Senaste kommentarerna i forumet

Här går det undan, dag 80!!! :)

Dejtar en bra tjej. Vilken grej att inleda ett förhållande utan någon som helst "hjälp" av alkohol! Har jag aldrig tidigare gjort i mitt liv. :)

Livet är bra.

Hehe, ja, den är en klassiker. :-)

Sitter och tittar på en ny kasse med vinflaskor som jag burit hem idag, köpte en flaska alkoholfritt också,
funderar på att ta vartannat glas av den ikväll.
Jag är ny här, och jag har slut på ursäkter och anledningar till att dra i mig en pava om dan, jag är bara livrädd att bli sjuk av att inte dricka...
Att jag blir sjuk av att dricka har jag redan fattat..
Har nån nåt tips och kunskap om abstinens...

http://www.youtube.com/watch?v=u2UP86bciVA

flodhästen. Jag gillade den korta berättelseformen! Nyss hemkommen från jobbet, sitter med kaffemuggen och njuter. Kram / mt

Så lite så, mullemannen. :-)

Adde - ja, kanske. Jag hörde den bara återberättas muntligt så jag är osäker. Men det låter ju som en bok man borde beställa och läsa! Och, den verkar ju onekligen vara på samma tema som "min saga"... Tack!

/H.

Tack mt. :-)

Apropå att ta hand om sig själv - i eftermiddag skall jag på ansiktsbehandling. :-)

Ha en bra dag!
/H.

Lelas för ett mycket bra inlägg !! Kan det vara den här du menar : http://www.adlibris.com/se/product.aspx?isbn=9186082647

... det låter alldeles underbart. Har för övrigt samma associationer till Don´t worry, be happy... nästa gång jag hör den ska jag tänka på er, och oss! Tack för att vi får dela klokhet och ditt engagemang. Kram / mt

jag bara måste gå in här och läsa, nu har jag läst ditt Lelas, vad du har skrivit, ett antal gånger och med samma glädje. Kan bara säga tack för den stund du suttit och delat med dig till mig av viktiga saker du ville säga. Klockan är faktiskt 02:00 här i min värld nu och sista biten i fönstermonteringen är på plats, mt sussar gott tror jag under tiden som jag tassar på här. Tack än en gång och du, jag skall gå in på trådarna till medberoende och läsa. Tack för inbjudan, utanför mitt fönster drar nu en tunn sky framför månen eller kanske det är ett ljusnande jag ser. Kram /Mt.

<3

:-)

Och jag ler med er!
Underbar läsning!
Så himla glad för din, hans och er skull!
stora kramar!!
/k

Vet ni? Min man, han den nynyktre alkoholisten, ni minns...

Han ler. Han skrattar ända inifrån själen. Han skämtar med nästan alla vi möter, precis som han gjorde innan alkoholen slog sina klor i honom. Han planterar sticklingar och sår fröer inför våren och sommaren. Han funderar på om vi skall boka en resa. Han köper färgglada kläder. Han tycker att det är roligt att jobba och säger att han känner sig duktig på sitt jobb igen.

Han är tillbaka hos mig. Som jag har längtat efter honom!

Kram!
/H.

PS. Idag hörde jag "Don't worry, be happy" på radion. Innan har jag tänkt "som att man kan bli lycklig på beställning" om den texten. Idag tänkte jag "ja, man kan faktiskt välja att vara lycklig och sluta oroa sig." :-)

Vad fantastiskt att läsa det du skriver, du är fylld av klokskaper och det bådar gott!

Jag tänkte bemöta en grej av det du skriver, nämligen:
"Min livskamrat är ledsen och rädd inför framtiden, jag förstår det alltför väl. Det är tungt att bära eftersom orsaken till allt det är... jag."

Det är inte du som är orsaken. Även om det är ditt ansvar att bli nykter, och även om du behöver jobba hårt på att ta dig ur det här, så är det inte du som ÄR problemet. Det finns en "saga" om en jättestor elefant som flyttar in hos en familj och får dem att känna sig undanträngda och förminskade. Elefanten växer och blir större och större, men ändå pratar ingen varken med den eller om den. För att den skall få plats i hemmet blir familjemedlemmarna mindre och mindre och mindre, men de fortsätter att vara tysta. I slutet av sagan så inser man att det är alkoholismen som är elefanten och vad den gör med familjen.

Men! Märk väl. Det är alkoholisMen som är elefanten, inte alkoholiSTen. Din sjukdom är problemet, inte du själv.

Apropå det här med hur vi som medberoende fungerar (vilket ofta är läskigt likt varandra) så är du ju välkommen att läsa alla våra tankar i den delen av forumet som heter "Hjälpa någon som står nära". Där finns massvis av tankar kring det här med att känna sig sårad, att vara rädd för att visa tillit igen, att ha svårt att bryta sina egna mönster... Hela paketet.

Precis som Adde skriver så måste du skynda långsamt, fast det är svårt. Låt det ta tid, låt din livskamrat blir ledsen och reagera på saker som du inte ens har noterat, och låt dig själv känna glädje och stolthet över varje dag (timma? minut?) som du är nykter. Det kommer att gå vägen.

Kram!
/H.

PS: Om någon har en länk eller referens till "sagan" om elefanten så får ni gärna skriva den... DS.

