Senaste kommentarerna i forumet

@zalkin
@eling
@vår2022

Stort tack till er alla tre!!!
Jag var ordentligt nere och omotiverad: men jag följde era råd då ni ju också varit i min situation:-)
Satte extremt omotiverad på mitt halvtimmes online program och kände mig toppen efteråt, så gick iväg och simmade på lunchen. Även där bestämde jag mig för att bara simma en halvtimme; men blev en timme för att det kändes så skönt att vara igång igen.

Sista dagen på januari och därmed är dry January över. Jag fortsätter, nästa mål är 3 månader eller 100 dagar.

Även träningen har gått över förväntan: 30 dagar av 31 har jag kört minst 30 minuter. Är helt nöjd trots att det inte blev varje dag som jag egentligen velat. Allt kan man inte påverka.

Stort tack till er alla som varit med och motiverat och blivit motiverade!

Fortsatt framåt 🥳🥳🥳

@eling

Så motiverande att höra!! Jag följde ditt råd och tränade fast jag inte hade nån lust: och se där, motivationen kom tillbaka ❤️😊😘

@Himmelellerhelvette Jag brukar tänka att man måste vara sann mot sig själv. Att det är då man är äkta och autentisk. Är man i en relation som man inte mår bra i eller som man trivs i så är man inte sann mot sig själv om man är kvar och det tär på en. Man är inte heller sann mot den det berör, man sviker sig själv och den andre om man är kvar. Jag skulle inte vilja ha en relation med någon som inte vill vara i den. Det handlar om att ha en relation som är på bådas villkor för att det ska bli bra. Stannar man fast man inte vill och mår bra blir det ett slags medberoende beteende, man kör över sig själv. Jag tänker också på att man kan ha ett samtal med den det berör och berätta hur man känner. Att det inte känns bra, inte funkar…att den som sitter fast måste själv ta tag i sitt liv, för ingen annan kan göra det åt en. Jobbigt, men då mår man bättre med sig själv när man är sann och ärlig och man håller inte på med ett undvikande beteende. Det kan även ge personen en spark att ta nya tag, ta eget ansvar när man sätter en gräns för sina egna behov och vad man mäktar med. Man kan också låta relationen rinna ut i sanden, beror väl lite på hur viktig den relationen är för dig.

Ha det gott!❤️

Hejsan! @kayayak, Jag har läst ditt inlägg om din relation med din mamma och fick en känsla av att jag borde skriva en rad till dig. Du gör kanske redan så. Men annars så tror jag att det vore bra för ditt eget framtida välmående om inte annat, att tala med henne en stund i telefon. Kanske redan idag alltså, och om du inte har allt för lång resväg kanske ni under lättsamma former kan fika på ett cafe' eller nåt.

Ni kan kanske komma överens om att träffas en kort stund rent allmänt framöver och tala om mest sånt som väder och vind över en kopp kaffe eller så, när hon kanske är i någorlunda skaplig balans. Det kan ske stora saker i ett enkelt lite möte. Det är inte meningen att du kanske ska gå omkring med oro för din förälder som du verkar att göra.

Man kan inte bära någon annans knepiga vardag på sin axlar. Men man kan åtminstone via telefon säga nåt allmänt uppmuntrande ord ibland nån gång när man så orkar. Det kan nog vara ett rätt så bra sätt att slippa känna framtida skuldkänslor i onödan. Man behöver ju inte investera så mycket energi om det verkar vara svårt. Kanske mest bara säga hej nån gång och höra av sig liksom.

Ha det gott!

@Andrahalvlek , vi hittar våra sätt till lugn på olika vis. Just nu känner jag att jag inte ska lägga till något mer utan vara i det jag är.
Jag kanske börjar att meditera, kanske yoga eller så går jag bara en tur i skogen utan att benämna det som något.

Kram

@eca81 Lycka till med allt, kompis!

