@flarran jag kan bara instämma med föregående, du är beundransvärd! Glöm inte att sträcka på dig och ösa lite ved på självkänslan. Det är mäktigt, den förändring du jobbar med. Ha en fin dag!

Nu jäklar har golven fått sig en omgång. Både i hallen och faktiskt köksgolvet med så att det inte skulle se så ostädat ut i köket liksom. Man ska nog skura hallgolvet oftare än var femte år tror jag. Har nog inte skurat detta golv sen 2018 på hösten nån gång efter min fars frånfälle liksom. Nu ser det ju riktigt fint ut. Man kan ju nästan tro att det bor en normal människa här...

Vilka minnen som kom vid skurningen. Tänkte på gamla mormor när man var yngre och föräldrarna var igång så att säga. Morsan hade ju inte orkat städa på en massa år. Manodepressiv sjukdom eller bipolär, som det väl heter numera tar ju på en människas krafter liksom. Kanske det var därför ens gamla mormor besökte morsan om torsdagarna när man var skolgrabb och gick i högstadiet.

Det var ett förfärligt städande och ibland fick man en peng om man gick ut och piskade mattor och såna där prylar. Men tiden gick ju, och till sist var hon ju en bra bit över åttio år, så de sista sju åren eller nåt sånt där så orkade hon ju inte hålla på. Då då lejde hon bort jobbet till denne skribent. Två hundra spänn satt ju inte illa Det fick man en hel del pilsner och portvin för.

Morsan visste väl att man drack en del pilsner redan innan man plötsligt fick en sådan till synes oemotståndlig städlust innan mormors torsdagsbesök. Inte kunde hon väl koppla det till min då ständiga pengahunger. Men på nåt vis så blev hon ändå förgrymmad på mormor och sade ilsket så här till farsan: Var enda gång mamma har varit här så går grabben ut och super sig full.

Farsan tänkte ju i lite andra banor, han fattade att mitt städande nog handlade om nån belöning. Så han röt ju ifrån till mig och sade: Vad sjutton ger kärringen dig egentligen?! Har ju aldrig varit nåt vidare bra på att ljuga, så man sa ju som det var, att man fick 200 spänn. Då blev han förbannad och sade: Ja, inte ska då hon behöva betala för att det ska vara rent här i huset.

Sedan fick man två hundra spänn av honom också för städning av huset. För av någon märklig och för mig tursam anledning var det aldrig någon som märkte att farsan också betalade för kalaset. Det sägs väl att tala är silver och tiga är guld. Det stämde då väl in på mig när det gällde städning hos föräldrarna på den tiden. Man fick ju dubbel lön så att säga för att städa glatt och hålla käft. Tänk, en sån luring man var. Får nog be Herren om ursäkt om man ska få några vingar liksom...

Men tänk vad törstig man blev efter detta slit och släp. Städning sopar ju mattan med hästlängder så att säga mot att ta sig en rask promenad i dagsljus liksom. Kände först för att svepa en hel liter med alkoholfri söt och god cider efter detta träningspass. Men gör man så blir man ju bara ännu fetare än vad man redan är. Så i skrivande stund dricks det kallt kranvatten ur ett stort grönt glas medans man funderar över hur man kunde få för sig att städa som en galning mitt på blanka Trettondag jul...

Det måste nog bero på att man är nykter för första gången en sån här helg på över kanske en tjugo år eller nåt sånt. Får nog fira det här städkalaset med att fylla på glaset med vatten nu, för det krävs ett till känns det som. Tänk, vatten det använde man ju mest till att bada i... Och de sista fem åren lite mer frekvent, att göra sin egen mäsk på socker och jäst till brännaren. Som producerade många av de droppar man sedan boostade billig öl och saft med när man blåste bolaget så att säga.

Nu har jag halsat ett glas vatten på sittande fot! - Så, kan man väl inte säga eller skriva. Det låter ju inte riktigt klokt. För nog heter det väl stående fot, även om man sitter när man skriver... Förresten det var ju gott med lite vatten för en gångs skull och inte bara en massa läsk. Tänk, nu luktar det ju riktigt fräscht här inne. Städning i en rimlig dos ibland är nog inte helt fel.

