skrev lillablå i hur mycket är för mycket?

Trött på dem, de finns ju överallt och hoppar på mig
när jag minst anar det... förkylningarna avlöser varandra,
blir inte kvitt den ena förrän den andra tagit kommandot...

Nytt år är det också, det har börjat bra, med lägenhet
och ett eget hörn av världen...
Fast ändå är det nåt som gnager, kan inte sätta fingret på
det, men det ger sig nog... snart ett år sen jag träffade
honom... kanske är det precis det som spökar?
Träffade förresten ett annat ex häromdagen, och hans dotter.
Har inte träffat henne sen hon var två och ett halvt, och
nu är hon fem snart.. träffade honom för nån månad sen, och
då talade han om att hon fortfarande pratar om mig och säger
att hon längtar efter mig, trodde han bara snackade goja,
men det var nog så att hon verkligen kom ihåg mig... lyste
upp som ett barn som ser tomten, log och blev jätteblyg...

jag mådde jättekass över att lämna henne, mer över det, än
det faktum att han var rätt kass och att vår dröm sket sig!
kanske är det barnen jag lämnat som gnager...
vet att de inte är mitt ansvar, och att det bästa för dem
är att jag inte har kontakt med barnens pappor...

eller också är det min egen barnlängtan som gnager, min
längtan efter en lugn och skön familj...

äh, skit samma! gnager gör det, men det kommer nog visa
sig varför förr eller senare?!

Stoooora kramar till er alla! Bacillfria såna!
/kristin


skrev Gäst i RÅD FÖR DIG SOM VILL DRICKA MINDRE

Hej, jag är alldeles ny här.
Jag har inte vuxit upp med alkohol, har använt det hyfsat måttligt till jag träffade min nya man för två år sedan.Blev hejdlöst förälskad och vår relation var helt underbart i början med god mat,vinoch "sång".Det som blev snopet för mig att denne man som jag fortfarande älskar och lever med, har mycket psykiska dilemmor med depressioner och ångest innehållande oerhört stora mängder av mediciner.Han dricker väldigt mycket av allt (öl,vin) och ffa stark sprit, då vill han isolera sig framför tv:n eller stänga in sig i egen värld. Detta har inneburit att jag tar ett par glas vin vardagkvällar och ca 2flaskor vin på helgerna.Alkoholen har blivit min bedövning, jag mår jättedåligt av att jag gör det,vill ur detta.Dessutom innebär detta att jag "bråkar" mer för att få uppmärksamhet av min man och det blir inte heller bra.När jag inte dricker vin, så mår jag så bra, men alkoholen har blivit lite av "vad fan, jag skiter i detta etc..." Men nu har jag insett att jag måste sluta, jag vet bara inte hur, det här är så destruktivt.Jag har dessutom ett toppjobb, som även den gör mig ledsen och förmodligen pga alkoholen alla kvällar.


skrev Fenix i Vill inte - kan inte

Tack Viktoria, vad glad jag blir! Och en god frukost blev det också. Har följt din resa och varit avundsjuk:-)
Hur länge är det nu? Känns det bekvämt för det mesta?
I dag ska jag pränta in i hjärnan att aldrig ångra mitt beslut, eftersom det absolut inte finns något att försaka när man inte använder alkohol.
/Fenix


skrev ledsen i hur mycket är för mycket?

Alla vi som kämpar med våra relationer med partner som missbrukar sviker, sårar, kränker m.m De här året och framåt ska bli vårat år där vi sätter oss som nr 1 annars kan vi varken hjälpa oss själva eller andra och sen har vi varandra på forumet när vi själva inte klarar av våra problem. som vi vet så kan de vara svårt att prata med vem som helst hur vi har det i våra förhållanden.
Ha en underbar dag KRAM


skrev DryMartini i Nu börjar min resa!

