Senaste kommentarerna i forumet

det som du skriver upplevde jag också fram till nåt år innan jag kom till sans och slutade dricka, det där med att man känner sej piggare, gladare, fick mer gjort etc.
Det gick över om man säger, sista året hade jag inte så mycket annat i huvudet än att få i mej alkoholen så fort som möjligt. Kan gratulera dej till att du vaknat upp lite tidigare.

Vad det gäller omgivningen, så är det lätt, det är bara att hänvisa till sonen, de flesta har förståelse för att man inte vill dricka när barnen ser, har de inte det är de inget att mista.
När man har vårt problem måste man vara egoist, man kan inte ta ett glas för att inte såra värdinnan. Vissa vänner kanske försvinner, det har det gjort för mej, men då kan man kanske tänka att har man inget annat än drickandet gemensamt så är det värt det

Solsken till dej!
/MB.

Har kollat runt lite vad du skrivit här på forumet...och herregud va lika du o jag verkar va...kunde lika gärna varit jag som skrivit...

På gott och ont...mest ont när vi är här då..men en sak är säker! Vi har chansen! Bara vi kan fokusera på de saker som är viktiga i livet, och stå emot hjärnspökena ( lättare sagt än gjort) ..

Jag har iallafall äntligen!? fattat att för mig är det nolltolerans som gäller! Min sjuka gärna har försökt att övertyga mig att jag kan dricka normalt...men du? Det funkar inte. Inte då. Inte nu. ALDRIG!

Imorgon börjar resan...aldrig mer...inte en promill! Wish me luck! ;-)

Tänker för säkerhets skull passa på att sluta snusa samtidigt...efter 25 års snusande...NU ska gifterna ut!

För jag tror att för såna som oss så triggar det ena det andra. Så hur dåligt jag än kommer att må närmsta veckan (kommer att sluta tvärt, cold turkey) så kommer det ändå inte att kunna jämföras med hur dåligt jag mått efter mina alkoholintag...så nu får det bära eller brista. Brister det så kommer det att göra ont det kan jag lova.

Nu eller aldrig känns det som för chanserna tar ju slut någon dag? Den dagen vill jag inte uppleva...

Ska träna hårdare än någonsin framöver...för tack gode Gud så finns det en helt underbar och ofarlig drog!

Vad jag gör idag? För att ladda upp? Sitter just nu i solen och njuter...med xray stark general laddad. Vill njuta en sista gång...tänkte nyss också på om jag inte skulle ta och hälla upp en sista grogg också...hade jag inte lite kvar i någon souvenirflaska....

Jag ångrade mig....för en gångs skull stoppade jag mig i tid...ska leta runt i hela huset så att det inte finns minsta djävla skit kvar!

Aldrig mer!

Sa försöka att titta in här en gång i veckan och uppdatera hur det går.

Nu åker vi!

Önskar dig all lycka på din resa. Tillsammans fixar vi det!

Ha det bäst/Jocke

att det har gått bra för dig.

Är ny här inne och letar även jag efter goda råd att övervinna suget med.
Om du har kommit på några som hjälper dig tar jag mer än gärna del av dessa.

Önskar dig allt gott!
/F

vill.sluta och MB, för era råd och kommentarer.

Det är nog lätt så; att det romantiseras runt alkoholen, att allt det tokiga och illa glöms bort. Själv märker jag att jag är gladare, mycket mer kreativ och har mer ork med alkohol i kroppen.
Det känns svårt att släppa de bitarna. Det som jag gärna vill bli av med är allt det som går just fel; alla dumheter, bakfyllor, alkoholandedräkt, minnesluckor mm.
Och jag vet att jag inte kan äta kakan och ha den kvar.

I går efter att jag läst runt lite här inne, vilket var väldigt skönt att göra, så kastade jag allt det jag hade kvar hemma. Kanske är det just därför jag redan nu är sugen på att ta "ett" glas?
För att inte sätta Isac i barnvagnen och gå till bolaget har jag ägnat förmiddagen åt att städa, tvätta, damma.
Han har inte varit glad åt det men det har gått, jag överlevde gnäll och gråt.

Huvudet känns lite konstigt, jag är även sugen på att stoppa någonting i munnen precis hela tiden, gärna någonting sött. Kan det bli en effekt av att inte ha alkohol i kroppen? Å andra sidan är jag inte sugen (på sött) på vardagarna under dagtid då jag inte dricker.