@Maud Det är svårt att lära sig meditera. Rastlösheten griper tag i en, man får inte till det. Men allt man övar på blir man bättre på. Mitt tips är att börja med tio minuter. Bara göra det, skita i hur det går. Bara observera tankarna som moln som kommer glidande. ”Där kom en jobbtanke, där försvann den iväg…” när tio min känns plättlätt, utöka till femton osv upp till en halvtimme. Tex som en skarv mellan jobb och fritid, direkt när du kommer innanför dörren.

Jag kan också tipsa om Närvaropodden, där sägs många kloka ord.

Kram 🐘

@danisa Hej! Jag tänker att det är bra att ändra sitt förhållningssätt till alkoholberoendet. Alltså att lära sig att hantera sitt liv utan alkohol. Att inte fastna i tankar om att bli fri sitt alkoholmissbruk. Det kommer alltid att finnas ett latent alkoholberoende, men så länge man inte dricker så blossar det inte upp. Vad jag menar är att man behöver lära sig att leva med sin sårbarhet för alkoholberoende, precis som man behöver lära sig att leva med andra sjukdomar som diabetes, glutenintolerans, nötallergiker mm. Man måste undvika det som gör en sjuk. När man accepterat sin sårbarhet/sjukdom börjar man ställa om sitt liv. Hittar nya vägar att leva ett bra liv. Gör en plan och belönar sig på vägen med saker/upplevelser som man mår bra av.

Fri blir man när man gör en förändring som man mår bra av. Man blir fri det som förstör och plågar. Man tar bort alkohol eller annat som förstör och ersätter det med sådant man mår bra av. Har man relationer som plågar behöver man hitta sätt att hantera det på, göra en förändring och göra sig fri. Vägen in i sig själv, är vägen ut till en förändring.

Kanske behöver du hitta tillbaka till din sköna och goda bana igen. Fokusera på att göra saker du mår bra av. Vila i dig själv en stund. Inte försöka tänka så mycket och bara vara en stund. Hämta krafter inom dig och ta nya tag. Kram❤️

@danisa Tror tyvärr aldrig man blir fri. Har du utvecklat ett beroende så , då är man just beroende. Men sen kan man leva ett gott liv sålänge man inte dricker eller nyttjar det man torskat dit på.
Du skulle ju aldrig be" nykter" spelmissbrukare lägga i potten på v65?
För mig är det enklast att totalt kapitulera.
Jag har drukit mig till ett beroende, alltså är jag alkoholist. Men jag kan vara en nykter alkoholist o det är både fint och stark!

@Andrahalvlek Tack för tips!
Har försökt meditera men det blir liksom en prestation för mig och jag får inte till det.
Jag undviker/ begränsar appar på luren.
Jag har alltid gillat att just gå, bara vandra utan ljud i öronen. Rörelsen ger mig stillhet och tystare ADHDhjärna.
Jag bor i en vacker stad vid havet med ordentligt med grönområden. I naturen trivs jag.
Ja, du @andrahalvlek ,det känns som om jag landat in på en bra plats och jag är så tacksam!

@Cinamon Ha ha! Ja, forumet är som en organiserad fackförening😂. Tillsammans blir vi starkare och kräver bättre arbetsmiljö/livsmiljö. Men i denna fråga är det svårt att säga upp sig, det innebär att man ger upp och fortsätter att dricka. Ger upp om sig själv och stoppar huvudet i sanden. Då är det svårt att hitta styrkan eller verktygen. Ett sätt är att ta hjälp av vården och tex gå till en beroendemottagning för att få bättre stöd. Och även att vi orkar mer och är starkare än vi tror, vi måste våga anta utmaningen, ta fram envisheten och jävlar anamma och bara göra.