Sims333, ingen anledning att ge upp för lite öl och whiskey. Återfall kan de flesta av oss här få, men då får man börja om igen. Hoppas att du gör det nu och fortsätter på den nyktra vägen. Vi är med dig!

Själv har jag haft det jobbigt i några dagar, framför allt med annat som inte rör alkoholintag. I natt var jag vaken rätt mycket och hade ett sug på en rejäl stänkare. Just nu har suget gått över och jag hoppas att det håller i sig. Ännu så länge mår jag inte direkt bättre av att inte dricka. Men det kanske ligger i sakens natur att om kroppen är van vid alkohol, så är det något som faktiskt saknas. Lite nöjd känner jag mig dock av att ha kunnat avstå i 15 dagar. Det ska bli 15 till.

Idag ska jag vara nykter!

Mr. Dry


skrev viktoria i Vill inte - kan inte

skönt att du är tillbaka. Har saknat dig...


skrev Fenix i Vill inte - kan inte

En bra dag i dag. Ett slags lugn inombords. Ska lägga mig nykter och läsa äntligen, och somna när jag är tillräckligt trött.
Inget mer än det behöver jag just nu. Ser redan fram emot en god frukost i morgon utan ågren över vem jag är och vad jag gör.
God natt alla!
/Fenix


skrev Gäst i Nu börjar min resa!

Själv har jag fan inte klarat dagen bra. Sitter med mina 3,5 och har snuttat på min gubbes whiskey. Ingen är ju här, ingen kommer förrän inatt och ja, fyfaaaaan! Den eviga ensamheten är inte bra för mänskligheten!

Sherio, miss Sophie!


skrev Gäst i Nu börjar min resa!

Jag är så glad för din skull. Jag har undrat hela dagen för hur det gått för alla. Du är fruktansvärt stark och jag glädjer mig med dig:-). Fortsätt nu på denna väg, vännen, för det är du värd och dina barn, och din sambo!

Kram från sims!


skrev Gäst i Nu börjar min resa!

....jag har fan gått upp 3 kilo.......... hahaha fy bubblans alltså


skrev Gäst i Nu börjar min resa!

Första jobbedagen avklarad UTAN problem. =) Så klar i huvudet en måndag morgon har jag inte varit på länge. Kändes helt underbart och jag tror alla märkte att jag var mer alert (trots sömnbrist - konstigt va?).

Hur har det gått för alla er andra idag? Tänker på er hela hela tiden.

Kram

Sussie


skrev Fenix i Vill inte - kan inte

Tack Mamma Mu, och grattis att du tog dig till AA och nu kör vi nyktert, inte bara bil!
/Fenix


skrev Gäst i Nu börjar min resa!

Hej allesammans!

Tack TP för dina kloka ord; ja jag är ju en människa med fel och brister, men det gäller att acceptera detta och inte gräva ner sig i skuld och skam. Det hjälper ju ingen och absolut inte mina barn, som jag kämpar för. Jag ska vara stark för dom, precis som jag tyckte att min dotter var otroligt stark igår när hon sa: Älskar dig mamma så otroligt mycket. Låt oss lägga det bakom oss nu och börja om på nytt.

Tjejen är 15 år och så himla stark och klok. Jag kanske ska vända på det hela och tänka: hon är min dotter och säger så, kanske jag inte uppfostrat henne helt fel under dessa 15 år vi faktiskt levt tillsammans? Det är ju de senaste veckorna som hon inte ville vara hos mig, för det är de senaste veckorna jag flippat ut fullständigt med alkoholen. Den tog över totalt. Det finns hopp, men då måste jag vara stark och visa henne att alkoholen helt är borta från mitt liv.

Till alla er som jobbar nu och är orolig för all stress det innebär: Håll ut, snälla! Ni är alla så fina människor och är värda ett fint nyktert liv. Det är vi alla! Dessutom har vi kommit så långt nu, så det får vi inte sabotera. Jag var så nära igår, men jag klarade det. Jag tänkte: nej, jag måste försöka förklara för min dotter att det inte var jag som skrev det fula mailet, det var fru alkohol. I vanliga fall hade jag bara tänkt: åh, nu sket sig det med! Jag ooorkar inte, jag skiter i allt och druckit mig däckad igen, men jag gjorde annorlunda.

