är bekväm med situationen som läget är nu, måste ni då gå på en sådan tillställning? Det låter som att du inte har något med beslutet att göra. Klart man kan vara hemma med familjen om det känns bäst.
Kram!

Sjuk kan man alltid bli lite hastigt. Vad är väl en enda midsommar i ditt liv? Är inte din nykterhet viktigare? Just nu är du extra sårbar, du kommer att klara av festande senare när du är mer stabil. När jag växte upp minns jag en man som alltid var festens medelpunkt - han sjöng nubbevisorna högst och han dansade, pratade och skrattade mest av alla. Och han var nykterist i alla år fick jag veta flera år senare. Det var nog vatten han hade i nubbeglaset ? Du måste ladda alla festliga situationer med nya nyktra erfarenheter, men du bör nog göra det i sällskap där du känner dig hundra procent trygg.

Problemet ligger just i att inte starta om, måste bryta det här nu, men känner att jag har beslutat mig för att det får bli efter midsommar... Ingen tur längs Göta kanal, dottern kommer få fallskärmshopp, jag missade mitt mål.

Klart du klarar en vit månad! Men tänk på att det är viktigt att du verkligen bestämmer dig, för lätt blir det inte. Starta en tråd under "Förändra ditt drickande" och delge oss din resa, så kommer du att få respons.

Starta en tråd under "Förändra ditt drickande". Där är det mest aktivitet. Och delge oss din resa så kommer du att få respons.

Har lite smått panik. Trodde vi skulle vara hemma på midsommar men nu blir det firande med efterföljande fest. Jag sa direkt att jag skall vara nykter och att jag kör. Men det känns skitjobbigt att gå på fest där jag känner typ 10%..... jag som alltid älskat midsommar och snapsvisor och allt. Alltså det känns skönt att vara nykter jag är INTE sugen på att dricka egentligen men själva situationen känns skitjobbig. Fan vad enkelt om jag kunnat dricka!!!

Ser framför mig hur du briserar i vattnet. Underbart! ?Men du är nog inte på samma sida Sverige som jag. Här är svinkallt i vattnet än så länge.

Är själv anhörig till alkoholist så jag kan inte svara på din fråga, men folk verkar göra olika. Det beror nog på mängden man dricker. Trappa ner under en vecka är kanske klokt, om du verkligen kan trappa ner förstås. Fortsätt skriv och läs här så ska vi stötta dig allt vi kan!

Du är värd något bättre.

Hej igen,
Jag jobbar vidare med mig själv just nu. Går hos en terapeut och försöker få "rätsida" på mig själv. Hur jag reagerar och varför osv. Det hjälper mig att förstå mig själv bättre. På så vis kommer jag underfund med den ångest jag burit på så länge jag kan minnas. Alkoholfria alternativ är jag usel på. Jag har inget behov av substitut till öl och vin utan håller mig till bubbelvatten, Cola och just nu fanta citron. Den sistnämnda känns somrig och lite festlig. Så höga krav har jag på festligheten numera.?
Kram
Ellan

I bilen hem från jobbet idag tänkte jag att det var länge sedan jag kände oro när jag åker hem. Som om jag tar nykterheten för given. Just därför blev jag förstås orolig. Sambon hade ledig dag, och alla möjligheter att ta ett återfall om han vill. Men han vill ju inte, jag vet ju det. Men eftersom han inte vill tala om det så vet jag ju inte heller hur svårt det är för honom, hur mycket han brottas med suget. Han verkar tillfreds och harmonisk, och vi har det mysigt tillsammans. Ikväll var vi och badade i havet, eller jag badade snarare. Bara 19 grader, men fullt badbart. Snart är det midsommar, men det är inget speciellt för oss. På midsommarafton ska sambon jobba, och jag och dottern plus min mamma ska besöka något ställe där de dansar runt stången. Efter det lite midsommarbuffé på en restaurang, och sen blir det som en vanlig fredagkväll för mig och dottern. Lite tråkigt kanske, men faktiskt rätt skönt att ingen av oss lockas av stora fester. Vi trivs bäst hemma. Kaka söker maka ❤️

Är ju jag själv... full fart ut på bryggan och så gör jag en bomb i vattnet.?Jag själv lär ju i alla fall bli på gott humör.?

Hej Hallå. Min erfarenhet är att om man resonerar som du och skriver här så är man orolig över sitt förhållande till alkohol och har en önskan till förändring. Ingen mer än du själv kan svara på om du har ett beroende eller ej, men varför inte ta en vit månad? Då kommer du få svar på många frågor!

Välkommen till ett fantastiskt forum!

/Zorro

Är det bara när din man är full som han säger och gör konstiga saker? Min gubbe var bara "konstig" när han var full i början. Efter nåt år började han "använda" det han åstadkommit/framkallat som full (svartsjuka mm) även som nykter. Precis som han har nåt slags behov av att göra mig ledsen och svartsjuk. Han vet precis vad han ska säga för att trigga. Han har skapat sååå många ömma tår. Fattar det inte! Samtidigt märker jag att han älskar mig mycket, är som beroende av mig. Är väl nån konstig form av osäkerhet som yttrar sig så?! Läste om psykisk misshandel och det vi här på tråden upplever är ju faktiskt just det!