Ha en fin kväll!

Har tagit det rätt lugnt efter dagens städning. Har mått rätt så bra och känt mig ganska nöjd med min prestation. Blev inte att jag satt och stirrade på tv heller utan mest läst en hel del här på forumet. Har gjort som någon väl har skrivit någonstans och liksom marinerat mig i nykterhetstänkande.

Det som nu står på mitt schema efter att ha druckit lite mjölk, ätit en burk tonfisk och lite god sallad är att försöka komma i säng vid omkring elvatiden. Borde funka bra då jag är rätt trött redan.

Tänker alltså försöka att lära mig att sova på en vettig tid så att man hinner med att få sig lite dagsljus i morgon då jag tror att jag verkligen behöver det för att få upp mitt humör en aning. Men nog har jag märkt att jag inte är lika besvärligt djupt nedstämd som jag var för bara ett par månader sedan.

Tar nu allt steg för steg och försöker att fokusera på nykterhet och grund-rutiner för att få må någorlunda bra. Förresten, kul att ni tittade in tidigare i dag @Charlie70 @Kennie @Se klart. Sånt uppskattas verkligen.

God kväll allihopa!

Låter som en härlig dag, både med städningen, vattnet och den positiva sinnesstämningen. Själv har jag alltid varit orolig av mig och haft mycket katastroftankar, men upplever att det har minskat väldigt mycket sedan jag tog bort alkohol från min vardag. Jag tänker att detsamma kan gälla för din dystymi, den kanske inte försvinner helt, men som nykter kan du hantera den och förstå att den är en del av dig, men inte hela din tillvaro.

Livet är allt bra eländigt, både som full eller nykter. Tänkte så för nån timme sen innan jag gick ut och satte mig här i mitt nystädade kök. Var väl besviken att jag inte hade sovit så bra som jag hade hoppats på. Som berusad då sket man ju oftast i vad man tänkte och kände fast man inte då heller väl direkt alltid var en muntergök. Men en av alkoholens mer trista kända biverkningar, som gjorde att man för det mesta tänkte på självmord hela tiden.
Det har man då upptäckt kommit ned till en mer dräglig nivå som helt nykter.

Bestämde mig ju igår för att sova utan några piller mot ångest vilket ju är bra, om man vill lära känna sig själv.
Då bör det så klart inbegripa även uteslutande av stödhjul i form av psykofarmaka, om man nu inte vet med sig att man kanske har en medfödd psykossjukdom. Det var då inte lätt för min mor med hennes bipolära sjukdomsbild, har jag förstått av att ha läst hennes dagbok. Men hon hade ju en stark gudstro som bar henne. Kanske skulle man gå in för det andliga lite mer ingående när man orkar...

Man kan man på ren viljestyrka ta sig fram dag för dag, som nykter. Detta helt utan någon form av andra droger fast man kanske egentligen inte ser någon större mening i nåt liksom. Kan man det, då kan man väl även lära sig att sova regelbundet, genom att tvinga sig igenom det mesta, tills man väl somnar där man sitter och då förhoppningsvis sedan kanske kan börja att automatiskt liksom följa den biologiska klockan för ett gott sömnmönster och sånt.
Nej, nu får det vara bra med funderingar så att man inte blir allt för negativ. Får nog gå och vila en stund...

Ha en fin dag!

@Flarran Sömnen ger sig med tiden, men bästa sättet är att ha fasta tider. Upp kl 8, i säng 22, inga tupplurar, frisk luft och dagsljus dagligen. Jag vet att jag tjatar, men det tar några veckor innan du får utdelning på din insats. Jag har haft återkommande depressioner sen tonåren, varit sjukskriven för utmattningsdepression tre gånger (2007, 2018, 2021). Det som ballar ur på mig är sömnen, jag sover inte överhuvudtaget på många veckor och det tar månader att få ordning på det. Så jag vet tyvärr vad jag snackar om.