Tack mina vänner, det är faktiskt mycket er förtjänst (inklusive min egen förstås). Ni är alla så stöttande och jag vill vara det för er.

Idag ska jag sysselsätta mig med att baka, städa och läsa någon av mina Livsenergiböcker som jag har typ 15 stycken av.

Kram från en fortfarande nykter sims.


skrev Gäst i Vill inte - kan inte

Vad härligt Fenix, grattis! Jag längtar till den dagen då jag kommer känna mig befriad.. på riktigt.

Det känns som att jag hittat en god hjälp i AA, och jag har bestämt mig för att ge det en ärlig chans.

Ha en bra dag Fenix, idag är vi nyktra!

Kram
Mamma Mu


skrev Fenix i Vill inte - kan inte

Det tog ett bra tag innan ni fick svar, men nu är jag här igen. Det känns som om jag hittat nyckeln och låst upp en viktig dörr. Nämligen, det finns verkligen inget positivt längre för mig med alkohol. Ingenting!
När jag vaknad i morse kände jag mig verkligen befriad, äntligen. Den känslan ska jag vårda.
Kram till er alla, och inte minst alla nya kämpar som jag ser kommit till här på forumet. Vi är alla värda att slippa förtrycket av den obarmhärtiga slavdrivaren hr Alkohol!
/Fenix


skrev Gäst i Nu börjar min resa!

Idag ska man börja jobba igen då...och fan ta jobbet om det drar igång med en massa stress o press. Då har jag lovat mig själv att säga stopp, nej det här får allt lugna sig lite annars orkar jag inte (hålla mig nykter...) Lycka till idag, Nubaskemig!

Välkommen hit Florida- vi är många mammor här som druckit på liknande sätt som du, starkt av dig att ta tag idet!

Sims: Underbart att du var så stark att så emot och att det vände med din dotter. Sånt värmer min själ!

Idag ska jag gå till jobbet utan bakfylla och vara nykter hela dagen och kvällen!


skrev Gäst i Nu börjar min resa!

Jaha. klockan är 7 och jag ska åka till jobbet strax. Trött som en gnu eftersom jag fortfarande inte sovit mer än 3-4 timmar sammanlagt per natt i två veckor nu - sedan sist jag hade druckit alltså. Sminkning kan fetglömmas, tänker sätta lite vax i håret innan jag går - det e allt. ;)

Sims - vad skönt att det redde ut sig! Och att du klarade dig igenom kvällen! Bra jobbat!! :)

TP - Underbart med en helt vit helg! Grattis och må det bli många fler =)

Hillbilly - det är modigt att gå på ett AA möte, jag beundrar dig oerhört......

Dry - tjafs ja....här hemma är det inget annat än just tjafs hela tiden. Det tär på en och man tycker jävligt synd om sig själv. Men som du säger - det finns många som inte tröstar sig med alkohol och vi är några av de många nu eller hur? =)

Kram på er och ha en underbar måndag på jobbet/hemma. Idag ska jag vara nykter HELA dagen.

Sussie


skrev Gäst i Nu börjar min resa!

Välkommen "florida", ju fler vi är som kämpar, ju fler är vi som stöttar !!, så hjärtligt välkommen ombord !!.

Grattis "tp" skönt att klara en hel helg !!!, det är faktiskt helgerna som är jävligast !!!.

Va skönt att det redde upp sej "sims" !!!, det finns många "sanningar" man vill säga ibland, men väldigt många gör sej bäst osagda!!, hur sanna dom än är !!.

