skrev santorini i Min tillflykt, ett tomrum att fylla..

normalt bland folk men längtade hem till mitt vin. Så ser väl missbruket ut. Man isolerar sej med sin dåliga trista vän.


skrev Adde i Behöver hjälp att vara konsekvent

devis "Lev och låt leva" är bra att ta fram ibland och fundera på.

Att medberoende gärna söker sig tillbaka till liknande relationer är känt inom "Rörelsen" :-)
Framförallt barn som växt upp i en missbrukarfamilj tar ju gärna partner som är missbrukare för att det känns hemtamt och "normalt". Det blir gärna en ond cirkel om man inte får behandling eller tar sig ur det på annat sätt. Många är de vuxna medberoende som gång efter annan går in i en relation med en ny alkis och resonerar på exakt samma sätt som en alkis : Det blir nog bättre om jag gör på ett annat sätt denna gången.

Det blir aldrig bättre.

Det tar tid att lära sig att bry sig om andra utan att det tär på egna känslokapitalet, tricket stavas : Gränssättning. Utan att ha träffat dig Markatta så tror inte jag att du flyr från dina egna känslor därtill är du alltför positivt tillåtande i din inställning och du agerar definitivt inte i ren dumhet !! Men du kan ha en aning svårt att sätta dig själv i främsta rummet :-) Har du provat med affirmationer framför badrumsspegeln varje morgon ? Känns skitfånigt första gångerna men sen går det förvånansvärt bra !

Ta hand om dig !!


skrev mulletant i Hur finner jag styrkan att gå min väg?

att mannen är tydligt i utförsbacken nu? Det är så med missbruk(are) att det blir inte bättre - det blir värre och avsatserna på vägen utför kan vara branta. Kramar till dig - försök att ta hand om dig, du behöver alla krafter. Kram, kram! / mt


skrev flygcert i Hur finner jag styrkan att gå min väg?

Förstår att det är kaos idag för dig, i huvudet... Vad vill du? Vad är viktigt för dig?
Bra att du är arg, det är mycket starkare än att vara ledsen. Men tillåt dig att vara ledsen också, när du behöver det!!

Kram


skrev Framtidsdrömmar i Hur finner jag styrkan att gå min väg?

Han är fortfarande inte hemma, är kvar i sin hemby. Har tydligen sjukanmält sig och stannat kvar där för att sova. Jag fick tag på hans bror- sade vad jag tycker både om min sambo och om svågern själv.
Fick reda på av honom att min sambo inte har arbetat med sin firma alls i helgen utan hållit på med annat.....Igår hade han blivit helt förskräckt när han blev upplyst om att det var söndag och klockan var 14, han hade trott att det var lördag....
Då har han nog ångest och mår väldigt dåligt idag.. Fy fan säger jag. Han ljuger hela tiden.
Jag har varit ute och gått och sedan varit ute och krattat, kan inte sitta inne idag för då blir jag tokig.
Jag vet iallafall att han lever och det är ju skönt- men gud vad jag känner mig förbannad.


skrev flygcert i Hur finner jag styrkan att gå min väg?

Du är värd bra saker!!
Ta hand om dig. Tänker på dig.
Kramar


skrev mulletant i Behöver hjälp att vara konsekvent

svårt. Håller helt med om det. Kram på dej medsyster / mt


skrev markatta i Behöver hjälp att vara konsekvent

om det är något allmänt för medberoende att dras till sådana situationer men ser jag tillbaka på mitt liv så har jag många gånger jag hamnat i "farliga" situationer för att jag vill hjälpa. Både situationer liknande den jag beskrev ovan men också ganska farliga relationer.

Ibland tänker jag att jag inte kan må bra om jag inte kan hjälpa andra. Det är inget jag gör medvetet men jag verkar hela tiden ha något moder Theresa-komplex och något hjälpprojekt. Är det inte en alkis i min närhet så är det en vän som sitter inne som jag måste besöka eller en asylsökande grannfamilj som riskerar tvångsdeportering.

Jag vill ju inte ändra på hela min personlighet men jag önskar att jag kunde släppa ibland, inte tänka att allt hänger på mig om andra ska må bra. Jag behöver också lära mig att prioritera mitt eget mående, precis som alkisarna i AA hela tiden återkommer till att den egna nykterheten kommer först. Jag vill åtminstone kunna hålla lite mer distans till de jag hjälper så att det inte tar för mycket energi av mig, så att jag inte försvinner i det.

