Senaste kommentarerna i forumet

God bless you Berra, som det heter i Amerikat!
/Fenix

Hej Surran!

Tack för alla uppmuntrande ord, jag nästan rodnar...

Ja det är tufft att i efterhand kunna "se" vad alkoholen har skapat...
Kände det idag i bilen när vi åkte hem ifrån landet, "..herregud det är ju Lördag idag...!"
Och min nästa tanke var.....vad spelar det för roll, nu längre...

Ingen skillnad alls, ingen godispåse eller anledning till snacks speciellt bara för just Lördagen,
OM jag vore barn...
Men jag är ju vuxen, och får ju göra som jag vill, det är ju faktiskt jag som bestämmer över mitt liv...
Jag kan äta allt godis och allt snacks NÄR jag VILL, alla dagar i veckan, OM jag vill...
Nästa fråga man ställer sig, vill jag det???

Naturligtvis så är det inte nyttigt att mugga i sig en massa onyttigheter varje dag eller kväll...
Det fattar ju vem som helst, det finns enkla och advekata anledningar till det...

Men mår jag dåligt och behöver den "trösten" det ger, så gör jag ju det...
Men inte 7 chipspåsar för en kväll, och inte 7 chipspåsar 7 gånger i veckan...
Det vore ju ett missbruk, eller?

Men tänk den tanken när man inte längre kan styra sina tankar, när det blir ett tvångsbehov....
Alla tycker att fetton får skylla sig själva, rökare borde ha tänkt sig för innan de går på första lungröntgen, att en alkis har kunnat lägga av när de själva vill...

Vill de det, KAN de det???
Någonting måste få tillåtelse att våga ändra sig i deras liv, allt hänger inte på "nappen"...
Trösten som finns där och håller allt ont borta...
Men när själva trösten är det onda, är det då lätt att våga välja bort det???

Mycket tror jag är att våga vilja, att våga göra ett livs-val...
För mig så var det personligen att "något" styrde över mig som gjorde mig ännu mera bestämd.
Är jag en "fri" man att kunna bestämma över mig själv, kan jag styra mina dagliga beslut?

Finns det något som gör att jag inte mår så bra som jag borde?
När man har levt stadigt ihop med alkoholen i 20 år,
och den har tagit ett ännu starkare grepp om mitt liv..
Hur skall jag då veta hur livet vore utan den, och om jag har besvär att vara utan den,
ja då ska den under alla omständigheter bort ur mitt liv...

Om jag ska få vara "fri", så ska det naturligtvis vara under mina livsvillkor...
Inte under omständigheterna att jag måste planera in mina besök hos systembolaget,
och räkna på hur länge jag kan "leva" på min ranson...
Det är inte frihet för mig...

Idag har jag ändrat ett livsmönster, och försöker vara lycklig för det jag har...
Och inte vara olycklig för det jag INTE har...
Svårt att släppa bejakandet av den eviga strävan att få det bättre hela tiden,
när blir jag någonsin nöjd, aldrig gissar jag på...

Kanske sätta sig ner och se sig omkring, det här är det jag har, och har lyckats åstadkommit...
Detta är mitt liv, kanske jag skulle tagga ner lite???
Jag behöver inte längre alkoholen för att stå ut med mitt liv, jag har kanske börjat acceptera det...
Och kanske kanske...börjat älska lite av mig själv, jag är nog rätt bra i alla fall...?

Har precis sett en av mina absoluta favoritfilmer på TV ikväll...
The Green Mile, med Tom Hanks...
Ja det är nog femte gången, men det spelar ingen roll, jag blir precis lika berörd som första gången...
Och visst är det härligt att kunna beröras så pass mycket av "bara" en film...
Jag är lite förvånad över mig själv faktiskt...

Det är Lördag natt, och jag är helt slut, på naturlig väg...
Jag har fått ut precis allt av den här dagen, utan alkoholen...
Är det inte fantastiskt ändå, jag klarar mig utan "nappen" en hel Lördag...!

