Senaste kommentarerna i forumet

Så jäkla snyggt med 4 månader och bra nytt mål! Jag sover också såååååååå himla bra nu! Heja dig!

Idag har jag varit trött. Jättetrött!
Det är då Tant Sug dyker upp. Jag blev inte fysiskt sugen på vin av kärringen. Mest irriterad på tjatet. Jag ville inte ha vin , hon har svårt att fatta den där Tanten.
Tog mig en middagslur ,sen blev det en bra promenad. Jo, jag tog vägen förbi bolaget så Tanten skulle fatta att det går utmärkt att passera där utan att gå in. Det kändes faktiskt bra!
Fått gjort allt på min lilla lista så det känns okej.
Kilade in till min favorit butik, den med praliner. Botanisera o valde med omsorg.
En påse med italiensk marmelad fick oxå följa med hem. Alldeles gudomligt god.
Ingen palmolja eller syntetiskt skit I min helglyx😊
Tv apparaten har vaknat , tet upphällt, mitt lyxiga godis väntar på vackert fat.
Imorgon är jag piggare igen o det känns så skönt att veta.
Hoppas ni oxå får en skön lördagskväll!🥰

@Blidenjagvillvara77 kompetens brist har inget med adhd att göra. Man kan vara hur smart som helst( vilket är tur för man ställer till det ibland o måste reda upp det sen😉)
Jag har oxå gjort allt på en gång. Det finns faktiskt en förklaring o det är att hjärnan inte kan sålla vad som är viktigast. Allt blir liksom akut. Det går att få till en ordning. Jag har listor. Korta / snabba saker.
Det står tex inte " städa " på lappen. Det står sopa, dammsuga,torkagolv.
Annars blir det liksom allt städ( då menar jag en totalstädning av lägenheten) plus garderoben o när jag ändå är igång så kommer jag på att det är smulor i besticklådan o sen är jag totalt slut😵‍💫
Jag kör inte med appar , bara ett block på köksbordet.
Små uppdrag, uppdelat o prydligt o då ligger jag liksom alltid i fas med hemmet och all planering. Listan för imorgon ligger just nu färdigskriven o väntar för södagsgöra.
Vad jag ska äta under dagen står där oxå.
För mig underlättar det att lyssna på ljudbok när jag ska göra saker hemma. Då fokuserar jag lättare på det jag gör o gör klart istället för att agera på något jag ser i ögonvrån.
Man får prova sig fram!
Ja, du alkohol är skit om man har adhd så skippa det!

Så fint att läsa att det börjar vända för dig Vara frisk!❤️

@Andrahalvlek Ja, det förstår jag. Min mamma är jämngammal med din, och jag känner samma sak. Hon är inte heller i bästa form, och vi syskon försöker göra hennes sista år så bra som möjligt för henne. Jag vill verkligen fokusera på det som är bra o varit bra. Resten får pareras utifrån situationen. Hon är ju hjärnskadad och ser inte riktigt själv sig själv så att säga.

@Carisie Men va härligt att läsa, grattis helt klart och det stärker mej att läsa att det går 💪 Tråkigt med covid men jag önskar dej all bättring. Ps. Borta från källaren så här långt, klockan är ju ändå 17,30 en lördag 👍

En arbetskamrat sa en gång till mig att jag verkar vara en livsnjutare. Den tanken gillade jag och använde många gånger som ursäkt när jag hällde upp.
Sen blev ju tyvärr effekten att jag inte kunde njuta av någonting utan vinet längre och till sist kunde jag inte njuta av det heller.

Jag tog vita perioder, men blev besviken. Vart tog lyckokänslorna vägen? Piggheten? Jag lyckades med mina perioder, men började dricka igen. Jag ringlade mig fram på min krokiga väg mot frihet, analyserade och samlade på mig erfarenheter. Till slut konstaterade jag att det var sämre. Mycket sämre med än utan.

Senaste (och sista?) gången tänkte jag "Nu börjar andra halvlek av mitt liv! ". Jag var inte fylld av energi och pepp på att sluta eller så, men jag visste säkert - Alkohol gör allt sämre på så många plan. Nu 496 dagar nykter.
Jag är fri! Och jag njuter!

Men. Mitt beteende kvarstår delvis fast med godis istället. Jag kan trösta mig på jobbet med att tänka att jag ska hem och äta choklad sen, jag har alltså kvar samma tanke som tidigare men bytt ut vin mot choklad. Jag sitter i samma soffhörn och trycker i mig godis som jag sörplade vin i. Blir så tydligt hur svårt det är att ändra vanor och tankemönster. På måndag planerar jag att ta tag i detta. Lite rädd att jag ska få sug efter alkohol då istället! Jag klarar ju mig fint nu.