Har varit på mitt första AA-möte ikväll, skum upplevelse men klart positiv, sett såhär lite efteråt !!!.
Kommer att gå på dessa fortsättningsvis också !!!.
mvh
S


skrev Tvåbarnspappan i Nu börjar min resa!

Va glad jag blev när jag läste ditt andra meddelande :)! Såååå många gånger som jag slängt ur mig dumma saker i förtvivlan, vanmakt, rädsla och sorg! Det är inte bra, men jäkligt mänskligt! Har dock lärt mig nu att bokstavligen bita mig hårt i tungan innan jag slänger ur mig något. Men det är lättare när man mår bra, är värre när man är pressad och kränkt som jag kan tänka mig att du känner dig! Just det här när det inte funkar med barnen, tror jag är det mest smärtsamma man kan vara med om. Men nästa gång det händer nån "skit" (för det gör det med 15-åringar ;). Så tänk inte att du ska dricka, utan använd istället den ilska du känner och tänk "Jag ska jävla visa att jag fixar det här!!!! Ilska är ett jäkligt bra vapen om man använder den på rätt sätt!

Åh vet du en sak...Du behöver aldrig be om ursäkt för att du skriver något deppigt! Vi skriver ju här för att ventilera :)

starkt att du lät bli ikväll! Och använd ilskan på rätt sätt

Kram TP ..... Som har klarat en hel helg utan alkohol ;)


skrev Gäst i Nu börjar min resa!

Va upp och ner det är. Jag redde ut det min dotter och vi drog ett streck över det och sa att vi skulle gå vidare. Vilken ängel hon är!

Jag klarade mig idag också. Tack!

Med hopp om att ni också får vakna nyktra imorgon :-)


skrev Gäst i Nu börjar min resa!

Hej Florida! Det är jättebra att vara här. Alla är så goa. Jag har klarat mig utan alkohol i 5 dagar nu och det är mycket tack vare denna sida.

Måste tyvärr bara säga att jag nog idag kanske faller dit igen..Jag, mitt svin, hade skickat ett jättedumt mail till min lilla dotter i fyllan och sagt en del saker om hennes far som i och för sig är sanna, men det blev så fel! Jag fick ett mail från henne nu ikväll där hon mer eller mindre bad mig att dra ännu mer åt helvete. Hon ville ju inte träffa mig sen förut, men nu är det definitivt kört. Stackars lilla, lilla barn! Man ska inte behöva bära sånt när man bara är 15 år och allt på grund av mig som skulle vara hennes klippa, hennes trygghet! Jag ville inte att hon skulle veta att hennes far lurat av mig allting på det där sättet, men det kändes just då när jag skrev mailet att varför ska hennes far få ALLT? Huset, företaget, och sist, när jag vart som mest knäckt; barnen.

Jag kände mig så stark och positiv, men allt hinner ifatt en. Hur ska man kämpa nu då? Varför? Varför? Ska det någonsin ta slut?

Det är ju i dessa stunder man ska vara så där stark och tänka: nej, det är just på grund av detta som jag INTE ska dricka, men fy va svårt det är nu. Jag gråter och gråter, men vad hjälper det? Skyll mig själv, det ska jag! Ja, jag har min nuvarande man och hans lilla flicka. Jag ska INTE förstöra för dem också, som jag också älskar så mycket. Det värsta är att dom gått och lagt sig nu och då märker ju inte dom om...nej! Sluta!

Sorry för ett deppigt inlägg, jag önskar bara någon kunde hjälpa mig att låta bli, för det är skit nu. Panik

Kram


skrev DryMartini i Nu börjar min resa!

Florida, kul att du hänger på och att vi blir ytterligare en här i tråden som kan hjälpa oss alla. Jag håller med Sussie om att det blir lättare om man tar en dag i taget och intalar sig själv att "idag ska jag inte dricka".

