Senaste kommentarerna i forumet

Tack Berra - du har förmodligen rätt. Så har det nog fungerat delvis för mig Att bestraffa mig själv med nykterhet när jag syndat. Det funkar naturligtvis inte i längden - då blir det nyktra livet ett fängelse och det finns väl inte den fånge som inte i hemlighet planerar flykt?

Man äter inte överdrivet mycket lök om man tycker att det är jobbigt med att prutta - roligt, självklart och så träffande när det gäller mig. När jag var barn älskade jag lök. Vid ett tillfälle hemma hos min mormor som odlade bland annat lök, tog jag och stekte upp två stora lökar och tryckte i mig inom loppet av en minut (beroendeperson in action). Strax efteråt spydde jag som en hund (vet inte varför hundar spyr så mycket) och åt naturligtvis inte lök på flera år efteråt. Hur många gånger har jag inte i min alkohlistiska ungdom spytt på grund av den ädla drycken? Har det lett till den självklara lökslutsatsen? Inte då - i det fallet har det naturliga istället varit på´n igen - bättre tur nästa gång! Alkoholen gör oss/mig korkade!

Det är en oändlig trygghet att detta forum finns. Det funkar så motiverande på mig - tack till er alla - ni som delar med er av era strider, misslyckanden och framgångar! Det enda jag behöver göra är att läsa. Det får mig att se mycket nyktrare på mina egna beteenden. Idag min andra dag i frihet har jag använt min intensiva missbruksenergi till att läsa runt på olika trådar. När jag tog mitt återfall för två månader sedan slutade jag naturligtvis också att läsa här. En självklarhet för annars hade jag helt enkelt inte kunnat fortsätta dricka. Det var att välja väg. Idag väljer jag en annan väg.

Eder Groda

Du är en förebild. Din idrottspsykologi tror jag mycket på. Det är en väldig skillnad mellan - Jag får inte och - Jag behöver och vill inte!

Respekt

Grodan

..hur jag tänkte "ge mig frid från alkoholtänkandet..." , ge mig ...ge mig....

Det fick långsamt ändras till "ta mig tid från alkoholtänkandet.."
En väsentlig skillnad i tänkandet, att skapa utrymme från att inte hamna i frestelsen hela tiden...
Boka om mina träffar med andra till en början där det alltid förekom alkohol, för det är ju sådan man är, det ska alltid förekomma alkohol när man träffar sin vänner, man har ju själv valt dem...

Det är aldrig man är så skör som precis i början av sin nykterhet, man är mentalt förberedd men orkar inte stå emot trycket...
Att isolera sig en tid och skapa utrymmet från sina tankar på alkoholen, finna nya stigar som inte innehåller en möjlighet att falla tillbaka på alkoholtänket.
Det är svårt, och tankarna faller ofta tillbaka i sina gamla uppkörda spår, det är så enkelt att låta beroendet få ta sina invanda rutiner, man slipper besväret med att ta initiativet till en förändring, för det är så jobbigt...

Men det brukar ju bli mera jobbigt att sitta där med sin ångest, men det tänker man ju sällan på, det är ju en en annan fas i livet...
En annan fas, det är ju samma liv men i olika delar, precis som att det hör till att man ska lida lite för sina synder, eller?

Nu har jag haft det roligt, och nu ska jag få lida lite för att det ska jämna ut sig, är det så?

Att se hela livet som en helhet och inte utsätta det för onödiga prövningar kan vara ett nytänk.

Man äter inte överdrivet mycket lök, om man tycker det är jobbigt med att prutta.
För vissa är det en självklarhet, men inte när det gäller alkoholen...