Det är svårt att sortera ut vad som är vad, empati, medberoende, personlighet, en flykt från mina egna känslor, civilkurage eller ren dumhet.

Kram!


skrev Mammy Blue i Min tillflykt, ett tomrum att fylla..

jag kan inte slå vad om det, men jag ger mej tusan på att våra duktiga, intelligenta kroppar lärde sej ganska snabbt att slå på insulinproduktionen så fort hjärnan tänker på alkohol, kanske bara ljudet av en ölburk som öppnas. Kanske är det därför suget upplevs så starkt i vissa situationer?

Jag vill gärna göra ettor och nollor av saker, vill förstå, har lite svårt för psykologer som ska krångla till allting, hihi.

Jodå, veckan har börjat bra, hoppas att den fortsätter så för oss alla!
/MB


skrev markatta i Hur finner jag styrkan att gå min väg?

den där oron när någon inte kommer hem.

Jag kan fortfarande ex-sambons fyra sista i personnumret från alla gånger jag ringt runt till polisstationer för att se om han blivit LOB:ad eller till sjukhus för att se om något värre hänt.

Mitt bästa råd till dig är nog att andas, ta ett bad, en promenad, ta det lugnt. Det hjälper inte varken dig, honom eller situationen om du svävar iväg i katastroftankar.

Kram på dig!


skrev mulletant i Mitt nya år

skriva ner att jag känner så tydligt hur mannen numera lever sitt liv och tar ansvar för sig. Underbart och omtumlande på samma gång - och inte alldeles enkelt. Men helt rätt! / mt


skrev mulletant i Hur finner jag styrkan att gå min väg?

oro... har upplevt detsamma ett antal gånger... Hoppas han hör av sig så att du vet.
Kramar! / mt


skrev Dompa i Nu börjar min resa!

Ämnet är du TP! Saknar dig. Hittar dig inte på facebook. Har du stängt ner kontot? Skulle bli dretaglad över ett livstecken. Här eller hos Dompapompa på FB. Vill inte släppa taget. Som MT hoppas jag att livet far snällt fram med dig - och helst lite bättre! /R


skrev Framtidsdrömmar i Hur finner jag styrkan att gå min väg?

Vaknar och han är fortfarande inte hemma... Jag är orolig men tror väl nu att han kommer hem för han börjar ju jobba kl.7..... Eller kommer han inte??? Ja, jag är jätterädd för att något ska hända honom. Tänker oxå att det borde jag väl få reda på.
Jag läser alla länkar, Mulletant, och de ger bra styrka. Men ibland undrar jag var mitt mod tagit vägen.
Kram i gryningen.


skrev mulletant i Hur finner jag styrkan att gå min väg?

av Carinas inlägg - Maktlöshet / Maktfull - från 7:e februari 2011. Den har varit ett av mina stöd längs vägen. Den första raden bekräftas av min numera nyktre man - jag hade ju också försökt "allt"...

Vi är maktlösa inför att missbrukaren väljer att dricka eller ta droger.

Vi har makt över vad vi väljer för våra egna liv.
Vi har makt över vilka val vi själva gör.
Vi har makt över vad vi lägger vår energi på.
Vi har makt över vad vi lägger vår tid på.
Vi har makt över vilka människor vi väljer att umgås med.
Vi har makt över vilka värderingar vi vill leva efter.
Vi har makt över... (fortsätt gärna listan, skriv i kommentarer!)

http://medberoendeinfo.blogspot.com/2011/02/maktloshetmaktfull.html


skrev mulletant i Mitt nya år

medberoende - och eventuella andra... denna har hjälpt mig så mycket

Maktlöshet / Maktfull

Vi är maktlösa inför att missbrukaren väljer att dricka eller ta droger.

Vi har makt över vad vi väljer för våra egna liv.
Vi har makt över vilka val vi själva gör.
Vi har makt över vad vi lägger vår energi på.
Vi har makt över vad vi lägger vår tid på.
Vi har makt över vilka människor vi väljer att umgås med.
Vi har makt över vilka värderingar vi vill leva efter.
Vi har makt över... (fortsätt gärna listan, skriv i kommentarer!)

http://medberoendeinfo.blogspot.com/2011/02/maktloshetmaktfull.html


skrev mulletant i Hur finner jag styrkan att gå min väg?

så jobbigt du har det nu... Häromdagen klistrade jag in en del av det Carina Bång skrev i sin blogg 21 mars - klistrar det till dig ifall du inte läst, Om medkänsla och medberoende:

Vart går gränsen mellan att visa medkänsla och att agera ut medberoendebeteenden?
Och måste man bli helt egoistisk bara för att man inte ska vara medberoende?
Vad är vad och var går gränsen?