Annars har söndagen varit mindre bra. Lite tjafs om ditten och datten hemma, jag skulle ha gjort mycket mer idag än vad jag faktiskt har gjort samt att lite jobbångest har satt in. Inte ska jag trösta mig med alkohol för det. Det finns många som inte dricker när de har en dålig dag.

En ny vecka stundar och jag hoppas och vill att det blir en nykter vecka, både för mig och er andra här. Vi får kämpa på!

Mr. Dry


skrev Gäst i Nu börjar min resa!

Välkommen hit. =) Jag säger som TP - kontakten här är avgörande för mig också.

Addes råd om en dag i taget - att man säger på morgonen att man ska vara nykter - är kanonbra för mig...... Önskar han hade något sånt angående snuset.. Har du det Adde? ;)

Kram
Sussie


skrev Tvåbarnspappan i Nu börjar min resa!

Hej "Florida" och välkommen i gänget! Hoppas vi kan hjälpa varandra. För mig känns kontakten med alla de här goa människorna väldigt avgörande om jag ska lyckas eller inte. Vet också hur svårt det är att låta bli att handla dricka. Jag köper sällan mer än en flaska åt gången jag också, av samma anledning som du. Måste åka iväg och jobba nu. Men vi hörs här på sidan! Åh som du skrev, vi tar en dag i taget.

Kram TP :)


skrev Gäst i Nu börjar min resa!

Hej,

Jag är ny här. Hade ingen aning om att sidan fanns men den verkar väldigt bra. Bara genom att läsa allas inlägg förstår jag att det inte står helt rätt till med mitt eget drickande. Det har jag naturligtvis redan förstått någonstans, annars hade jag väl aldrig varit inne på sidan till att börja med.. :)

Vem är jag då. Till skillnad från flera andra här, är helgerna inget problem för mig. Det är Måndag - fredag som det är störst risk att jag dricker mycket. Det brukar bli 3-4 flaskor i veckan och alltid en hel flaska åt gången. Jag köper oftast bara en flaska åt gången för att vara säker på att inte dricka mer, även om jag egentligen bara skulle vilja dricka två glas åt gången.. men det har jag förstått att det går inte. Det finns ett Systembolag mellan jobbet och dagis och varje dag gör jag ett val att köra rakt fram till dagis eller göra en liten avstickare och köpa vin. Tyvärr kör jag rakt fram allt för sällan. De gånger jag låtit bli har det gått väldigt bra när jag väl har kommit hem. Har jag inget hemma tänker jag inte så mycket på att dricka. Har jag något hemma däremot så går det åt.

Har inga problem att dricka måttligt när jag är i sällskap med andra eller på krogen med mera. Jag tror jag är rädd för att uppfattas som ett fyllo, eller hon som alltid dricker mer än andra och dricker långsamt och mycket vatten och allt det där.

Däremot sitter jag hemma och dricker själv. Jag bor själv med min son och träffar inte så mycket folk efter jobbet. Jag tror drickandet började för att jag kännde mig uttråkad helt enkelt. Men nu börjar det gå utför och jag gillar inte utvecklingen, och jag gillar inte att vara bakis på jobbet flera dagar i veckan. Jag gillar inte att jag inte leker med min son på kvällarna för att jag är så fokuserad på vinet jag ska dricka när han har gått och lagt sig. Jag gillar inte att jag på helgerna är så trött så att jag inte orkar hitta på något med honom på helgerna eftersom jag lagt mig sent (berusad) och vaknat tidigt hela veckan.

Jag ha en förändring och jag tänkte börja här och nu. Som några andra här vill jag börja med ett vitt kvartal och se vad som händer efter det. Kanske måste jag sluta helt, den tanken har slagit mig flera gånger. Jag tar definitivt till mig av Addes råd och ska ta en dag i taget annars kommer det inte funka. Det var det längesen det gjorde..

Jag hade tänkt ha ett vitt januari, men det har ju inte funkat. Jag är så glad att jag hittat denna sidan och hoppas att det ska göra det lite lättare.