/Berra

Tack för att ni tränger ihop er och tar mig med på vagnen och tack för att jag få vara här trots att jag återfaller om och om igen. Sådan värme för sådana som mig hittas vanligen inte IRL, vilket är begripligt. Det är ok om man är nykter alkis men inte om man hela tiden återfaller. Förr eller senare kommer omgivningen tröttna och förlora förtroende och värst av allt är att jag börjar förlora förtroende för mig själv. Om man hela tiden återfaller har man då någonsin varit nykter? Fem veckors nykterhet, två månaders återfall. Ser i min tråd bakåt att jag mot slutet börjar prata om att vila från nykterheten. Det var så jag kände det och så kommer jag väl att känna igen. Vet att man inte behöver agera på sina känslor men vet också att sådana känslor kan göra att jag mer eller mindre omedvetet börjar fumla efter avstängningsknappen och planera för ett återfall. På ytan kan jag vara glad, nöjd och stolt över min nykterhet, under ytan börjar alkoholtrollet agera alltmer aggressivt tills det hittar en spricka. Den nöjda och stolta ytan är inte en lögn, den är lika sann som det faktum att jag konkar runt på ett dj-vla alkoholtroll. Det är inte för inte som man kallar alkisar för Mr Jekyll och Mr Hyde. Man brukar kalla alkoholism för förnekelsens sjukdom, vilket ibland irriterar mig. Tänker att alkisar många gånger förnekar inför omgivningen på grund av de attityder som möter dem, men sällan inför sig själva. Att inte ljuga för sig själv är det viktigaste och om människor önskar ärlighet måste de också vara beredda att ta emot det som kommer annars kommer de i längden inte få ärlighet. Jag vet att jag har alkoholproblem, är alkis, en fyllärring kalla det vad man vill. Det var det länge sedan jag nekade till inför mig själv. Det jag däremot tenderar att förneka är konsekvensen av mitt tillstånd. Att jag är alkis betyder att jag inte ska dricka eftersom det är dåligt för såna som mig på tusen sätt. När avstängningsknappen trycks in förnekar jag emellertid detta uppenbara faktum. Jag ska inte dricka eftersom jag inte blir/är den människa jag vill och kan vara då. Jag förstör min kropp, mina relationer, mitt anseende, min karriär, min ekonomi med mycket mycket mera.

Det är avgångstid för tåget och jag ställer blidligt talat mitt alkoholtroll kvar på perrongen. Kompisarna på tåget säger att han inte får följa med och jag måste resa vidare i mitt liv. Tar upp en spetsnäsduk och vinkar adjö till trollet, en ensam tår rullar ned för min kind. Lokföraren drar i tutan, tåget pustar och frustar och börjar sakta röra på sig. Trollet på perrongen blir höggröd i huvudet av ilska och det han inte vet är att jag, trots mina tårar tycker att han är så ful, så ful och att jag känner mig trygg och nöjd med att jag sitter på rätt tåg när hans hemska uppenbarelse försvinner i fjärran.

Orosmoln i horisonten är att jag ska på en kombinerad konferens/semester i mitten av september i en Europeisk huvudstad. Sådana miljöer, flygplatser, konferenser med sitt själklara alkoholintag till middagen men också hela semestergrejen innebär allvarliga risker för sådana som mig. Detta måste jag tänka igenom mycket noga. Det var i samband med en konferens som jag föll förra gången. Kan inte säga nej till konferensen men vet inte om jag psykiskt och fysiskt har råd att åka. Jag har dock litet tid på mig att planera och tänka.

Grodan på dag två

Mulletant, precis så känner jag också. Gott med nåt annat än vatten nån gång, det väcker ju inga demoner, alkoholhalten är försumbar. Det känns tryggare så här, nykterheten finns inom mej och JAG bestämmer. Inte några dunkla drifter som kan råka väckas om jag av misstag skulle få i mej alkohol i en medicin eller en sherrysill. Däremot vet jag att jag inte ska inbilla mej att jag kan klara vanligt vin av samma anledning. Det kan jag inte eftersom jag aldrig varit nöjd med ett glas. Då är det alkoholen jag är ute efter, berusningen och då ska det vara mer. Men ett glas eller två 0,5% är en dryck vilken som helst för mej. Och eftersom jag ska sluta helt med socker har jag tänkt så blir det inte ofta ändå.