Mors Berra

Hej Berra!
Jag är ny här och har inte läst dina inlägg förut, men gud vad du är härlig! Jag har skrattat och förundrats över dina inlägg. Du verkar har kommit långt i ditt läkande och jag önskar dig allt gott här i livet. Du har kvar din familj. Var glad för det! Själv har jag nu börjat inse att min familj söp jag faktiskt bort även om det var jag som lämnade....Usch inte kul att få en sån insikt efter fyra år. Men så är det och mina barn har läkt någotsånär. Nu ska jag bara ta mig ur denna destruktiva relation och satsa på mig själv och min nykterhet!
O du har rätt. Man blir förvånad över hur lite vanliga människor dricker. Sippar på ett glas eller två hela kvällen!! Själv drack man en flaska innan de ens hade kommit på besök. O skulle man bort vart det ju tre öl innan man ens gick ut. Galet.
Kram på dig o alla andra.

Hej mina vänner!

Tack för att ni skrev några rader, det kändes lite ensamt där ett tag...

Min tredje zmestervecka går mot sitt slut, och på måndag är det jobb igen...
Men bara en vecka, för att åter ta min sista och fjärde semestervecka...
En mjukstart eller mjukavslutning, man får se det som man vill..

Jag har lärt mig av min KBT-agent att inte "döma" läget, utan ta det som det är...
Och som det är, så är livet, jag lägger inte så mycket värderingar i det..
Jag mår bra, och det är det viktigaste...

Men ibland känns det som om jag behöver ta semester ifrån semestern..
Jag går i klinch med svågern på det gemensamma byggprojektet vi har på landet,
han låter ingen annan bestämma utan vill vara egen byggherre med en massa slavar...

Vilket jag inte "nedvärderar" mig till, och väger hela släktsammanhållningen i en guldvåg för tillfället.
Det är inte långt ifrån att få mig att brista snart, och som ni vet, jag har fått nog av folk som bestämmer över mig hela tiden, och jag vill inte ha det på min lediga tid heller...

Men vår "smygvecka" innehåller inget samarbete med svågern, utan de ska enligt de senaste rönen hålla sig bort ifrån stugan, och då får vi tid för våra egna projekt...
På en vecka ska jag ensam göra mer än vad vi tillsammans har gjort på snart 2 år...

Jag byggde köket härute själv utan en massa goda råd på dryga veckan, så riva en vägg och fixa vårat sovrum ska nog gå på en "pisskvart"...
Jag älskar när jag får styra min egna tid helt själv, jag gör mig bäst när jag är min egna chef...

Vi har precis haft ett båtbesök, och de har i stormen puttrat över i gummibåten till sin lugna vik...
Mysigt med goda grannar, de har haft grabben med sig några dagar, och lämnar här ifrån sig honom.
Men segelvädret kunde ju ha varit bättre, värsta hällregnet på åratal, jättedimman allan, och nu storm även på natten, de har ju fått mycket väder i alla fall...

Skulle överaska dem med varsina GT, så jag sa "ka-tjing" med ginflaskan i högsta hugg...
Men nejtack, vi är så nöjda så!!!, Va?, ska inte frugan få "någon" att dricka med alls???
Nähä, det var bara att ställa tillbaka flaskan i barskåpet, och fina grogglasen likaså...
Vicken Fredag tänkte jag?, men det var inte mitt fel, eller så smittar jag omedvetet...
Nyktrare helg får man leta efter, de tog varsitt vinglas till grillmaten, det var allt...
Naturligt trötta och inget fyll-lir, ännu en kväll med seger för nykterheten...

Ännu en dag, som jag inte ångrar, i morgon...

Leve jag!

Mors Berra

Berra

Vilka underbara inlägg, jag skrattade så gott. Jag skulle verkligen velat ha sett kyparens min om du hade sagt till honom att du får sån lust att mörda när du dricker och är så trött på att sitta i fängelse. Hahaha, det är ju så jävla roligt. Och dina actionupplevelser kan man heller inte klaga på, det skulle jag också ha velat sett ;-).

Det är bra att samla på sig goda minnen från semestern. Själv har jag ägnat sommaren åt att byggstäda, vi har haft en stor vattenläcka i vårt kvinnohus efter grabben som "råkade" göra hål i taket när han snöskottade i vintras. Glädjen har varit att driva med alla snickare, målare, eltekniker, rörmokare... Bara män i vårt kvinnohus, de har verkligen inte haft det lätt med oss hahaha.. Vi har gett dem minnen för livet.

