Senaste kommentarerna i forumet

Hahaha, jag skrattade högt när jag läste ditt inlägg mb! Jag lever, men helt otroligt vad hungrig jag har varit. Faktiskt så börjar det gå över. Det positiva med min kur är att jag knappt tänkt på a, mest har jag tänkt på go'mat! Det går bra utan a för tillfället :) tack för att du bryr dig och en stor sommarkram!

Hej på dig och varmt välkommen! Jag vet inte om du läst min tråd? Jag känner igen mig så mycket i det där suget efter vin vid matlagning. Orosmomenten hamnar på avstånd. Skojar och busar med barnen/barnet. Pysslar, städar och fixar. Allt känns bra. Problemet är när det inte räcker med det där enda glaset vin. När man vaknar på småtimmarna med ångest. Oj då, halva BIB en är slut. Vem ringde jag? Vad sa jag? Skrev jag något pinsamt på FB? Herregud vad törstig jag är, osv. med det här ville jag bara säga att jag vet hur du känner och du är ABSOLUT ingen dålig människa för det. Du kämpar emot och jag stöttar dig. Grattis till din nyktra dag :)

Blir så glad över att du känner glädje över nykterheten. Jag tror att man kommit en bra bit på vägen när man njuter av att slippa eländet. Stor kram!

Jag har e-lånat Nilsonnes bok och hoppas att det ska ge mig lite nystart i mitt tänkande.

Nu har jag precis blivit beskylld för att jag är sjuk, att jag inte klarar att ta hand om barnen, att jag säger nej till allt, att alla hans vänner och familj anser att jag är sjuk, att jag desperat vill hålla kvar honom i mitt liv och därför terroriserar honom med mail, sms och samtal samt att jag "krånglar" med bodelning och barn bara för att få ha kvar honom i mitt liv: "men det är ju kört nu eftersom han insett att han inte kan leva med en person som är så sjuk, har betett sig så illa att han tappat all tillit till henne".

Så sant, så sant: jag vill så gärna vara nära honom... Ehh? Åh, blir galen. Jobbar hårt med att tänka på mig och mitt - jag vill inte ha honom i mitt liv, han är inte i balans och idag ska jag ha en bra dag!!!!! Jag ska mysa, läsa och ta hand om mig. Jag ska njuta av utsikten, av hantverkarnas vackra saker, jag ska unna mig en god fika, njuta och försöka känna harmoni.

Jag blir ledsen och upprörd, och det är okej. Jag minns inte om det var Sorgsen som skrev till mig för länge sedan att jag inte ska döma mig så hårt när jag blir ledsen; det är okej att vara ledsen och det är så ledsen jag är då, men det går över. Och det har jag med mig. Jag låter mina tårar flöda och känner ett lugn i att jag blir så ledsen och när jag gråtit en stund så går det över. Jag får vara så ledsen, det är itne så illa - det är skönt att låta det komma (och inte bli besviken på mig själv för att jag är ledsen) och det går över. Jag har också lugn många stunder.

Gårdagen, gårkvällen och natten blev en utan alkohol!
Känns egentligen fel att räkna det som dag 1 när jag vet att jag vaknade upp med alkohol i kroppen på morgonen.
Nu vet jag att det går och ska få detta till MIN dag 1.
YES!!!!

Hoppas solen skiner på er alla!
/F

förstår :-))

I Almedalen finns det sprifria zoner till skillnad mot övriga samhället där alkoholen hålls inom speciella zoner. För nåt år sedan introducerade IOGT den sk Almedalsdrinken vilken har blivit något av en succe' eftersom det trots allt varit efterlängtad med ett alkohofritt alternativ. Det är väldigt märkligt hur ett politiskt jippo har kunnat utvecklats till en orgie i alkohol ?? Säger ju en hel del av ansvariga myndigheter i Visby som ansett att de vait tvungna att släppa spriten fri.

Förnekelsen är som bekant stark innan man nåt botten och för oss som varit där och vänt gör det ont att höra de som propagerar för rätten att kröka. Liksom expolitikern vars fru försökte flyga som fortfarande hävdar att ingen dött av hasch på sin fb-sida. Näe, den direkta effekten av haschmissbruk är demens och att bruket leder till tyngre droger som man dör av. Vilket hans fru nu bevisat.

Dubbeltragiskt !

du brukar skriva att jag varit till hjälp för dig...

Efter att ha ha läst dina senaste inlägg så skriver jag - fastän beslutet, ansvaret och jobbet är ditt:

Besinna dig!

Läs tillbaka i din tråd från 1 juli så kanske du förstår.