Jag la ju om kosten helt när jag blev nykter, drog ner på just socker och kolhydrater. Ganska strikt LCHF håller jag (förutom glass och choklad i sommar). Jag tror att det hjälpte mej väldigt mycket, tog bort suget, gav mej fullt upp i början. Viktnedgång som sporrade. Jag mår jättebra helt enkelt och kommer aldrig att dricka nåt starkare igen. Det underbara är att var och en får bli salig på sin tro, även med alkoholen. Allt som fungerar är bra.

att begrunda begreppet "teknisk nykterhet" och har googlat på Birgitta Crafoord som jag inte kände till sen tidigare. Tankeväckare var Addes svar till Sorgsen - det var lätt att tolka det som relaterat till min berättelse om hur vårt liv gestaltar sig idag där vi dricker alkoholfria och alkohollätta (0,5) alternativ. Jag skrev också att det är en känslig fråga inom AA - det har mannen konstaterat och en kvinna vi träffade på landsmötet berättade om samma erfarenhet. Jag (och maken) har naturligtvis största respekt för dem som väljer bort allt som påminner om a men för oss fungerar det bra idag. Morgondagen vet vi som känt inget om... men jag (och vi) har för avsikt att fortsätta leva ett nyktert liv tillsammans.

Jag ska låna BC`s bok, frågan intresserar mig i högsta grad. I min morgonreflektion idag tar jag hjälp av Addes text.

Teknisk nykterhet betyder att vara spritfri men inte nykter, alla gamla beteenden finns kvar och det är ett kompakt motstånd mot att ändra något i sin livsföring, t ex fortsätter man att äta samma typ av mat. Just matvanorna har haft och har stor betydelse har jag märkt. Under perioden med vita knogar undvek jag aktivt att laga mat som var förknippad med nån form av alkohol; inte sill och inte oxfilé. Typ:) Vi gick inte ut på restaurang - det var så totalt förknippat med vin, ev snaps och konjak. Ja... Om detta har vi haft många meningsutbyten åren före uppbrott och förändring. Det fungerade men kändes lite torftigt - även om vårdandet av nykterheten var i centrum då... nästan det enda som präglade livet. I det läget var a-fritt/a-lågt inget alternativ, det skulle bara ha varit att "reta den björn som sover" - de orden kommer spontant nu när jag skriver. Jag minns min lycka när jag hittade 100% Blåbär och min besvikelse/mitt "fall" när han bara blev märkbart störd av det och inte alls ville pröva.

Efter hans omvälvande insikt att allt finns kvar utom spriten/alkoholen i dryckerna blev livet verkligen ljusare. Vi gick ut och åt och testade utbudet och hemma återgick vi så sakteliga och delvis till det gamla sättet att leva - utom alkoholen. Men jag ser idag tydligt att vår livsstil har förändrats mycket på det sättet att vardag och fest är åtskilda - åren före uppbrottet var vinet i centrum - det var inte enbart inte bara den "hemliga" ölen mm i garaget som styrde vårt liv utan det var vin till maten ofta(st)... och till TV-programmen och på fredagsaftermiddan... och onsdag och måndag för att att lysa upp tillvaron...

Vi äter annan mat och delar andra aktiviteter idag och har en överlag mycket annorlunda livsstil än tidigare. För min del känns vårt nuvarande liv som ett fullgott liv och jag känner mig trygg. Tiden med enbart vatten kände jag mig mer otrygg - som om allt som påminde om vin och öl väckte en hotfull och närmast outhärdlig längtan. Nu är livet lugnt och gott.