Jag har undivikt alla "blöta" fester i sommar och det har lett till tidiga ensamma kvällar på helgerna. Jag har lyssnat på festerna runt omkring, när folk dragit till krogen och när de kommer hem några timmar senare och jag har inte saknat det. För min del har det varit varma ljumma kvällar på balkongen med katten och en bok i stället.

Jag blir så illa berörd av all fylla och att folk faktiskt blir riktigt dumma i huvudet när de dricker. Och jag kan inte fatta att det är så roligt att prata fylleminnen i veckorna, gjorde man inte sånt i tonåren? Det är så fattigt och så futtigt. Nu ska jag äta luch med en god vän, det tycker jag är trevligare sätt att spendera pengarna på. Ha det bäst Berra och alla andra duktiga kämpar

Kram Märta

Hej Berra, började läsa dina inlägg inatt, med intresse o garv, gillar din humor o självironi.
blev nyfiken på hur du klarat dig, men läste idag, 1 år,8 mån, wow, GRATTIS!
Själv e jag på startbanan, men dina inlägg var verkligen inspirerande.

Kram, Thea

ville bara säga morsning
kram på dig vännen
Måne

hej igen
läs om iphone under nyheter
du gillar ju elektronik prylar Berra
vänligen denial

tack Berra
dina kåserier heter det så
har hjälpt mig så många gånger
dina reflektioner är klockrena
du gör skillnad
vänligen denial

Du får vad du förtjänar Berra - ett svar!
Jag har följt dig hela vägen, och du är verkligen en fyr här på forumet. Du blinkar hela tiden stadigt, om än det har varit svart ibland och ljust ibland. Tusen tack för att du stannar kvar här, trots din för många av oss andra, långa nykterhet.
/Fenix

Hej igen, lilla jag...

Ibland känns det ensamt i forumet, trots en massa semsterinlägg..
Men jag har valt att hålla mig i "min" tråd, för att inte "väcka anstöt"...
Har sett alltsomoftast hur mina inlägg verkar ha "dödat" tråden, och det är det sista jag vill...

Men som man bäddar får man ligga, lägger inte jag några inlägg,
så får jag väl inga tillbaka antar jag...

Min tid är nu, och jag vill bara berätta lite för er andra hur det känns,
efter 1 år och 8 månader utan "polaren" alkohol...

Det funkar, och väldigt bra dessutom, tankar om alkoholen känns mer och mer fjärran..
Visst finns den, och visst lockar den ibland...

Men den styr inte mitt liv, ju mindre tid jag tänker på den,
desto större kontroll känns det som jag har över mitt egna liv...

Tankarna får inte styra mitt liv, livet måste styra mina tankar istället...
Är det redlöshet och omdömeslöshet jag söker, är det ånger jag vill ha???

Att springa mellan bilarna i mörkret på motorvägen för att söka lite spänning,
bemästra ödet och söka all farlighet, vill jag det...?

Jag vet vad insatserna är, det gör för ont att misslyckas...

Jag sänker ribban, och söker mig till mindre farliga områden...
Alkoholen är inte längre i mina jaktmarker för "farlighet"...

Det finns annat, men tar tid att finna, och det känns helt meningslöst till en början...

Ensam får jag titta på hur de andra klarar sig över "motorvägen" där backspeglarna snuddar vid dess ryggar, en hårsmån ifrån att skada sig själva..
Jag tar inte längre sats, utan går paralellt längs med vägen i dikeskanten...

Det här är mitt liv nu, och kanske ska jag intressera mig för de fynd jag finner längs med diket,
kanske en spillra av någon som inte klarade sig över vägen...

Makabert?, javisst, men vad ska jag säga, att det är farligt???
Alla vet om det, ingen lyssnar, inte jag heller för en tid sedan..

Mitt liv är nu, inte igår för det har passerat, inte imorgon för det har ännu inte skett...
Det jag kan påverka, är NU, därför lever jag just idag, här & nu!

Och detta utan alkoholen, så går det mycket bättre...

Mors Berra!