Kram 🐘

Hejsan @Andrahalvlek!
Det kändes bra att se att någon bryr sig om att man kämpar på för att försöka vara nykter. För vissa dagar är då extra mörka och motiga. Har inget alkoholsug i en egentlig mening. Men jag var i morse så himla trött och sliten när jag stängde datorn att jag var tvungen att försöka gå och vila mig lite. Trots att jag hade tagit lugnande medel i den dos jag har rätt till enligt läkare kunde jag inte koppla av och somna fast jag behövde det. Det blev då att jag åt skräpmat i form av chips och godis samt läsk, vet att det var helt fel borde väl druckit mjölk och tagit nån frukt i stället.

Men behövde få känna mig lite gladare så att jag kunde få lite ro så att jag kunde få sova en stund. Hade inte minsta ork att klara av hålla mig vaken till 22:00, och än mindre någon kraft till att ta mig utanför dörren och gå en rask promenad i dagsljus. Känner mig trots att jag i skrivande stund har sovit i tre timmar rätt så nedstämd och orkeslös nu, det är så trist att jag inte klarar av att vara som de flesta andra, och kunna klara av att gå efter klockan. Vet ju att man ska tänka positivt, men det är inte lätt att stå ut. Har i alla fall trots att det är kallt öppnat fönstret nyss och tittat på dagsljuset en stund och fått mig en nypa frisk luft.

Hade jag haft lite krafter just nu då hade jag fast jag inte vill, med säkerhet gått ned till matbutiken och köpt två sex-pack med pilsner för att förhoppningsvis kunnat få slappna av lite. Men då blir jag väl bara förutom att ha mitt nu rätt kraftigt tunga allmänt nedstämda känsloläge dessutom depressiv i självskadlig nivå kan jag som nykter logiskt tänka mig. Så det är väl trots allt bra att jag har så låg energinivå att jag i princip inte orkar göra något alls. Mår jag så här i morgon så är då risken stor att man åker taxi till bolaget igen fast man inte vill. Det är allt jobbigt att må psykiskt så här uselt. Men hoppas att åtminstone du får ha en fin dag kompis.
Kämpa på!

Åh @flarran, det är kämpigt att bli nykter- och dessutom förändra livet med nya vanor. Men det går. Precis som du gör så får man ta ett litet steg i taget, och räkna med lite bakslag i form av att det ibland känns som ett hopplöst projekt att inte få belöna sig med alkohol- eller förhöja livskänslan. Men du är verkligen på god väg, tar stora kliv och gör framsteg. Hålla i och hålla ut- det vänder alltid, och ibland när man minst anar det.
Kram till dig 🙂

@Flarran Du jobbar på så otroligt bra och ska vara superstolt över dig själv. Det är en resa som går upp och ned precis som livet ofta gör. Tänk på hur fint skurade golv du har och att det är du som fixat det! Kanske bara försöka vara i det du är i, inte anstränga dig att tänka positivt, bara låta det vara som det är just nu. Det blir säkert en bättre dag imorgon💕

Hej! @Se klart, @vår2022.
Blev glad av att ni tittade in och skrev några ord det värmde lite. Sitter just nu och Rock n Roll – mediterar så att säga och kör en favorit-låt på repeat i hörlurarna på hög volym för att störa ut alla tunga tankar för att stå ut med hur låg och nedstämd jag är. Kan säga att jag verkligen får kämpa och använda alla tekniker som jag har lärt mig funkar någorlunda när det känns som allra mest jobbigt och bedrövligt. Skulle nån nu komma in här i köket och säga att det bara är att rycka upp sig så skulle jag nästan önska att den fick lära sig under en månad åtminstone och riktigt få känna hur det känns att vara mer eller mindre nedstämd dagligen och dessutom då även ha begåvats med en blandad psykiatrisk problembild med dystymi i grunden som därför gör att det inte går att effektivt medicinera på ett fungerande sätt. Men man ska väl inte önska någon människa ont sa väl farsan nån gång, för den som önskar så ont över andra är allt en elak jävel... Gör nu faktiskt allt vad jag kan för att inte bara ge upp och köpa sprit för känner ju faktiskt till såna som har hemkört. Fokuserar alltså stenhårt på fortsatt nykterhet, vill inte ner i skiten igen.
Ha det gott vänner!