Just nu är min största rädslas hur jag ska klara av alla sociala sammanhang där det serveras vin. Allt ifrån eftermiddagsbesöket hos en vän, en lunch på stan eller en middag/grillning. För på något vis känns det som att alkoholdrickandet ökar hos gemeneman under sommaren.
Jag är även rädd för att jag kommer att förlora mina vänner om jag sitter där och inte deltar. De vet ju inte att jag inte deltar med samma insats som dem.
Om jag väljer att stanna hemma, tacka nej, då blir jag helt isolerad.
Att prata öppet om det är jag inte redo för - än. Måste komma en bit på vägen först i sinom tid är det det klokaste kan jag tro.

Jag önskar att jag kunde tycka lika illa om vin som om andra droger!
Och ja, jag önskar att jag inte hade försatt mig i den här situationen så att jag i kommande vecka hade kunnat delta i att ta ett glas med mina vänner, det bara är så.

Välkommen hit!
Ville bara ställa en fråga om det faktiskt är din lilla son som är enda orsaken till att du inte anser dig ha tid till att träna, läsa meditera osv? Eller kan det vara just drickandet som är största boven? :)
Egentiden efter att han somnat kan du ju utnyttja till sådant då du inte dricker. Säkert kan du ta med sonen i vagnen på joggingtur eller på cykeltur i barnsadeln?
Kanske göra som vill.sluta skriver och börja med att försöka ta en vit månad! Och nej det är inte bara enkelt, men du klarar det!

En vecka kvar till semester...Lite rädd för hur vi ska lyckas sysselsätta oss 3 veckor. Min sambo har fortfarande inget jobb och det blir nog svårt att hitta något innan hösten. Vi sticker ut på utflykter ofta eftersom vi lätt blir rastlösa hemma.

Jag längtar efter omväxling, skulle gärna flytta härifrån. För många år på samma ställe. Vågar jag verkligen satsa på ett nytt boende? Min sambo kan tänka sig flytta, men har inte så bra ekonomiska möjligheter. Jag vill gärna att vi köper något gemensamt, gärna nära havet. Skulle kunna sälja min lägenhet. Är samtidigt livrädd för så stora förändringar. Synd att det är så svårt att hitta bra hyreslägenheter.
Sen är det kanske inte så klokt att flytta innan vi vet var han kommer att jobba. Jag står på gränsen till att ge upp mina jobbytartankar. Känner mig så feg, vågar inte heller ta tag i kontaktskapandet.

Nu vet jag att jag låter negativ igen. Kan bero på att jag slutat ta mina tabletter... Vaknar klarvaken allt tidigare på morgonen och tankarna surrar. Är i alla fall stolt över att jag slutat.

Det går bra annars för min sambo. Kontakten med föräldrarna är bra och ett av hans barn ska vara här ett par veckor. Snart ett halvt år utan A! Tiden går fort och jag börjar glömma hur det var förut.

Sommarhälsningar
Miss K

jag håller med vill.sluta.
Men lägger till att det här forumet är utmärkt på det sättet att man kan skriva ner sina tankar om alkoholen och dess verkningar. Det blir annars lätt att man när man försöker sluta får någon slags rosenrött skimmer runt alkoholen, typ som när gubbar berättar om när dom gjorde lumpen, de kommer bara ihåg det som var roligt, det andra som var jobbigt, tråkigt, ledsamt, det berättar de aldrig.

Skriver man ner sina negativa känslor för alkoholen här och vad det leder till är det inte så lätt att romantisera det.

Välkommen!

Mvh MB

i dag ute och sol i mitt inre. Har sovit fantastiskt en natt till. Somnade om vid 05.30, vilket brukar vara svårt när jag vaknar alkoholförgiftad. Frukost ute i det gröna och en dag framför mig utan alkohol men med grillning och trädgårdsjobb. Tack för uppmuntrande kommentarer.
En bra söndag till alla kämpar där ute!
Fenix

som står under varje inlägg. Spelar ingen roll vilket inlägg i en tråd du väljer att klicka bespara på, din kommentar hamnar längst upp som nytt ändå(om du har inställningen "nyast först"). Så behöver du inte ha så många ledsna gubbar i din tråd :-)))

Kram

dina ord. Framför allt blir jag glad över att du nu skriver utifrån dig själv, sätter ord på dina känslor, tankar och nu även dina styrkor. Häftigt Flygcert, snart kan du flyga!