Jag känner nog nu jag att nu kör jag, hoppas ändå att personalen respekterar tystnadsplikten och att alkosköterskan
verkligen vill hjälpa mig. Ja det känns som att jag lägger alla äggen i en och samma korg.
Tack Rosen för att du engagerar dig och det värmer. Behöver verkligen feedback och styrkan som du ger mig. TACK!
Ha en fin kväll!

Jag värdesätter varenda en av ers kommentarer. Jag blir kvar här just nu. Sambon kom hem tidigare från jobb idag och vi har pratat och pratat. Han blev helt ifrån sig när han fattade att jag faktiskt menar allvar med att vi inte kan vara tillsammans. Blir så otroligt ledsen när jag ser hur desperat han blir och när jag inser att en separation kommer att tära otroligt hårt på honom. Men hur han reagerar är ju hans eget ansvar och beslut. Blir bara så otroligt ledsen när han pratar om att sticka iväg och skita i allt. Så ledsen för vår dotters skull som älskar sin pappa över allt! Ska han bara försvinna ut hennes liv och kanske gå ner sig helt och hållet? Måste kämpa för att fortsätta att vara stark i mitt beslut.

Blir så otroligt avundsjuk på de som verkar ha en så enkel separation. Varannan vecka inga problem, de vet att de kan lita på att barnen har det fint när de är hos den andra föräldern.... blir nästan förbannad när jag tänker på hur "lättvindigt" vissa verkar skilja sig (självklart inser jag att hela bilden kanske inte visas utåt, men ändå!). Om vi inte haft detta problemet skulle jag kämpat som ett djur för att få förhållandet att funka!

Det enda och bästa man kan göra mot ångesten är ju att hålla sig nykter. Ändå så svårt.
Jag bor också på en mindre ort där det naturligtvis skvallras runtikring. Har bestämt mig för att strunta i det. Frågat mig själv varför det är viktigt med fasaden.
Alla har vi våra sorger.
Vem kan kasta den första stenen?

Bestämt att skriva här varje dag. Som en påminnelse. Jag ska inte dricka. Jag ska bli en bättre människa.

Träffade min kurator idag och berättade precis hur det ligger till.
Så skönt att kunna vara helt ärlig om allt för någon. Vi kom överens om att han skickar remiss till beroendevården så att jag kan få hjälp där.
Den här gången vänder det, eländet måste ta slut nu!

....Fick jag då svaret från GBP kom. Där står det mycket om mitt alkoholanvändande.
Där står att jag som aldrig haft diabetes, är på väg att skapa det. Att mina a värden verkligen
inte är bra. Läser brevet om och om igen, fattar inte att jag har skapat detta.
Jag hade förväntat mig att de på gbp enheten inte skulle bry sig om mitt rop på hjälp, då det var så lite jag skrev,
kanske med förhoppningen att de inte skulle se det, men de har tagit det på allvar.
Nu går jag in i nästa väntan, att få höra ifrån alkoholsköterskan. Med bävan väntar jag
och hoppas att det inte blir att hela samhället får reda på mina problem.
Nu tar jag en dag i taget, helst vill jag att jag skulle kunna vrida klockan tillbaka, många år
så att jag stod innan min GBP då hade jag aldrig gjort den här operationen.
Men nu är jag här nu måste jag ta tag i det här, sorgen är tung att jag lät det gå så här långt.
Jag har ångest så jag mår illa!!
En dag i taget!

....med dag 9 snart, bra jobbat.
Läser och önskar att även jag vore där.
kram

Först, tack Zorro för din kommentar! Jag håller helt med dig om de märkliga, urstarka normerna. Som du säger är det vi själva som bestämmer, när vi väljer nykterhet liksom när vi tidigare inte gjort det. Det är tydligt att ingen annan kan (eller bör) styra våra beteenden. Grattis till dina 12 starka dagar! Jag försöker inspireras av din kloka självmedkänsla - ett steg i taget!

Min semester är över och jag har jobbat idag. Det känns som en generell skyddsfaktor under de 8-9 timmar jag befinner mig på arbetet - inte en tanke på alkohol. Däremot på hemvägen - HJÄLP vilket sug. Strålande solsken, överfyllda uteserveringar och "jag förtjänar"-tankar i ett enda virrvarr. Planen var från början att gå och träna efter jobbet, men det fanns ingen chans. Fick fly med blotta förskräckelsen och har nyss låst dörren om mig. Klarar inte riktigt av den inbjudande, alkoholmarinerade miljön där utanför just nu.

Försöker vara noggrann med att dricka vatten och äta regelbundet för att hålla suget i schack. Fungerar så där just idag ärligt talat. Men jag är fortsatt nykter, fortsatt hoppfull och stolt över mig själv. Trots att jag inte riktigt kan släppa cigaretterna än och inte klarade av att träna. Så lätt att trilla in i "all-in"-tänket vid förändring. "Nu ska jag bli en helt ny och rätt igenom hälsosam människa", helst över en natt. Nåväl. Det får bli en annan dag.