@Sattva Och som sagt, det enda jag vill är att hon ska slippa lida sina sista år. Genomgå plågsamma behandlingar 😢

@Källarmannen För mig har det gått förträffligt med alkoholen. Jag höll ju min strikta lilla budget men efter midsommar så råkade jag bli på nyktran 😂 Utan nån händelse eller speciell anledning så slutade jag att dricka helt och saknar det inte det minsta. Har precis varit på semester utan att dricka mer än en felserverad drink som returnerades till baren till fördel mot en alkoholfri. Det är över ett år sedan jag tog min sista karatefylla men det känns som om det var en evighet sedan och jag älskar det!!! Att inte ens förhandla med mig själv om jag ska dricka utan har blivit " hon som inte dricker" som jag bestämde att jag ville vara för ett år sen.

Det går verkligen att bli av med den radiostyrda zombiehjärnan. Det har varit en insikternas resa - kanske lite FÖR lätt emellanåt. Men jag släpper aldrig garden!

Just nu är det lättare än någonsin - jag ligger på sjukhus i covid. Såååå omodernt - det var ju många år sedan pandemin. Nåväl - jag är på bättringsvägen 🙏🏼 Vad kan hålla dig ur källaren idag? 🩵

Oj, vad länge sedan det var sedan jag skrev senaste gången! Det är nog första gången sedan jag började skriva här på forumet. Har tänkt att skriva men har känt, vad ska jag skriva om?? Fast, det brukar ju vara om livet som jag skriver om, mitt liv.

Jag måste nog säga att det är bättre än på länge men jag vågar inte riktigt lita på känslan. Då kan jag känna en viss oro, lite svårt att koppla av. Fast, jag är bättre på det än vad jag har varit…att släppa taget. Träffar min terapeut varje eller varannan vecka. Hon är toppen! Jag börjar mer och mer kunna ta min plats. Börja lita på min känsla. Pratar mycket om min mamma och min syster. Deras påverkan på mig. Hur jag kompenserar vad jag inte fick som barn på mina barn. Förresten så skulle min syster fyllt 70 år igår. Hon dog för 11,5 år sedan min bror för 27 år sedan. Skulle så gärna velat ha kvar dem i livet även om det var knepiga relationer.

Min terapeut undrade om jag äter för att jag har tråkigt, understimulerad, ingen som speglar mig. Och, så är det nog precis som jag gjorde med alkoholen…ett drickande som utvecklades t ett beroende. Har inte tillräckligt med krafter än för att hitta nya platser, möjligheter till tillfredsställelse och glädje. Nummer ett just nu är träning vilken i och för sig gör mig tillfredsställd på delad första plats är sockret/snacksen.

Idag är jag ensam under dagen. Skjutsade ner min man till stan vid 9.30. Ska hämta honom ikväll, hade aldrig gått för 2,5 år sedan då hade jag druckit istället och han hade fått cykla hem fr stan. När jag hade skjutsat honom gick jag t Friskis och tränade. Min son har varit hemma och ätit lunch. Sällan vi ses själva så det var mysigt❤️

Önskar er alla en fin lördagskväll🥰och till er som kämpar …det kommer en dag då kämpandet är över och nykterheten kommer och med den friheten🙏🏻

Kram🌷

@Sattva Jag tror att du kan ha rätt. Jag behöver lyssna och fråga mer. Hon är nog rätt nöjd, och just därför är hon rätt cool inför faktumet att döden kanske inte är så långt borta.

Min pappa dog 2002, och sen dess har hon haft mer ro i sitt liv. Och i snart nio år har hon bott i min stad, och vi har haft den bästa relationen mellan oss någonsin. Alltså någonsin, inkluderat även min barndom. Hon uttrycker glädje, tacksamhet och kärlek till både mig, min hund och mina barn.

Kram 🐘

@Sattva låter superklokt! Bra att byta miljö när du nu börjar ett nytt liv. Önskar lycka till!