@Flarran Du har gjort enorma framsteg! Om du inte kan låta bli och sova dagtid, vilket jag förstår, så är förmiddagen bäst att sova på. Det påverkar inte nattsömnen lika mycket.

Läs din tråd från början och ta in hur mycket bra du har gjort på dessa månader! Du är kung!

Kram 🐘

Nu är krisen över för den här gången. Men fick verkligen kämpa med alkoholdjävulen idag. Det är allt en lurig fan det där. Kastar sig över en när man minst anar det. Hade ju ätit och till och med tagit mitt kosttillskott med vitaminer och allt. Fick som sagt köra en rocklåt på repetition i spelaren ett bra tag och lyckades då hålla tillbaka och trycka undan den nedstämda och uppgivna panikkänslan. Till sist så gick jag och la mig på sängen en stund och lyssnade på lite avstressande klassisk musik. Bland annat Nötknäpparen och Svansjön, vilket var rätt längesen man gjorde. Fick faktiskt till och med inspiration att jobba på en egen låt som har blivit liggande rätt länge och dammat så att säga. Håller på och filar lite på den låten och kommer nog att göra så en stund tror jag det känns som.
Nog är man marinerad i nykterhetstänk, men när man ansätts av riktigt svåra känslor, då får man verkligen kämpa för att klara av att hålla fast vid nykterhet. Förresten, kul att du tittade in här @Andrahalvlek, blir alltid glad av din bild med den där trevliga elefanten.
Ha en fin kväll kompis!

Ny vecka och nya tankar. Har lite smått som nykter börjat att lite djupare tänka tankar på hur känslor fungerar, för att logiskt sett förstå varför man fungerar på det sätt som man väl faktiskt gör. Har kommit på att jag nog aldrig riktigt har tänkt strukturerat och metodiskt på ett sätt som gör att mycket väl fungerar lite bättre kanske.

Sitter här vid datorn och funderar över den psykiskt jobbiga gårdagen. Hur det kunde bli så alltså, och detta då sett med någorlunda utvilat sinne och logiskt tänkande. Man var ju nykter sedan långt över två månader bakåt i tiden precis som idag. Hade ju ätit bra, druckit mitt vatten med vitaminer och allt. Men ändå så mådde man psykiskt något helt bedrövligt. Det var total panikångest utan att man förstod varför. Kroppen skrek efter tankevila och ro, och alkohol var allt man kunde tänka på.

Nu när jag har sovit i fyra timmar i sträck och efter uppvaknandet samt ett kort toabesök som man då brukar göra, analyserat saker och ting. Då förstår jag att man just nu i skrivande stund efter att ha ätit lite ost egentligen skulle ha följt kroppens signaler, släckt lampan, och vilat lite till direkt för att med stor sannolikhet, då säkert sovit gott till morgonens dagsljus.

Men då hade inte denna text blivit skriven till påminnelse om vikten av att lyssna på sin kropps signaler och genom detta, då kunna sortera vilken känsla man väljer att följa i stunden. Vad vill jag då säga med den här knepiga texten kan man verkligen undra.

Det är nog att man ska lyssna på kroppens signaler noga, om man vill kunna optimera sin kropps funktion för att man ska må så bra som möjligt psykiskt. För nu har jag praktiserat konsten att sätta mig över lekfull spontan känsla att roa mig med musikskapande mitt i natten.