Go'natt eller Go'morgon på er...
Lite beroende på hur man ser på det, klockan är tjugo i två på Fredagsmorgonen...
Och jag har ännu inte gått och lagt mig, för att jag mår så bra...

Bra för att jag är ledig och har semester, bra för att jag umgås med de jag älskar...
Och allra mest bra över att jag inte har umgåtts med alkoholen...

Jag har alla mina sinnen kvar, och har koll på livet...
Jag kan själv bestämma hur mina närmaste timmar kommer att se ut...
Somna när jag vill, vakna när jag är utsövd och mår bra...
Har magen i behåll, och inga besvär över några minnesflashar...

Jag är vid stugan och umgås med svägerskan och hennes familj, som har huset här brevid...
Svågern satt och beklagade sig i bastun över att han mådde risigt...
Supit rätt hårt (ja eller "semesterdrickandet") i två veckor, tagit rätt bra på skrinet...
Jaha, svarade jag, och tänkte säga några väl menade ord, men behöll dem för mig själv...
De hjälper föga honom nu, men det borde han kunna ha med i beräkningen tycker jag....

Jag mår också som jag förtjänar, dvs väldigt bra, och det förtjänar jag...
Jag har gjort ett aktivt val, att vara passiv vid drickandet...
Alla andra får hälla i sig hur mycket och ofta de vill, det är deras problem...
Jag har en gränsdragning, ochg det är att jag inte ska involveras i deras drickande...

Semestertider är en prövning, jag minns det själv..
Tiden för grillning, som i nästan alla fall involverar alkoholförtäring, en slags fördold ursäkt...
Vi grillar nästan varje kväll, men de innebär inte att man nallar på rödvinsdunken för det...
Ikväll drack vi alla sodastreams-bubbelvatten med isbitar som klingade glatt i glasen, utan att vi blev i gasen...

Häromkvällen gasade jag runt på byn hemma med hojjen, och passerade de lokala pubarna och resturangerna som låg centralt...
På 500 meter hann jag se fyra brutalt berusade ensamma män vingla hem...
Orakade och i slitna och skitiga kläder, håret tovigt osv...
precis som om semestern inte ställer några krav på att hålla sig fräsch längre,
en vanlig måndagskväll...

Okej, jag ska inte moralisera, men om man nu känner sig lite ensam,
och vill gå ut och träffa lite folk, varför inte göra sig till sin fördel...

Krogarna som får för många av dessa får ju snabbt en stämpel på sig att vara en sylta,
och skrämmer iväg de som vill sätta en liten guldkant på en vanlig vardagskväll...

Min kväll blev i alla fall inte händelselös, vi satt 8 personer och kollade in en ny dvdrulle...
Och när jag i sena nattimmen skulle lätta på trycket i buskarna utanför husknuten,
så prasslade det rejält i den mörka skogsdungen, kanske 10 meter rakt fram...

Skrämde mig halvt ihjäl, så jag nöp ihop den stackars kraken och lubbade med värdens fart in i huset...
Och ni som är utrustade med "utombordare" vet ju hur det går
när man klämmer ihop petterniclas när man slår en sjua...

Det blir ett växande problem, en ballong...
Och jag vägrar gå ut igen till "mördargrävlingen som står där med lysande ögon",
eller vad det nu var...

Så i brist på annat så försöker man släppa lös problemet i slasken...
Och med det övertrycket så får man snart ett ännu större problem, städning...
Samtidigt kommer frågan ifrån vardagsrummet, "..vad sysslar du med, ska du inte se filmen.."
Så om de tycket att det är action i vardagsrummet, så skulle de se vad som händer i köket...

Men om detta yppar jag icke ett ord, det får bli min och eran lilla hemlis...
Men de kan ju testa att rasta bamsen i sommarnatten i Sverige,
det klarar aldrig Hollywood att kunna sätta på filmduken...

Vem f*n har sagt att vara nykter skulle vara tråkigt, tycker att det händer grejer mest hela tiden...

Mors Berra!

En minneslucka för livet!
/Fenix

Ännu en filmsnutt som borde få någon att tänka till...