Allt gott / mt

Ååååååhhhh nu är det sommar på riktigt. Men än har jag inte se semester, nä slutet på juli.
Men med min tur kommer nog TIDERNAS regn och ruskväder då......
Livet är gott, inte kritvitt helt men oj vad man får hålla sig. Det är bra......
Blir ju underbara 40 I sommar.
Vägen dit har varit spännande.
Drar till Göteborg och liseberg I sommar med familjen.
Ha hur är det själv?
Kram/A

kika in och säga hej.

Sommarkram!
/MB

så du inte har svultit ihjäl? ;-D

Sommarkram!!!
/MB

för att kolla läget.
Hur har du det mitt i den svenska sommaren?
Kram!!
/MB

att företagshälsovården var mer påläst än så!?

Men å andra sidan är det väl symtomatiskt, med tanke på hur jag själv har börjat fundera runt alkohol. Såg en känd vinkännare i TV från Almedalen där han med näbbar och klor försvarade sin rätt att obehindrat köpa så mycket vin han vill. Finns väldigt många därute som dricker mycket och ofta, de har dock fortfarande kontroll. Med en kniv på strupen KANSKE man kunde få dem att erkänna att de dricker för mycket, men de skulle ju fortfarande försvara alkoholen. Om du råkar förstå vad jag menar, rörigt blev det! :-)
Kram!/MB

gör jag som Markatta säger :-)) Och skriver under *besvara* :-))

Återigen har jag stött på det fenomen som retar mig mest av allt när det gäller läkares djupa okunskap om hur vi beroende fungerar :

Hur i hela helvete kan man säga åt en person som arbetsgivaren skickar till företagshälsovården för alkoholproblem att : Det räcker nog med att du drar ner drickandet till nåt glas om dagen.

NEJ !!! Det gör inte det !! Det håller exakt så länge som omgivningen har problemet i minnet sen återgår alkisen till sina gamla vanor när allt blivit lugnt igen. Och då dricks det på jobbet.....IGEN !! Med livsfara som följd....IGEN !!

Och denna gången ryker med all säkerhet jobbet för den beroende och då vet vi nog alla hur det slutar om botten inte nås inom en väldigt snar framtid.

Det är så tragiskt :-((

tipsar om två böcker som jag haft nytta av och som jag tror kan passa: Vem är det som bestämmer i ditt liv? av Åsa Nilsonne och Att leva ett liv inte vinna ett krig av Anna Kåver.
Kram / mt

Jag har det emellanåt riktigt härligt på min semester, men emellanåt kommer det över mig, sorgen. Jag vet inte riktigt hur jag ska tänka- när exet säger eller gör saker som stressar mig, hur ska jag tänka? Jag har i några dagar försökt tänka att jag blir ledsen och så låter jg mig vara det en stund och sedan försöker jag peppa mig skälv att en dag i taget, allt löser sig.

Men just nu är en sån stund när jag är såååå ledsen, över att vårt liv inte funkade, att barnen inte får den där idealiserade kärnfamiljen, att vi inte kan enas ens om hus och lösöre, att han försöker få med mig på samtal till en kvinna vi träffat tidigare- som utan att veta något om oss eller varför vi separerar sa att vi bör dela 50/50 på barnen eftersom vi verkar vara två sunda indicier... Jag vill inte gå på samtal med honom, men jag är rädd att han använder det emot mig, men jag vill inte sitta ner med honom, jag vill inte sitta med någon som inte känner oss å tror att hon kan hjälpa oss- han som betedde sig så att familjerätten inte tyckte att vi var rätt forum...

Är sååå ledsen och kämpar, men känns inte tillräckligt nu...

Tänk om vi bara kom överens om det jävla huset med innehåll och "bara" hade barnen att vara oense om.

För ert stöd.
Vet att jag måste fixa det på egen hand, att ingen kan göra det åt mig.
Idag ska ta mig sjutton bli min dag 1.
Tror det måste bli en omvärdering och omprogrammering av en hel del men börjar med det viktigaste: alkoholen.
Allt annat får komma sen, och vissa saker kommer säkert som bonus på ett nyktert leverne. Verkar så när jag läst runt lite.
Trösterikt att många här inne delar med sig och att så många gått före och visar att det faktiskt går, det gör mig glad och ger mig lite extra styrka.

Ha en fin dag allesammans!
/F

Och låt för fan ingen annan göra det heller!
Du är just vad du heter, en liten ankunge som är på väg att bli en helt underbar SVAN.
Du har trillat dit, so what?
Detta fixar du endå ska du se.
Men du fixar det själv utan hjälp från särbon.

Ville han inte hjälpa dig när du räckte upp handen för att slippa drukna så låt särbon vara just särbo.

Man kan leda en häst till vatten, men aldrig tvinga den att dricka...........