Kör nu med ett logiskt tänkande som inte alls gick att göra på samma sätt då jag tidigare för det mesta var rätt berusad och halvt nedsövd av alkohol. Känner mig nu trött, vilket väl är för att jag behöver några timmar sömn till tror jag. Men först får det bli en smörgås och lite mjölk. Nog är det bra mycket enklare att tänka vettiga tankar om ens hjärna slipper ifrån skadlig alkohol...

Ha en fin dag!

Det är märkligt vad lite kroppen begär för att fungera skapligt ibland. Har faktiskt sovit tre timmar extra på ett par limpsmörgåsar med skinka och ett glas mjölk alltså. Bortsett från en lätt huvudvärk som nog beror på för dåligt vätskeintag i form av vanligt vatten, så mår man ju rätt så drägligt idag. Klockan är i skrivande stund drygt tolv, lunchtid är det, man sitter och väntar på att fiskgratängen från mikron ska svalna. Dricker ett glas alkoholfri cider och äter lite sallad ur en burk under tiden.

Slog just i den sista mjölkskvätten i ett glas. Så blir väl tvungen att gå utanför dörren fast man är trött och inte orkar att springa ihop med nåt folk i trappen. Dagsljus är det ännu, och sånt ska ju vara bra för kroppen och psyket att få ta del av om man vill höja nivån av må-bra-hormoner lite. Borde väl ta en promenad som så många har tjatat om den senaste tiden, fast nog känner man sig rätt så orkeslös. Har dock inget alkoholsug, mer ett rejält sug efter att köra igång att börja äta på min goda fiskgratäng som jag redan tagit mig en gaffel av...

Tänk, för lite drygt två månader sedan hade man troligen suttit och druckit öl vid den här tiden och funderat på en tur till bolaget. Men sånt håller man ju inte på med nu. Såna dumheter kostar bara en massa pengar och får en att må illa, fast man i dimman tror sig må bra en stund. Nog kan man vara nedstämd om dagarna, men när man suttit och rå-supit då har man då verkligen känt vad ångest och mörk depression är för något. Dit vill man då inte igen om man kan slippa den grejen.

Tar mig nu sista slurken ur mjölkglaset, märker att huvudvärken börjar att släppa lite grann. Så det var tydligen dags att fylla på lite bränsle i form av riktig mat, och inte bara en massa blaskig pilsner och snacks som förr. Får väl tacka min skapare för att jag är nykter även idag. Men nog är det svårt att lära om helt från en mångårig självdestruktiv livsstil. Får väl se om man tar sig utan för dörren. Kände just för en klementin och får väl slå mig lös på en sån då. Tänk, där försvann sista resterna av huvudvärken också, vem sjutton behöver alkohol alltså.

Kämpa på!

Har aldrig tidigare kunnat fokusera på någonting någon längre period, tröttnar så himla fort på saker som jag inte verkligen brinner för liksom. Har från psykiatrins lärde dock förstått att det väl hänger ihop med mina knepiga delprognoser inom ADD, Dystymi och kanske även en släng av väl morsans Bipolära problematik och generella ångest. Den sociala fobin och stresskänsligheten har inte direkt heller varit några tillgångar att väl direkt lovsjunga skulle jag som nykterist kunna säga.

Nu börjar dagsljuset så smått att falna igen. Sitter här vid datorn och funderar på de senaste månaderna som nykter och är rätt tacksam för att jag började att arbeta terapeutiskt med mig själv. Har fått så många goda råd av de som skrivit lite till mig. Tror att det här med att ha rutiner faktiskt inte är ett tvång som jag alltid har sett rutiner som.

Tror att min gamla farmor hade rätt i det som hon väl ibland hade sagt till min lätt nervöse fader när han var ung om att vanan väl drar halva lasset. Min alltid helnyktre far var ju väldigt rutinstyrd, och jag tyckte väl att det var ganska trist att alltid bara få lov att gå efter klockan hela tiden liksom.