Det påminner väldigt mycket om min situation. Exakt samma för mig! Acceptansen är nog det svåraste men när vi väl kommit dit tror jag det blir lättare. Jag hoppas det 🙏 vi kämpar en dag i taget! Kram 💛

@vår2022 du är klok som en bok och kommer med så mycket bra och handfasta fakta! Hjärnan är lurig, likaså alkoholdjävulen. Jag tror precis som du skriver, att min hjärna har lärt sig att alkohol förstärker min goda sinnesstämning och att alkohol= belöning. Lite som att ”jag är glad och tillfreds, om jag dricker alkohol blir jag ännu mer glad och tillfreds= belöning. Och så snurrar det på. För mig handlar det om att nöja mig med att bara vara glad och tillfreds. Det behövs liksom inte förstärkas utan räcker som det är. Jag behöver också acceptera det faktumet att jag inte kommer kunna dricka ”normalt” och att jag inte behöver göra fler (misslyckade) försök för att förstå det. En annan sak är att inte jämföra mig med andras drickande eller andras beroende. Kan hamna i såna luriga tankar som ”jag drack inte varje dag, jag tog aldrig återställare, jag hoppade inte över mina åtaganden osv…. Jag måste acceptera att mitt beroende (hur vet man ens om man är det) ser ut på sitt sätt och att konsekvenserna när jag dricker är att djävulen är jävligt törstig och bara vill ha mer. Vilket leder till misslyckanden gång på gång när jag lovat mig själv att ”dricka lagom”. En negativ spiral som leder till negativa tankar om mig själv.
Jag var på mitt första samtal med psykolog i veckan och hon gav mig lite insikter och goda råd. Jag gick inte dit pga alkoholen utan för att jag behöver förstå mig själv lite bättre och varför jag gör som jag gör i vissa situationer (bla konflikträdsla, svårt att säga nej, jämför mig med andra osv). Efter att jag berättar om mig och hur jag fungerar sa hon ”du drar en hel del åt adhd-hållet men verkar väldigt kompetent”. Hon sa att jag behöver acceptera att jag är den jag är och sluta jobba så hårt för att vara som andra och ”passa in”. Lära mig att jag måste lyssna inåt och framför allt lyssna inåt. Vad känner jag? Vad behöver jag just nu? Jag har en tenderns att köra på och ju mer jag är igång med diverse aktiviteter desto mer uppvarvad blir min hjärna och så svävar jag runt i allt möjligt (städar, tvättar, lagar mat samtidigt tex). Så jag har en hel del inre jobb framför mig som inte blir lättare med alkohol i kroppen. Men det är svårt! Och för mig är nog största utmaningen acceptansen. Återigen, tusen tack för ditt svar. Du gör så mycket skillnad här inne och ger så mycket värme! Tack! 🙏💛💛

@zalkin Grattis till 4 månader!🥳. Det låter ju strålande med de effekter som du hittills fått som nykter, hur du fysiskt mår och ser bättre ut och att självkänslan ökat enormt. Tycker det är häftig med det du skriver om att att du är högst ansvarig för dig själv när du väljer att leva nyktert, det är precis så. Instämmer i att det bara blir bättre och bättre ju längre tid som nykter. Det är så härligt när den nyktra livsstilen blir en självklarhet och där det råder balans och harmoni utan konstgjord påverkan i sinnena med alkohol.

Bra jobbat! Ha en fin lördag!❤️

@Varafrisk Jag har bott i huset (radhus) i 10 år. Det är ett villaområde ca en mil fråntätorten, där jag också jobbar. Så jag kommer flytta in till tätorten. Det blir bra. Nära jobbet. När jag valde där jag bor nu var det utifrån barnens bästa. Nära skolan o nära där deras pappa bor. Nu går de inte kvar på skolan sedan flera år. De har körkort båda två o kan lätt ta sig mellan sina föräldrar vid behov. Jag kommer välja något med balkong i solläge, o det räcker gott. Kommer välja något med plats för båda barnen. Det blir bra, jag känner tillförsikt! 🌸🌸🌸

Jag vet ju inte, skulle det stå i slutet!

@Andrahalvlek Det kan ju också vara så att din mamma faktiskt är fullt tillfreds med sitt liv och verkligen känner att det är helt ok om det tar slut om ett år. Där kan du kanske utforska vidare genom att fråga. Få veta hur hon känner. Jag vet ju att du tidigare uttryckt en frustration (?) över att din mamma inte vill prata om sitt liv. Nu kanske hon vill det, om du möter henne där hon är? Jag ju inte, det är du som känner din mamma🌸

@Carisie Hej. Kommer ihåg Dej med, och idag har jag inte varit i källaren 💪 Men annars så har det gått sådär 😥 Hur är det med Dej?

@zalkin Grattis till 4 nyktra månader! 🥳🥳🥳 Vilka enorma vinster du har gjort i nykterhetens spår. Och jag lovar dig att det bara blir bättre och bättre och bättre. För som min husgud Annie Grace uttrycker det: ”Alkoholen tar ifrån oss förmågan att känna glädje i vardagen.”