Önskar dig den bästa av semestrar och att du får fortsätta njuta av dina nya upptäckter om dig själv.

Kramar!

Ja vad skall man säga, du har trillat dit.
Med all säkerhet så kommer du sakta öka din konsumtion och dina skämsiga saker bli fler och fler.
Om du inte sätter ned foten och säger STOPP!

Ta ett uppehåll på en månad till att börja med så kommer du se fördelarna med att avstå alkoholen.

Allt blir bättre, enklare. Inte problemfritt, men så mycket enklare utan alkohol.

Ja just det, välkommen hit!
/A

Läs runt härinne så kommer du se och förstå att du passar in I mallen alkolist.
Vi är många här inne,
Inte så att alla alkolister sitter på bänken I centrum, nä den vanligaste alkoholisten är proper, har ett bra arbete, familj, skötsam men älskar alkoholen. Det den hör I varje fall

Skickar en stor sommarkram till dig också. Sköt om dig!
Kram

Just nu känns allt ok. Det är lugnt hemma........tror jag.. Jag jobbar natt. Vi har haft en bra dag i solen. Jag tycker bara att allt känns så oäkta. Vet inte hur jag ska beskriva det..?! Det bara känns så. Jag försöker iaf att göra det jag mår bra av och det gör mig till en gladare människa just nu.
Kram

Vilken kämpe du är. Jag beundrar dig så! Ha nu en jättemysig och trevlig semester för det är du värd.
Kram

jag blir så glad för din skull, Fenix! Behåll denglädjen och stoltheten, du ÄR värd ett liv där du slipper alkoholen!

Kramar i sommarsolen!
/MB

håller jag med Santorini. Det ÄR skönare nu utan självuppsatta regler för hur mycket jag får dricka. Jag bröt ju ideligen mot dem också, och fick ännu större anledning att tycka förskräckligt illa om mej själv som inte fixar nånting, typ.

Första sommaren nykter på sådär tjugo år i år, känns fantastiskt avkopplande!

Mvh MB

läsning!
Nu är du påväg att bli fri.
Jag har följt din resa, slitits mellan oro
Och att jag varit fly förbannad på exet och kexet.
Vet att det är fel väg att gå, men ibland vore det bra att lära sig hur man beter sig av någon utomstående.
Huvudsaken är att du tar dig tryggt och säkert ur den där avskyvärda relationen.
Du är stark, duktig och helt fantastisk.
Det är du som är vinnaren.

Kvar finns den sjuka förloraren.

Önskar dig all! Lycka till, du ÄR den bästa!
Grattis/A

scrollar jag ner till slutet på sidan dårå :-(((

Bara för att länka in det här :

http://www.vk.se/929689/blev-alkoholist-som-16-aring

är så underbart att läsa om din frigörelse och dina fantastiska framsteg så jag blir tårögd av glädje !

Kram och lycka till på din framtida väg och tack för att du delar med dig av ditt liv. Jag hoppas naturligtvis att du fortätter att hjälpa andra, och mig, genom att skriva här om dina framgångar !

Så oerhört starkt av dig att inte gå in och handla. Hoppas du är stolt över dig själv. Att nu är du en vuxen man som kan ta mogna beslut och tänka efter före. Skitsnyggt! Lycka till i framtiden och den fjärde Juli är ju en "lätt" dag att komma ihåg... Fenix- Född den fjärde Juli