Han hade alltid ett armbandsur på sig, själv är jag precis tvärt om. Sätter bara på mig en klocka på armen om det är någon tid som jag är tvungen att passa. Min mor hade nog från början innan hon blev bipolärt sjuk när jag var en sex år också en inställning om att rutiner var något som var bra och viktigt att följa liksom. Minns hur noga hon var att jag skulle ligga i min säng tidigt om kvällarna på en fast tid efter att ha borstat tänder. Minns när vi var på bilsemester och reste runt i landet en gång.

Då hade jag visst inte velat gå och lägga mig utan ville vara uppe lika länge som mina föräldrar. Jag hade visst sagt som så här: Jag är inte trött, vill var uppe längre. Morsan sade visst då: Jo, men du kan väl lägga dig en liten stund nu så här vid niotiden för att se om du är pigg eller trött bara för skojs skull då. Minns att mina föräldrar hade lite roligt över att jag då direkt visst hade somnat som en glad liten griskulting eller nåt.

Hade då sedan visst sovit som en stock till dagen därpå när morgonljuset kom igång. Som nykter i två månader och två veckor har jag idag förstått att en total avsaknad av rutiner. Vilket jag har haft i många år som missbrukare av alkohol, nog har gjort att jag har haft det onödigt svårt med mycket. Hinner väl inte komma utanför dörren i dagsljus den här dagen heller.

Men nu är jag då medveten om att mina vänner här på forumet som påtalat vikten om att ha goda vanor och fasta rutiner för ett bra mående, nog faktiskt trots allt inte har helt fel på den punkten. Hur som helst, så känner jag att helnykterhet är den rutin som jag nu prioriterar och kommer att följa då den ger mig mest positivt liksom.

Siktar nu mot tre månader som helt nykter först och främst. Tänker på slogan om HALT och att aldrig ta första glaset eller burken. Tänk, det känns nästan som när man var liten och gick i lekskolan och där formades för att bli redo att börja i första klass på lågstadiet liksom.

Kan så här i början av januari säga att jag är glad och tacksam för att jag inte är lika tanklös som jag var för bara ett år sedan. Nu läser jag så mycket i olika trådar på detta eminenta forum och lär mig mycket allmänmänskligt som jag nog har missat när jag bara satt i en alkoholdimma och deppade. Det är så många livsöden som man delvis känner igen sig lite i kan jag då säga.

Förstår att inte så värst många kan relatera till min livsresa, men det är ju inte så konstigt då man ju inte går efter klockan till punkt och pricka för att slita och släpa i ett tungt lönearbete. Min närmaste målsättning för idag är att ta mig i väg till matbutiken i kvarteret. För i morgon vill jag på en vettig tid kunna följa min ny-gamla frukostrutin med att dricka varm choklad och äta limpsmörgåsar. Friheten ifrån att tvingas slippa dricka skadlig alkohol är det jag nu njuter allra mest av.

Ha det gott!

Hej,
Apropå det här med rutiner- jag tänker att för oss som grubblar mycket och har mycket känslor, oro, eller liknande, så är rutiner en lättnad. Något vi inte behöver lägga energi på. När rutinerna fungerar bär de oss liksom genom dagen, och fungerar som någon sorts fyrar när vi navigerar våra ibland stormiga hav. Igår hade jag svårt att sova, då känns vetskapen om att jag ändå kommer landa vid frukostbordet en viss tid som en tröst, något att sikta mot. Sen tror jag det är viktigt att skapa rutiner som man själv gillar. Jag älskar till exempel morgonkaffe och att promenera, så det blir mindre av en uppoffring att se till att göra det.

Själv har jag nog inte så mycket rutiner. Däremot är jag väldigt måldriven. Sätter hela tiden upp mål och älskar att checka av och se slutresultat. Därmed inga problem med att komma i mål. Utan mål skulle jag nog bli rastlös och tycka livet var lite meningslöst.