Det kan vara tufft de första 4 dagarna, första veckan, men sedan har den värsta abstinensen lagt sig och ångesten som alkoholen framkallar, dämpats rejält. Ha alkoholfria alternativ hemma, min bästa kompis är min Sodastream och bubbelvatten. Vara aktiv med promenader eller annan motion. Ett tips är kolla på YouTube tex Craig Beck, läsa böcker tex Annie Grace ”Tänka klart”, jag som var så rolig att dricka med, lyssna på beroende podden mm. Få lite inspiration. Anmäla dig till självhjälps programmet här på forumet. Ta kontakt med Alkoholhjälpen, du kan vara anonym och få stöd och tips.

Man måste bara sätta igång för att komma i rullning, inte sitta kvar med huvudet i sanden och tro att det inte går. För det går!💪

@LAO God morgon.
Vet inte riktigt hur jag ska göra. Just nu är jag nog i en brottningsmatch med mig själv. Trots det, är väldigt mycket bra. Jag äter bra, tränar bra och lever i en bra relation. Jag har "rensat" bort mycket som skapat stress. Jobbar "lagom" och när jag själv vill. Har avslutat ett par tärande relationer. Har nog äntligen lärt mig att se till mina egna behov. Inte lätt när man fostrats till "duktig flicka" och alltid sett till att alla andra fått sitt först. Jag lyssnar även en del på poddar för att lära mig mer och reflektera.
Den närmaste tiden ska vi i alla fall inte ha alkohol hemma. När suget kommer ska jag stanna upp och leva efter rådet: Se hela filmen. Ge det lite tid och reflektera över priset som kommer med alkoholen. Att hitta andra vägar och rutiner att slappna av är viktigt. Det går åt mycket te här...
Även idag väntas solsken. Hoppas att du också får njuta av fint väder!

Jag funderar. När kan man betrakta sig som fri från sitt alkoholmissbruk. I och med att jag misslyckats några gånger känns det som det blir svårare att lita på sig själv.
Det blir som en negativ spiral.
Kanske behöver jag göra någon slags plan. Jag har gått tillbaka till självhjälpsprogeammet här och jobbar igenom den på nytt men en tydlig plan med fasta tider när jag skriver här och/eller jobbar med programmet. Sen kanske små belöningar efter ett visst antal dagar. Vad säger ni andra? Hur gör ni för att hantera tvivlet på er själva och att ni någonsin ska bli fri detta elände?

@Maud Tack! Hon verkar inte gilla jobbhelger. Fredagsmiddagar, tända ljus och filt i soffan är tydligen populärare. Jag ska nog boka in lite morgonyoga och en långpromenad, det verkar hon inte heller gilla.

@Regnbågsrummet 🤣🤣🤣Tack! Jag tror att hon håller på att packa nu, jag ska se till att hon glömmer paraplyet!

@Maud Vad glad jag blir när jag läser ditt inlägg ❤️ Du har verkligen landat på en bra plats. En nykter plats. Och du kommer få uppleva fler och fler fördelar med nykterheten. Jag har också tidigare druckit på en massa anledningar, varav mental trötthet är en. För mig har ett varmt kvällsbad varit hjälpsamt. Jag kan längta efter badet på samma sätt som jag tidigare längtade efter vinet. Jag kan aldrig mer bo utan ett badkar har jag kommit på. Meditation/mindfulness är hjälpsamt också, jag kan tipsa om appen Insight Timer.

Kram 🐘

@LasseochLenin Hej. Lustigt att man kan uppfatta det olika. Jag har aldrig känt mig "anklagad för att ha problem. Däremot kan jag se att andra blir rädda för att ha en nykter person kring deras egen konsumtion. Frågan varför man väljer nyktert kan ju också grunga sig i omtanke för att det kan ligga andra medicinska åkommor bakom. Bara en tanke.