Med respekt/R

vad bra det känns just nu. Inne på dag 2, har sovit typ 7 timmar i sträck vilket inte hänt på längse. Har inte vaknat och vridit mig i svettiga lakan. Ska ta bilen och åka och köpa färska bröd och göra frukost till mig och min fru. Solen skiner. Så här kan det också vara. Om man inte dricker alkohol. I går kväll cirklade jag runt Systemet i en halvtimme med bilen, tre gånger körde jag förbi mitt eget hus och åkt mot bolaget igen. Fem minuter innan stängning stod jag på parkeringen och sedan tänkte jag: Om jag känner efter så vill jag verkligen inte alls dricka ikväll, jag vill inte bli berusad, jag vill inte vakna med självförakt i morgon. Så därför gör jag inte det och jag drog iväg i full fart en bra bit tills faran var över och jag var så djävla glad och stolt över att äntligen vinna kampen. Nu vill jag inte strida mer, jag vill ägna min tid åt mycket bättre saker än att deala om alkohol.
Till Moria, jag gick på Cambridgekur och hade gått ned typ 6-7 kg och mådde bra. Så bra att jag en fredag kväll när vi skulle grilla fick för mig att bara den här helgen, lite vin och öl. Puh, så blev det samma gamla vanliga skit igen. Men jag ger mig inte, och nu känner jag ett särskilt ansvar att den 4 juli åter igen blev stoppdatum för ett av mina missbruk.
Kram på er alla,
Fenix

PS Grodan, hur det hoppat för dig? DS

att inte dricka alls än att försöka reglera det. Jag har prövat det också och det blev så att alla tankar snurrade kring alkoholen. När får jag dricka, hur mycket osv. Det är så otroligt skönt att slippa tänka på det och se till att man alltid har hemma. Paniken när vinet håller på att ta slut och butiken stänger... Min andra nyktra sommar nu så det känns naturligt redan. Jag håller inte med om att suget alltid finns kvar. Jag har väldigt sällan tankar på att det skulle vara gott med vin.

Efter flera misslyckade försök att sluta tror jag vändningen kom när jag faktiskt gav upp vinet för gott i mina tankar. Jag nådde min botten förstås men just att jag från början verkligen bestämde att nu är det nog. Inte en dag i taget för mej utan det är för gott. Då behöver jag aldrig mer fundera på om jag ändå inte klarar att ta ett glas vin nu. Jag kan få inbilla mej att jag skulle klara det men jag kommer aldrig att testa det. Lycka till!

Mt, precis det du skriver om projicering är det som min samtalskontakt pratar om. Och som sagt: jag går sönder varje gång. Jag tar ju åt mig såå mycket. Jag vet att du har så rätt: jag kan inte ändra honom, jag kommer aldrig förstå. Det är lätt att säga, som du skriver, men inte så lätt att efterleva. Men jag kämpar - och det är viktigt för mig som brukar bli beskylld av exsambon för att vara så negativ, inte vilja utvecklas osv. Jag utvecklas, jag är inte den han beskyllt mig för att vara.

Tack för dina parenteser -
jag gjorde mer än jag förmådde, det var ju därför jag bröt ihop.
jag kan inte bli annorlunda, och jag vill inte heller - jag känner ju nu hur jag växer in i den jag är. ***
jag kunde inte vara så som han önskade och jag vill inte heller!!
Detta är saker jag är väldigt säker på och ska försöka ha med mig när han stressar upp mig igen.

***Var på middag igår, med två par, varav ett par jag aldrig träffat innan. Hade det varit under tiden jag levde med exsambon så hade jag pratat en del med kvinnan som jag inte träffat förut, men inte "för mycket" och inte för glatt, inte berättat så mycket om mig själv, och absolut inte pratat med mannen mer än ett enkelt "hej" och kanske några artighetsfraser om han skulle fråga mig eller tilltala mig på något sätt. Det var "fri placering" och förut skulle jag ha suttit bredvid kvinnan jag känner eller kvinnan jag nyss träffat och som sista alternativ mannen som jag känner sedan tidigare, och helst inte mittemot mannen jag inte träffat innan... (Hjääälp - jag förstår itne att jag kunnat hålla så mycket tankar i huvudet på vad jag får säga, göra, hur jag ska bete mig osv osv, men det är tydligt nu, men var inte tydligt då).
Igår kunde jag vara den jag är: jag råkade hamna mellan männen. Jag pratade med alla! Jag frågade det nya paret var de kom ifrån, vad de arbetar med osv, vanliga artiga frågor, men det framkom att mannen hade ett jobb jag aldrig tänkt på/hört talas om - och jag kunde fråga mer, jag frågade om allt möjligt - och ingen sa någonting om det!!!!!!!! Det var LYCKA!