Utan alkohol får vi den förmågan tillbaka 😍 Vi kan njuta nu, nu, nu av precis vad som helst nästan. Maten smakar bättre, samtalen blir roligare och mer genuina, jobbhjärnan är skarpare osv. Och sömnen blir bättre 🤩 Och oerhört läkande.

Kram 🐘

@Varafrisk Tack för omtanken ❤️ Har sett kollegor slita med sina åldrande föräldrar hit och dit i flera år. Nu är det min tur. Och egentligen vill jag bara en enda sak: Att min mamma ska lida så lite som möjligt sina sista år i livet. Igår sa hon: ”Jag fyllde nyligen 78, jag lever nog bara ett år till.” Helt odramatiskt, så är det bara. Och jag svarade: ”Nej, säg inte så, du kommer leva många år till.” Sanningen ligger sannolikt någonstans mitt emellan.

Kram 🐘

@Charlie70 Fy, vilken jobbig situation. Men lita på din magkänsla, gör det bästa för dottern. Ligg samtidigt på om en plats på ett LSS-boende eller rejält med tid på korttidsboende. Har du bra kontakt med din LSS-handläggare? Berätta för henne vad du misstänker, hon måste i sin tur orosanmäla. Ingen får veta var det kommer ifrån. Din stackars dotter känner att något är riktigt fel, men kan inte sätta ord på det 😢

Och storebror har säkert agerat extrapappa hemma hos pappan, en roll han absolut inte ska behöva ha. Det gjorde min äldsta dotter också, även om ingen av dem blev ett dugg vanvårdade hemma hos sin pappa. Han hade dock lite mindre koll, lite mindre framförhållning, och var urusel på att planera. Han var ovan, jag hade ju skött allt det i 24 år. Men någon vanvård eller risk för orosanmälan fanns förstås inte.

Inget blir ju bättre av att ni inte pratar. Hur det än är så krävs det alla parter drar åt samma håll när det gäller de här barnen. Föräldrar, skola, vård, handläggare osv. Barnen måste få samma struktur i sin vardag överallt, och förberedas lika bra överallt, och konflikter måste hanteras på samma sätt osv. De hittar svaga punkter på en millisekund, och att vara inkonsekvent en enda gång kan straffa sig i flera månader.

Fortsätt skriv, bollplanka med oss. Du behöver ventilera mer, tids nog tar du ett beslut.

Kram 🐘

*samarbetsavtal ska det vara

@Charlie70 Det var länge sedan. Alltid kul när du tittar in men vad du berättar för ju med sig så mycket oro. Jag tänker att även om det finns en lagstiftning så beror det många gånger på hur handläggaren bedömer ärendet/fallet.
Jag minns en gång där jag ringde soc för att jag hade en hjälpsökande förälder med ett barn med flera olika funktionsnedsättningar. Barnet bodde hos pappan då mamman inte kunde ta hand om barnet pga missbruk. Soc gjorde inget för ”det fanns ju en fungerande förälder” och ” de kunde ju inte säga t mamman att sluta dricka”. Jag tänker att det handlar om att ett barn har rätt t båda sina föräldrar.

Jag tänker att det vore fog för en anmälan igen. Många drar sig för att göra en anmälan när man har varit med om att soc inte inleder utredning. Fast anmäl igen kanske kan de inte säga nej till iaf träffas fysiskt och göra en förhandsbedömning. När jag jobbade som LSS-handläggare beviljade jag särskilt boende till en 18-åring. Ungdomen hade det inte bra hemma och fick vara barnvakt till sina yngre syskon. Både mamma och syskon hade intellektuell funktionsnedsättning. Om det skulle landa i att flickan blir boende h dig på heltid då bör man ju bevilja dig mer avlastning. Familjerätten kan ju hjälpa t med samarbetsavtal och samarbetsavtal. De kan även göra orosanmälan om de förstår/inser att flickan inte får den omsorg som hon behöver h sin pappa.
@Charlie70, det är ingen lätt situation. Jag vet inte om vad jag skrev hjälper dig. Det blir du som får ta så mycket ansvar pga pappans beteende.
Lycka till men var rädd om dig🙏🏻

Kramar 🥰

@Sattva Jag tänker att det är mycket känslor som kommer och går men ändå skönt att det rullar på. Har du bott länge i huset? Kan du bo kvar där du önskar att bo? Toppen med terapin! Jag träffar min terapeut varje el varannan vecka å det är så himla bra👌🏼

Önskar dig en fin helg☀️Kram🤗