Jag delar Addes uppfattning att där förnekelse finns går det knappast att övertala eller övertyga om faror och risker. Det har jag försökt intensivt och länge utan framgång. Så jag lever idag. Dagen idag är en märklig dag - och den är min. Gårdagen är förbi och morgondagen vet jag inget om. Men dagen idag - den ska jag ta tillvara så gott jag kan. Ta emot och ta tillvara. Tacksam. / mt

För välkomnandet och för all support och hejarop från 'veteranerna'. Har som sagt läst ett tag, med gråten i halsen och ångest i magen. Jobbar restaurang så drickandet är en så självklar del av vardagen. Hoppas nu kunna bryta denna negativa spiral. Är väldigt stolt just nu för jag sitter med min syster på en vinbar och dricker alkoholfri öl. Har haft en pissdag på jobbet, svensexa som tafsat och kockar som tjurar, men just nu är det inte en anledning att ta ett par -läs 7 - glas vin. Grymt jobbat k-head. Dag två är klar för mig och vi kan båda vara stolta. Ha en fin nykter söndag alla fina!

Flygcert, min vän. <3

En dag är det du som ger vidare.

Eller ja, det gör du ju faktiskt redan.

Kram!
/H.

kommer och går den första tiden. Jag hade lite hjälp av djupandningsövningar då. Ta väldigt djupa och lååååånga lååååååångsamma andetag, slappna av i bit efter bit av kroppen. Håll på tills du tröttnar, hihi!

Bara ett tips!

Och välkommen förresten, hb!

Kram!/MB

Förmodar att du tänkt igenom hur det kunde bli som det blev? Try and error kommer hjälpa dej hitta vägen.

Stor kram!
/MB

ens bry mej om att svara men jag reagerade också negativt. Tänkte att malignt brukar vara nåt elakartat så det passar ju bra här.

vet också vad det handlar om, tankarna får man bearbeta och det blir enklare med tiden. Jag säger inte att det är lätt för det är det inte. Man får vara beredd på sug och tankar på att det skulle sitta fint med "ett glas" osv. Men då gäller det att spela filmen till slut, se hur det brukar bli. Hur länge brukar det goda ruset vara? Inte så många glas. Inte efter hela flaskan, inte när man somnar i soffan och vaknar påklädd mitt i natten fast man ska på jobb på morgonen efter.

Men jag tycker att det blir så mycket enklare när man accepterar att det är slut. Jag fick energi vartefter tiden gick och tankarna på att dricka försvann. Kanske för att jag nått min botten, jag ville inte dricka längre. Håll bara ut så blir det bättre. Och förresten tankar på alkohol och sug är inte farligt, du behöver inte agera på det. Observera, se det som en våg som drar förbi. Känn hur det sjunker undan igen. Det går i vågor.

Jag vet att jag får det att låta så enkelt men faktiskt så är det så, när man fattat galoppen :)

Hoppa upp i vagnen igen. Här är inte så gott om plats, för vi är ju många, men alla ska med!

Stor kram ifrån mig!/NM

Inte för att jag tror du bryr dig, upplever att du är alldeles för stark och lugn för det. Men jag håller med Markatta i allt hon skriver och önskar dig, även jag, en härlig kväll.
Fortsätt skriva så enträget som du gör, det är för mig oändligt viktigt att få läsa dina delningar - Du som gått före så länge nu. Jag anser att du är en av mina människor, en av de viktigaste som jag aldrig har träffat!

Av mig får du en stoooor KRAM!/NM

...i början när man ser sitt långa liv framför sig, utan att underhålla vanan man byggt upp under så många år: Ska det vara festligt, ska det vara något gott att dricka! Sen att man försöker få allt att bli "lite festligare" med åren, är en skrämmande utveckling som man, rätt som det är, har tappat kontrollen över fullständigt; en mycket tråkig bieffekt för oss som har arvet och miljön som predestinerar att vi hamnar på samma plats...
Jag har drattat på ändan så det small om det, när jag trodde jag var säker. Det gick ju så bra, så länge... Nu inser jag att; har man kommit till insikt om att ens drickande inte är hållbart eller bra för en för tillfället, så är det nog så i förlängningen också. Det är väldigt svårt att simma uppåt i virveln, för hur man än kämpar och försöker hålla koll på vad som är upp, dras man så lått, så lätt med i strömmarna neråt.
Jag håller med Santorini, som jag för övrigt anser vara en mkt klok och insiktsfull vän, i att om man kan hålla sig fast vid beslutet att man har druckit färdigt, behöver man inga alternativplaner eller förhandlingar. Färdigt är färdigt.
Nu ska jag fortsätta att laga mat till min underbara familj, bara för att det är så gott med pannbiff med lök :)
(Det kommer nog stå ett glas med nåt gott i bredvid spisen. Tror jag tar en BEO, har ni inte provat den så gör det. Den med grönt te och äpple är nog min favorit...
Ha det gott K och fortsätt resan på det utmärkta sätt du har gjort de här dagarna. Tankarna kan du inte trolla bort, de måste få finnas eftersom de är viktiga att bearbeta, men det blir lättare och självklarare med tiden, så ta din tid.
Drick med förstånd ikväll! KRAM/NM