Hej!
Eftersom självhjälpen från början är gjord i flash så finns det vissa begränsningar och några kända problem. Du kan hitta information och lösningar här: https://www.alkoholhjalpen.se/Tekniska%20begransningar

/magnus

Jag har försökt komma in på Självhjälpen några gånger, men fliken laddas enligt procentlistan men sen är det tvärstopp. Någon som vet hur man gör kanske? h/Mm.

Adde! Jag verkligen älskar att kramas, det vet alla som känner mig, kramas med den där varma trygga gooa famnen som omsluter kravlöst och helt och hållet bara för att för ett kort ögonblick förlora sig själv eller snarare dela en sekund av evigheten tillsammans. Gör gott för kropp och själ, det händer då och då att jag kramar någon också på min arbetsplats. Såå, lycka till på kramandets väg Adde, det gör gott jag vågar lova det. Det som är speciellt sen i sin tur är att jag får spontana kramar, folk vill gärna ge och med mig vet de att det är just den korta stunden det handlar om, helt "ofarligt utan baktankar" bara mänsklig kontakt inget annat. Det är härligt. h/Mm

tänker jag snabbare än vad jag hinner skriva. Händer alltsom ofta att jag formulerar meningar i huvudet och sen när jag skall skriva ner det så ser det lite annorlunda ut, eftersom min hjärna redan då begivit sig iväg på följande tankesprång. Så några kvarvarande celler traskar fortfarande runt där uppe i skallen.

Skämt å sido, familjärt berra, och tack ni andra, visst är det privat men sant och samtidigt ett sätt att visa att jag inte vill ha hemligheter för tanten... hmm, tanten? Nej Det är min vackra livskamrat jag menar, vacker på många sätt och tack för din hälsning kära mt. Till er som läser, lördagen var inte bra, lindrigt sagt, jag och hon mådde allt annat än bra och jag tyckte att vad jag än gör så är det fel. Jag blev så småningom ensam hemma här under ett antal timmar med mess som livstråd, verkligen läge för att leta upp något att dricka... av två skäl om jag skall vara ärlig. Dels förtstås för att trösta mig i min ensamhet och övergivenhet och känsla av att inte ha varit förstådd eller fått utrymme, tycka synd om mig vilket skulle ge fullmakt till spriten (inte mt:s fel) och dels för att mina sjuka tankar såg ut så här: Spelar ju ingen roll vad du gör... Fan står inne i mig på två ben och flinar.... Gav mig följande tankar, Okej, nu skall jag straffa dig för att du åkte iväg, rätt åt dig. Kom ju naturligtvis på precis i samma stund att det närmast var skrattretande tanke, den enda förloraren var ju JAG. Så, jag flinade tillbaka, gjorde inte det och det var med betydande känsla av någonting varmt och gott som fyllde mig i och med det. Jag som alltid sagt mig vara så beroende av relationen, visste att jag kan klara mig själv och att det till syvende och sidst handlar bara om mig egentligen. MEN, jag vill inte "klara mig själv" jag vill fortsätta leva mitt liv tillsammans.

Söndagen var som andra delen (den ljusare) i ett månvarv, om metaforen kan omfattas. Värme och ljus och gemenskap, delaktighet. Adde, jag har läst allt det du har skrivit, jag kommer att heja på dig när du kliver in på scenen, mentalt i alla fall, knappast på plats. Det du möter då... är i första hand dig själv och vet du, det kan väl inte vara så farligt "ni" känner ju varandra sen födseln, eller hur? PrestationsKRAV är bara jobbigt att släpa på, istället delar du med dig av någonting till andra, som du så fint gör här. Viktigare. Jag har ett vykort som kommit att betyda väldigt mycket för mig, texten är på engelska men i fri översättning ungefär: "Det finns ingen så läng väg till väldigt långt bort, som in till sig själv". Resan pågår ständigt ständigt. Tack ni andra också för kommentarer och alldeles speciellt till kära mt. Nu skall jag fortsätta monteringen av sovrumsfönsternischer (pust, vilket ord...) i vårt blivande sovrum. Berättar mera nästa tillfälle.Mm

mullan till mullen...

Känns lite familjärt nu på något sätt..

Kom igen nu mannen!, dela med dig av dina erfarenheter, så får du respons här på forumet..

/Berra

och tack för en helg som innehållit både kamp, kärlek och omtanke om varandra! Jag är glad att du finns här och har kontakt med dem som vet mer än jag om sugets insida. Kram till dej / mt

http://www.aa.se/sitespecific/aa/files/gulbranna2011.pdf

Går, om det finns plats över, (tips: ställ dig i kön för återbud !!Det brukar nämligen bli fullbokat första bokningsdagen i februari !!) att bo på området. Annars finns det gott om hotell på bekvämt pendelavstånd tex vid Eurostop utanför Halmstad mfl inne i Halmstad Ytterligare tips : Boka i god tid !! Dels åker priserna upp, dels brukar det vara fullbokat !

Att sitta vid lägerelden på fredagkvällen är väldigt speciellt ! En massa alkisar i en mörk skog och ett brinnande bål ! Ger minnen för livet !

Så härligt det låter!!

Ska verkligen försöka komma ned till vad det nu är du pratar om...Gullbranna??

vi blir som en tusenfoting !!

Jag hänger på gåsmarschen :)