Så syftet med att arbeta med sina medberoendebeteenden betyder inte att man ska sluta visa empati och medkänsla för sina medmänniskor! Det är styrkor och egenskaper vi behöver mera av här i världen! Om vi tvärtom, sätter stenhårda gränser mot allt och alla, bara fokuserar på oss själva, slutar ta ansvar för hur vår kommunikation och förhållningssätt påverkar andra, då kommer vi i stället börja såra våra medmänniskor. Då har det dragit för långt åt den andra hållet i stället.

Ett sätt att tänka som har hjälpt mig har varit denna: "Medberoende är när min omtanke om en annan människa blir på bekostnad av min egen hälsa och viktiga livsområden".

http://medberoendeinfo.blogspot.com/2013/03/medkansla-utan-medberoende…

Kanske du kan ha hjälp av denna också?
http://medberoendeinfo.blogspot.com/2013/03/ovning-skapa-riktlinjer-for…

Har du i nuläget någon att prata med? Minns att det strulade med dina kontakter...

Kramar i gryningen / mt


skrev mulletant i Hjälp! Vad ska jag göra nu?

- japp så skulle jag kunna göra ibland. Bara tumla. Har tvättmaskin, gård och tvättlina - men inte alltid torrväder. Nästa gång kommer jag till dig Sorgsen, med våt-tvätten, och så fikar medan tumlaren torkar tvätten lagom torr. Det blir trevligt! / mt


skrev mulletant i Behöver hjälp att vara konsekvent

exempel... det hemska är ju alla se situationer där ingen ingriper... så visst gjorde du rätt där och då, det tycker jag också. Och sen släppa taget...

Jag får en fundering - undrar om vi medberoende har en benägenhet att dras till vissa typer av situationer. Jag skulle inte "falla" för den situation du beskriver (för rädd av mig) men jag har andra fällor - som jag verkligen jobbar på att lära mig lämna över till mänskor att ta hand om sina egna utmaningar. Kram, bara det, i all enkelhet! / mt


skrev Sorgsen i Hur finner jag styrkan att gå min väg?

...om dig. Om något går galet med mannen får du ju garanterat veta.
Menar inget kyligt bara att han har alldeles själv valt sin helg. Du fanns inte med i den planeringen, inte barnen heller.
Tråkigt, ledsamt, smärtsamt, men så gjorde han.
Jag tror däremot inte han gjort det för vara elak, alkoholen är ett gift. Giftet påverkar negativt och den destruktiva nedåtgående spiralen slutar inte snurra förrän alkoholen slutar hamna i strupen.

Ta väl hand om dig.

Kramar


skrev Framtidsdrömmar i Hur finner jag styrkan att gå min väg?

Ringde honom vid 23- han har fortfarande inte kommit hem. Frågade var han var och om han inte skulle komma hem. Han sade var han var och sa med skamsen röst att han var tvungen att vänta på att han ska kunna köra bilen hem.... Då fick jag svart på vitt att helgen återigen varit hård. Min ångest övergick i ilska och besvikelse. Gud vilka problem han har. Nu ska jag verkligen stå på mig och inte ta åt mig ett dugg av de troliga anklagelserna jag kommer få- att det är mitt fel att han dricker. Ikväll svek han inte bara mig utan oxå barnen...... Så tydligt allt känns just nu.
Alkoholen äcklar mig!


skrev Pontus i FylleFia

Mindre sura miner med räkmacka o kaffe:)


skrev Fenix i De goda och de svåra tankarna.

så djävla bra att du genast skriver här om det som hände. Det tyder på att du inte vill gömma och glömma. känner så väl igen tankar och känslor. Men stå ut några dagar nu, det är nu den djävla alkoholisten försöker övertyga dig om att det gick ju ändå rätt bra, kanske kan du dricka lite lagom, det är kanske överdrivet att inte dricka alls och så vidare, och så vidare, och så vidare, och så vidare, och så vidare i all evighet. Jag vet, jag är där nu:-((((
Fenix