för tipset. Perfekt, nu funkar det som det ska!
//Cookie

som inte på något sätt har som funktion att stötta. Jag vet att jag inte borde ge denna malign någon energi med att svara på inlägget men jag vill verkligen inte att nya på forum ska tro att detta är en ton som är vanlig eller accepterad här.

Och till dig Adde önskar jag en strålande lördagskväll och skickar ett lass med kramar!

Jag kan inget annat än att hålla med, jag har allt att vinna på att sluta helt nu.

Jag hoppas innerligt att du har rätt ang att "om man bara bestämt sig", känns absolut inte lätt som det är nu iaf.

Jag har ärligt bara ett alternativ och det är det jag tagit bara genom att bestämma mig för att vara nykter. Jag vet vart det leder om jag försöker dricka måttligt, det kommer leda till att det eskalerar igen innom några veckor månader år och då kanske jag inte är lika bestämd att sluta helt och så hamnar jag i neråtspiralen igen.

Alldeles för mycket att förlora, och sen lägger man till alla dessa svek som man förorenat sin omgivning med. Nej tack jag ska inte dricka mer!

Nu ska jag grilla, och det ska ske utan en enda öl och jag ska njuta av varje sekund för att det är gott med grillat :)

under det första inlägget i varje tråd finns en inställning för kommentarer "Alternativ för kommentarvisning" i fetstil. Om du väljer "Datum -nyaste först" och sedan "Spara Inställningar" så kommer det vara likadant varje gång du loggar in. Däremot om du går in på forum genom "visa mer" och inte är inloggad så kommer inställningarna automatisk stå på "Datum-äldsta först" och du måste ändra själv varje gång du läser utan att vara inloggad.

läste din tråd från 30 april "Alkoholen, våren och ny behandling", där du hoppades få svar på en del frågor, sen har konversationen stannat.
Du frågade bl a om man känt sorg och saknad efter vad det nu är...alkolhol m.m.

Jag är ju ny här sen i veckan, och har läst flitigt i många trådar, som stärkt mig i mitt beslut att "enough is enough", då jag började med Antabus i onsdags. Och vet du vad, igår - fredagkväll, då ska jag i ärlighetens namn säga att jag faktiskt "saknade" att inte, som VARJE fre-lör kväll, under en massa år, inte "koppla av" med "någon" (ha-ha, det blev alltid mer än "någon") öl, eller vin till maten + efter maten..., hemma med maken, eller ut och käka på krogen med den obligatoriska alkoholen. Ja, det kändes rentav tomt på nåt sätt...

Men, vet du/ni vad? Det kändes så bra att vakna imorse, utan att känna sig lätt illamående och med taskig smak i munnen, trots att jag iofs upplever mig "dåsig" av Antabusen (om det nu är det,) eller som, jag tror det var Mammy Blue, som menade att dåsigheten kanske helt enkelt berodde på
att det kan bli en sån reaktion när man slutar dricka. Så, som svar på en av dina frågor, ja, jag kände en viss saknad, men det positiva, hur jag mådde då jag vaknade var ett pris som är guld värt!

Då jag inte kan se att du skrivit på länge, undrar jag hur det har gått för dig? eller så har jag missat ev inlägg från dig i nån annan tråd. Är fortfarande novis här, så har kanske lite svårt med navigeringen.