På samma sätt är det med att sluta dricka, man kan bara göra det själv.

Med allt du gör som ensamstående

mamma klandrar I vart fall INTE jag för att
du föll.

På samma sätt så vet jag att Svanen fixar att sluta!

Häng här, skriv när det är motigt, skriv när
det går åkt rätt håll, du hjälper de som
kommer efter med din berättelse

Och det behövs, DU ÄR INTE ENSAM!
Så otroligt hur pass vanligt det är med oss vardagsalkolister............
Du fixar detta Svanis!
/A

Många tummar hållet jag för dig.
Way to go .......
/A

Så bra gjort! Javisst tar LCHF också bort sug, det har jag kommit fram till. Minskar sockersug, som hänger ihop med alkoholen. Jag har samma problem som du, att maken dricker. Blir ibland rejält trött på honom men jag märker ändå att han dricker mindre, att han försöker. Sen spårar det ur ibland. Han blir också snäll och lite fånig, inte kul att umgås med. Samt att han somnar tidigt och snarkar. Trist när han jobbat borta hela veckan och kommer hem. Några timmar kan vi umgås, sen går han in i dimman. Men som sagt, det blir bättre. Det är inte varje helg längre. Vi får ta det som det kommer. Huvudsaken är att man själv är nykter. Ha det fortsatt bra!

i varierande väder; lagom vind och kuling, solsken och moln. Firat bröllopsdag, den trettiosjätte, och påmindes om att det är precis 2 år sen jag var och tittade på den sista lägenheten... på bröllopsdagen:) Han var inte så glad då - och inte jag heller. Nu kan vi "skratta i bedrövelsen" och dela svåra saker som varit... Jag insåg i hamnen när han gick på ett ärende att det helt säkert varit en situation som möjliggjort en (extra) öl eller GT - och visst var det så medger han direkt. Jag förstår nu något av att en alkoholist inte kan lura en "kollega"...

Även denna äktenskapets årsdag inrymde komplikationer... oväntat hårda vindar, sprättvatten, ytterst komplicerad angöring i blåsig hamn och maten på hamnrestaurangen hade sjunkit i kvalitet... men va fasen... Allt ordnade sig - eller vi fixade det:)

Mannen har funnit en ny metafor som gör att han känner en ny "årsdag" 1.7 även detta år. En insikt på djup symbolisk nivå som jag känner att helt kan dela och förstå.

Aldrig har jag varit så nöjd med livet som nu. Så är det bara. Lycka. / mt

tänka på dig TP och undrar hur du har det? Det är så konstigt och tomt när en människa bara "försvinner"... En människa man delat livsviktiga tankar och känslor med. Hoppas att du har hälsan och att livet är på rätt köl. Att det ordnat sig... och så, som vännen Dompa säger:)
Önskar dig en fin sommar/ mt

ingen tröst jag kan komma med, jag är tyvärr inte en sådan person, är alldeles för rationell för det.

Vad jag däremot vet med stor sannolikhet är att man måste sluta dricka själv, det är ett enmansföretag. Nu vet din särbo. Men sluta måste du göra själv. Om man försöker hänga upp sin nykterhet på omgivningen får man alldeles för många möjligheter att skylla ifrån sej och hitta anledningar att dricka. Läs lite i anhörigdelen, då kommer du förstå vad jag menar.

Hoppas att det känns lättare nu TROTS mitt lite hårdhänta inlägg, och att du kunnat sova.

Kram till dej!
/MB
PS Det där med att damma och städa och puttenutta är inte min starka sida heller, så du behöver inte känna dej ensam. Jag ansågs dessutom ganska intelligent i skolan, men jag har ett likadant jobb som du, så varför ser du ner på dej själv? Upp med hakan!
DS

... jag skickar ett sms till min särbo där jag skriver att jag vill prata.
Vid frågan om vad svarar att jag vill prata om att jag känner att jag dricker för mycket
Svaret jag får är: jag orkar inte med negativa saker just nu...

Jag är så såra, det gör så förbannat ont. Jag kan inte andas, vet inte vad jag ska ta vägen!
Finns det någon där?

... MB för ditt inlägg. Det stöttar.
Du har säkert rätt. Mitt problem är att jag går flera varv i min hjärna dvs jag har druckit tidigare i sällskap av min son så skulle de köpa det argumentet?
Jag vet att jag skulle göra det men jag vet inte om det är för att jag är jag och lever med mitt alkoholproblem.

skrev den 23 juni om att man har lättare för att vara ärlig mot sej själv här på forumet stämmer bara så bra, tror att mycket av det jag skrivit här aldrig någonsin skulle blivit sagt till någon annan, inte ens vårdpersonal med deras tystnadsplikt...

Kram, en solig en!
/MB