Tänkte ett alternativ till rutiner skulle kunna vara mål? Själv vaknar jag i princip samma tid varje dag utan ställd klocka och betar sedan av varje vecka utifrån när jag vill nå mina delmål. Detta gör indirekt att jag får rutiner men de kan se väldigt olika ut baserat på vilket mål jag vill uppnå.
Kan det vara något för dig? Inte lika inramat som rutiner

Hej! @Kennie och @Lora, Det var kul att ni skrev lite. Sånt piggar alltid upp och ger lite extra energi, satt innan jag såg att ni hade skrivit, först och var allmänt trött och tänkte inte bry mig om att följa min tänkta målsättning jag hade satt upp om att gå och handla mjölk och limpa ens.

Men sen så tänkte jag att då blir man bara missnöjd sen med sig själv, om man inte har lyckats att gå och handla lite mat till kommande frukost som nu känns att vara som en bra början på att få en vardagsrutin så att man är igång när de flesta är liksom. Tror att jag måste ha en grund-rutin för läggdags, och en för att gå upp för att göra varm choklad, som är en enkel och rätt trevlig frukost. Men det tar nog ett tag att få till det. Får se när man kommer i säng liksom.

Tidigare några veckor innan jag började skriva här på forumet var det mest att man bara struntade i att bry sig om nåt alls. Det var bara alkohol och drickande av sånt som man tänkte på hela tiden. Nu sitter jag och dricker en söt och god alkoholfri cider. Det är inte är inte många sådana flaskor jag köpt i matbutiken tidigare år så att säga.
Men nu har jag flera sådana literflaskor i skåpet. Hade någon sagt åt mig förra året 2023 i januari vid den här tiden, att jag idag skulle vara nykter och i stort sakna alkoholsug och sitta och dricka läsk av cidertyp, så skulle jag bara skrattat alltså. Ha en fin kväll mina vänner!

God morgon! Hade i skrivande stund när klockan just passerat 08:40, ätit min morgonfrukost. Det blev som jag beslutade igår. Det vill säga, alltså om att dricka varm mjölkchoklad och äta smörgåsar med gott pålägg på. Måste säga att det nog är en riktigt god rutin att försöka att hålla fast vid. Behövde tydligen mer vitaminer eller nåt sånt, då jag även kände för att gå lös på en burk med inlagd sallad. Men har mycket kvar av den till lunchtiden om jag då vill käka lite mer sallad alltså.

Men sömnen var väl inte mycket att hurra för om man ska vara ärlig. Vet inte när jag somnade exakt i natt. Det kan ha varit när midnatt just passerats. Vaknade och såg att klockan på väggen visade 04:15. Hade kunnat gå upp och skapat lite musik, men nu ska ju hjärnan tuktas så att säga. För när jag nu är helt nykter, så ska inte känslor och tanklöshet få styra mig, utan nu är det jag som ska styra själv över mitt tänkande var faktiskt känslan i stunden.

När så klockan var 04:50 då släckte jag lampan för att försöka sova lite till. Det blev inte någon vidare avkopplande sömn som jag fick, det var mest som om jag befann mig medvetet tänkandes i någon lättare dvala på något sätt. När klockan var 07:55 då kändes det som att det logiskt sett var dags att gå upp fast man ju inte var nåt vidare utvilad. Nu har datorns lila klocka i det högra hörnet längst ned på skärmen sagt att 09:10 har passerats.

Har nu dragit upp persiennerna för fönstret och tagit mig en nypa morgonluft. Minus tre grader sade termometern att det var. Någonstans inom mig kunde jag nästan höra mina vänner här på forumet sjunga i kör en hyllningssång till företeelsen - rask promenad i dagsljus. Men då sade omgående slöhetskänslan inom mig till på skarpen. - Nu får det väl faktiskt vara nog i alla fall! Först sova efter klockan. Sen äta enligt tidsschema. Ska du nu ut på språngmarsch också din blådåre!

Tänkte då efter en liten stund... Det är kanske rätt, sa jag till mig själv. Man ska väl så här i början av nykterhet och allt inte ta i för mycket på en gång så att man tröttnar på alltihop. Så tar nu istället en paus och dricker ett glas med kosttillskott med vitaminer så man kanske ändå tar sig utanför dörren i dagsljus lite senare...

Ha en fin dag!