På tal om ny, ni "gamla rävar" på forumet,Mulletant, Mammy Blue, Adde m. fl.- har en fråga till er. De inlägg man ser på själva startsidan, där det står "visa mer", VISSA av dem ser man inte fortsättningen på, då man klickar på visa mer länken, utan hamnar på en sida med gamla inlägg.
Vad beror det på, kan ni se hela meddelandet om ni klickar på "visa mer". OBS! Detta är bara på vissa inlägg.

Vill önska er alla här i Forumet en fortsatt trevlig helg, ni är alla underbara!

Kramis från Cookie, nykter på 5 dagen (ja, visserligen med hjälp av Antabus, men ändå - är stolt över att jag tog det beslutet :)

Har läst igenom min tråd och ser hur full av hopp och tillförsikt jag var. Den där konferensen som jag var på blev emellertid början till fallet. På tåget hem köpte jag en flaska vin som jag smuttade på och mådde superdåligt av , men sedan var jag igång igen. Avstängningsknappen var intryckt. Slutade läsa på forumet och slutade med min medicin. Jag gav mig fem nyktra veckor men inte en nykter sommar som jag hoppats på, tyvärr. Drack senast igår. Men istället för att åka iväg till bolaget idag så satte jag mig och läste i några trådar här. Och nu har bolaget stängt.

Än en gång har jag bevisat för mig själv att mitt sätt att dricka på inte är normalt. Jag dricker alltid upp allt jag har köpt och har jag inte köpt tillräckligt så blir det taxi till bolaget om det är öppet eller till någon bensinstation för att köpa folköl. Jag absolut aaaaavskyr mitt beteende. Har också börjat må fysiskt dåligt av mitt drickande (magkatarr), vilket förmodligen hänger samman med att jag inte äter när jag dricker. Det är bara för djävligt men just nu orkar jag inte ens skämmas. Det är helt enkelt bara så här det är med mig.

Grodan på dag ett igen.

med sömnen också så småningom. Det tar lite tid för omställningen men sen blir sömnen bättre. Så väl som hälsan i övrigt. Jag behöver inte knapra tabletter mot halsbränna längre t.ex, det försvann direkt.

tar på krafterna, det stämmer. Men när man väl slutat och bestämt sej för att aldrig dricka alkohol igen, då slipper man kämpa. Då vet man vad som gäller och slipper allt funderande kring alkoholen. Vad är för mycket, när kan man börja dricka, har man alkohol hemma så det räcker, vågar man köra bil redan osv. Alla dessa frågor slipper man. Det behöver inte vara så jobbigt ens med sug och sånt bara man bestämmer sej. Sluta fundera på olika alternativ. Du har absolut allt att vinna på att sluta helt, nu, och inget alls att förlora. Precis så enkelt är det!

Bra gjort med kräftskivan, förresten!

Sömnen är ju det värsta av allt! Jag somnar ca 10min varje kväll och sen är jag superpigg... men problemet är ju att med drickat så blir sömnen nästan om möjligt ännu sämre, känner mig nästan lika trött oavsett jag dricker eller inte.

2 kvällar nykter :)

Jo då, jag klarade av igår och jag ska se till att klara av ikväll med :) Känner mig givetvis stolt över att jag klarar av att inte dricka.

Idag funderade jag på om man kanske bara skulle sluta med sprit!?! Tjena hallå självbedrägeri :/

Jag måste säga att denna ständiga kamp tar massor på krafterna, tänk om man kunde ta en paus och fortsätta om ett tag :(

Är stingslig och blir snabbt arg för tillfället, alla i min omgivning blir lidande av att jag är ur balans.

HB: Kör på utan dricka, det kommer vara värt det när man väl är nykter! Hoppas att du inte tar något ikväll så tar vi en dag i taget ;)

MB: Ja man kanske aldrig kommer sluta tänka på det :( och mer än klapp på axeln blir det ju inte det är klart, men den bästa belöningen man kan ge sig själv är ju att faktiskt sluta förstöra både kropp och hjärna.

Tack för allt stöd