@LasseochLenin intressant tråd du har här inne. Jag har skrivit här inne i mer än 7 års tid. Jag känner igen mig mycket i hur du resonerar kring alkohol. Jag har strävat efter att kunna dricka måttligt med alkohol tidigare. Det har funkat rätt bra ett tag sedan har konsumtionen ökat till icke önskvärd nivå. Jag vet att jag mår väldigt bra när jag inte dricker alkohol överhuvudtaget. Jag och gumman var på Gran Canaria i början av året. Där under semestern drack jag alkohol. Jag kände flera gånger att va fasen dricker jag alkohol för under semestern. Det blev inte en bättre semester bara för att jag drack öl och vin. Tvärtom blev min sömn och mage sämre av giftet. Väl här hemma igen har jag bestämt mig för att sikta mot helvitt. Mitt första delmål är 6 veckor. Vi får se hur det går.
En dag i taget 😀!
/Mrx

Strävar på framåt med tankar om relationer! Kan det vara så att vi ibland behöver ta en paus från vissa relationer! Det kan finnas flera personer i våra liv som tar mer energi än det ger. Jag har en del sådana relationer, människor som lever i sina problem och inte lyckas ta sig vidare. Jag har haft nytta av dessa relationer när jag själv bearbetat händelser i livet, då har vi haft ett utbyte av relationen men när jag är färdig med det går jag vidare till nästa, jag vill utvecklas framåt och då har jag märkt att vissa människor jag bollat med stannar kvar, de fortsätter att rulla runt och kommer inte vidare, jag har försökt dra med några på min väg, att vi bör gå framåt. Vi är i det vi bearbetar, nystar upp, får klarhet och så släpper vi taget men det händer inte för de jag vill ha med mig på min resa framåt, släpper jag bara taget om de personerna då? Kontakten blir glesare och glesare är det så det blir när man glider ifrån varann och det är bara acceptans som gäller? Jag känner mig som en svikare, som om jag utnyttjat människorna men dom har också bollat sina problem så det är inte bara jag. Jag finner kanske nya relationer på min resa???

Fortsatt inga konstigheter vad jag känner eller märker.
Jag har dragit på mig någon form av lättare skada i ryggen och därav avstått träning den här veckan.
Jag känner i kroppen att jag saknar rörelsen och det märks direkt på torso att jag sväller upp lite när jag inte går långa promenader, styrketränar och sportar vilket jag gör regelbundet i vanliga fall.
Det har inte påverkat min vilja att dricka alkohol nämnvärt. Kanske bara så att jag ännu mer vill undvika allt det onyttiga med alkoholen.
Det är gott att ha fått in rutiner där alkoholen inte är en del.
Var på aw med jobbet och nu börjar frågorna bli lite mer närgångna. "Hur kommer det sig att du valt att inte dricka?" Etc. Det blir indirekta antydningar på/ diskreta anklagande om att jag har problem. Det är väl kanske den lilla detaljen som stör mig. Att jag får reaktioner som i min mening bygger på fördomar och att jag oavsett varför ska behöva motivera varför jag väljer att dricka alkoholfria öl istället för starköl.
Dock är jag fortfarande trygg nog att svara.

Allt gott.

Januari tonar bort. Imorgon är det februari. Som jag längtar efter vår o sol!
Jobbat som en idiot sista åren o inte hunnit njuta av det spirande o gröna. Förra våren var jag så trött att det slutade med en brak rakt in i den berömda väggen för andra gången i livet.
Det var därför jag bytte jobb och gick ner i %.
Den här våren ska jag njuta av!!!
Sen mitten av december har jag använt den lediga tiden väl. Försökte väl innan oxå men då slösade jag bort tid och liv på att vara bakis 2- 3 ggr veckan.
Jag har inte jättemycket nykter tid i ryggen men livskvaliteten är så mycket bättre att jag faktiskt njutit av en mörk och regning januari😊
Det känns hoppfullt och ljust i livet. Funderar ibland på vad jag ska fylla livet med men sen börjar jag tänka på om det nödvändigt vis måste vara fullt. Livet kanske bara kan få vara.
Om någon dag ska jag till banken för förmöghenhetsrådgivning. Märklig känsla att jag aldrig mer behöver oroa mig för pengar eller pension. Mitt enda ansvar är att förvalta livet väl.
Jag vill inte slösa bort en dag till på att vara bakis. Jag kan " tjöta" med Tant Sug då o då men dricka vill jag inte.
Letar runt i det inre efter mina akilleshälar. Den häl som skaver mest och ökar risken för vin är trötthet. Inte fysisk trötthet utan hjärntrötthet. Identifierar jag känslan och accepterar den så minskar risken för återfall.