Jag har blivit nertryckt på många sätt, men jag har också växt under vårt förhållande: jag har fått ansvara för husbygge med allt från offerter, söka upp leverantörer, sköta överenskommelser gällande material, priser osv, jag organiserade/planerade stora fester för sambon och hans familj vid några olika stora högtider, och jag har ju blivit äldre och växt lite i det också - men detta är egenskaper som jag förvärvat och jag ser hur jag nu i frihet kan utveckla dessa än mer. Jag mår så gott i det - jag är ju i normaltillstånd en glad, skrattande, leende, öppen och nyfiken person, som frågar mycket och vill veta mer om saker/människor/platser jag träffar på!
Och inte minst så känner jag mig ibland oerhört stark av mitt livs svåraste beslut - att lämna honom.

TACK mt, jag har tagit mitt språng och mitt ansvar. Emellanåt är jag ledsen - men ååh, så lättad jag är i många, många stunder!!
Jag har läst din länk om Projektion och blir ju sååå ledsen - det är ju som tagit ur mitt liv - och samtidigt: så här sjuk(?) är jag - jag tänker att "det är ju inte alltid han gjorde så, det var ju inte varje gång/situation"... Min samtalskontakt säger ofta att just det är något som gör det ännu värre: hade jag vetat att han alltid blev arg för tex att jag träffade vänner så hade jag i alla fall vetat det och då menar hon att då är det större chans att man ifrågasätter, men istället så blev han det ibland och ibland inte, och då drog jag ju mig självmant undan och undvek allt oftare att träffa vänner.
Men oj, många saker i den texten är så slående lika - stycket som handlar om otrohet är som hämtat ur vårt liv, på pricken...

Markatta - jag menade inte att en separation tar 20 år att komma över - jag tänkte mer att vi kommer ha kontakt i många år framöver och när han håller på med allt sitt mot mig så fattar jag inte hur jag ska orka med sådana situationer i så många år framöver...
Bra-iga jag har äntligen gjort slag i saken i de råd jag fått förut, minns inte av vem - jag har skaffat en ny mail - vilken frihet!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!! Nu har jag en mail som han mailar på, och som jag kan öppna när jag känner att det passar, att jag kan ta lite skäll, och så har jag en mail som jag kan öppna när jag vill utan oro för att det ska ligga arga mail från honom och bara vänta på att få försöka såra mig. Bra, bra! Det var så lätt fixat, men ändå så svårt...

Jag försöker alltid svara på endast det jag behöver svara på, jag har tagit råd av en advokatvän som säger att det är bra om jag då och då tydliggör att jag vill inte att han mailar om sådant utan bara nödvändiga saker, jag lindar aldrig in mig i konstiga/långa utläggningar, men det spelar faktiskt ingen roll - det tycks alltid komma olika nya saker från honom. Men nu kan jag välja när jag ska öppna och se...

Jag tar till mig av dina ord - jag har redan börjat jobba med dem. Igår fick jag en del ilska av honom och jag blev ledsen, men försökte också tänka att "så här ledsen är jag nu, men han får stå för sitt och jag står för mitt - och jag har gjort rätt, nu ska jag vara ledsen, men jag vet att jag kommer må bättre senare idag, igen!!"

Idag - Today is the first day of the rest of my life!
Idag är en stor dag - idag åker jag på semester! Jag är lite smånervös och lite pirrig, men jag vet att jag kommer klara det bra, jag tror att jag kommer att få det bra och jag ska göra allt för att försöka ha det gott!!!! Jag har laddat med böcker och sommarpratare!

Vram kram till er alla, nästan till hela världen faktiskt! Men extra go'a till bästa er, som betyder så oerhört mycket för mig!

På Måndag skall han dit.
Han ringde själv idag o bokade tid....vet att han tycker det är jätte läskigt.
Jag går med honom som stöd o för att höra hur han lägger fram det.
Kan det vara ett steg i rätt riktning
Man vågar inte hoppas.....men tänk om han lyckas hitta tillbaka jag saknar min gamla härliga man....som han var förut.
God natt saknar han bredvid mig i sängen,men jag har en sovande son som snusar gott.

som orkar ta den där lagom- fajten. Tyvärr så har jag insett att för mej finns inte normaldrickande på kartan. Har i och för sej fått som bonus att jag slipper dividera med mej själv om hur mycket, när, var och hur jag ska dricka.

Du får gärna skriva ner din historia här, jag är nyfiken av mej, hihi!

Mvh MB