Inget har blivit sämre av att vara nykter. Allt har blivit bättre. Det sociala har inte påverkats av nykterheten då jag helst druckit ensam.

Tar tag i den här dagen. Gymmet nu på morgonkvisten där jag försöker bli vän med " trappmaskinen" ökar tiden lite varje pass.
Ärtsoppa ska kokas. Ett barn o yngsta barnbarnet ( bebis) kommer på tidig lunch.
Små plock hemma( o den förbannade garderoben ska vikas och sorteras.....)
Ut och traska på em så " antidepp" promenaden blir gjord!
Jag är nog egentligen lycklig. Jag har en fin familj med bra relationer, ett trevligt jobb, en fritid som nu är värdefull och återhämtande.
Det känns liksom fint på insidan, varmt o gott i hjärtat.
Tacksamt tar jag mig en nykter dag till.

Trevlig fredag på er alla!🤗

Har djävulen och ängeln på varsin axel. Men den törstiga vännen vinner alltid. Men jag orkar inte mer.

Den sista dagen i den första månaden detta nådens år 2025 har det gått och blivit. Sovit en timme och sedan vankat omkring en timme upprepat, precis som det brukar vara som oftast. Här är intet nytt under solen alltså, som väl kanske den vise Predikaren i Skriften väl filosofiskt skulle ha formulerat det hela kan jag tro. Men helt nykter och alkoholfri det är jag då i skrivande stund.

Detta fast tankar på soliga sommardagar och trevliga utflykter med diverse starkvaror och gamla tider väl spökat en del i tanken. Vänder inte denna skit snart så får det nog allt vara färdigt med den nyktra kampen känns det som i stunden. Det känns som att man nu kan den här trallen med att sitta och skriva en massa tok och liksom naivt som en fånig tönt tro på bättre tider alltså.

Tacksamhet ska man känna. Dessa ord hör man stup i kvarten, och har man något man verkligen brinner för och känner en sann tacksamhet över, så är det nog lite lättare kan jag tro. Men jag har ju det mest basala och det kan man väl vara tacksam för. Detta att man som nykter sparar en bra slant var dag på att inte mata bolaget med en massa stålar för alkohol är väl inte heller att förakta. Så kör väl vidare som alkoholfri även denna dystra dag fast det känns allmänt värdelöst liksom.

Ha en fin fredag!

Har inte träffat henne på ca 5 år nu. Hon försöker skriva och vill träffas hela tiden och jag upprepar mitt mantra att om hon går i behandling så kan vi ses, om inte så nej. Jag vet tillräckligt om hennes liv genom släkten att jag vet hon är helt ensam nu. Alla har lämnat henne. Och samtidigt som jag vet att det inte är mitt ansvar och att hon har fattat dessa beslut själv så kan jag inte sluta känna att om hon dör ensam så är det mitt fel. Jag vet att det inte är så men det går inte att resonera med känslorna. Och hon kommer troligtvis att dö i den här sjukdomen med tanke på hur statistiken ser ut. Hon har knappt insett att hon har ett problem.
Jag behöver inte höra att det inte är mitt fel och att jag ska rädda mig själv, jag vet redan det.
Jag undrar snarare hur jag ska lära mig att leva med skuldkänslorna att jag har lämnat min enda förälder att dö? Hur orkar ni andra?

Jösses vad jag gnäller ☝️😋

På den positiva sidan då så har det gått bra på jobbet, filmen var bra och jag äter mat som man ska nu iallfall👍

nu är det natti natt här!