Eller hur man gör ett bröllop till en grisfest....

http://www.liveleak.com/view?i=4ff_1279636227

Mors Berra

Berra,
du tänkte precis på jobbet... och det är inte de där gökarna värda! inte en enda av dina semestersköna tankar borde de få! =)
Skämt å sido...Hoppas verkligen att ni får en helt underbar semester!!!
kram!

Härligt att läsa detta Berra! Du ingjuter hopp om en möjlig framtid utan etanol!

Ha en fortsatt trevlig semester.

MVH / Tinto

Hej Fenix & Märta!

Ja nu lever man livet, det är bara plus-plus-tid.
Plus för min mentala bit, plus för familjen, plus för upplevelser, plus för den annorlunda matfloran,
plus för ro'n, och mycket plus för min valda nykterhet...

Visst sätts den på prov, när jag frågade om alkoholfri öl på stans finaste restaurang, så stirrade han på mig och sade..."Why?..."

Och jag kände för en mikrosekund att svara.."det har du fan inte med att göra...!"
Men log tillbaka och sade,.."I just can't drink anything with alkohol..."
Och han godtog det...
Hade han fortsatt fråga så skulle jag säga att jag jämt begår mord när jag är full,
och har tröttnat på att sitt av tiden i fängelse...
Så kanske han hade blivit tyst...

Så jag frågade vad man dricker när man kör bil???
De kör åndå, och ser de en poliskontroll så stannar de bilen, och går sonika ur...Que?

Så detta "U-land" har en del att lära sig verkar det som...
Inte undra på att de flesta bilolyckor man kan se på nätet just är ifrån Turkiet från sina övervakningskameror i de stora vägkorsningarna....

Frugan verkade få min gin när jag valde en GT minus G, den var jättestark..
Jag mår fortfarande fantastiskt bra om jag väljer cola i ett rödvinsglas, känner mig inte utanför alls..
..joföresten när servitören senare kom fram och frågade med ett flin på läpparna...
-How is your wine, mister??
"Thank you, quite good, a little too cold, otherwise really nice.." svarade jag...
Jag låter mig inte generas av mitt egna val, alltid ha ett svar på tal..

Jag känner mig stark i mitt val, och tiden härnere stärker mig även inombords...
Har inte tänkt på jobbet ett enda jota, och de har inte ringt heller, tack för det..

Så jag känner just nu en väldig tacksamhet för allt...(de' du Pia).
Trots att jag har väldigt många motgångar precis vid avresan, det löser sig..
Jag "dömer" inte tiden, utan ser den an..

Detta är mitt liv, i min vecka och jag ska försöka njuta av den hela vägen ut....
Problemen får jag ta mig an när de kommer, OM de kommer...
Annars blir det ingen glädje med den sorgen som kärringen sa när hon hade gråtit vid fel grav...

Men nu ska jag fortsätta att "after.beach'a" med min familj, utan alkoholen....
Och ni, det funkar...

Mors Berra

Hej Berra

Härligt att höra att ni alla njuter av varandras tillvaro och närvaro. Du sprider glädje och styrka :-)

Kram Märta

Tack Berra från en av alla tvivlare. Alltså jag tvivlar inte egentligen alls, men värdefullt att få bekräftelser.
Ha en bra fortsatt semester!
/Fenix

Tack Pavan!

..det har jag redan, en skön semester i Turkiet...
Tog med mini-pc'n och lyckades "hacka" mig in på ett trådlöst nät här nere...

Fantastiskt skönt, nästan äckligt varmt med 43,8 grader på balkongen klockan halvåtta på kvällen.
10 minuter på solstolen, 10 minuter i poolen som är "blöt", knappt svalkande...
Hotellkomplexet är enormt och mycket modernt och skandinaviserad, nästan bara svenskar, norrmän, finnar och danskar, och av familjetyp...

Så det är lugnt utom i poolen och vattenrutschbanorna, men ändå en stort kvällsliv...
Så där svenskt "lagomt" ni vet, inga fyllskallar som lever rövare, mycket skönt...
Har lite "bekymmer" med att finna avalkoholiserad öl härnere, men det funkar bra med cola ändå...
Så här lever jag bra, sköter om min nykterhet och samlar mina egna pluspoäng till mitt egna leverne.
Min deppighet får sig en vitamininjektion och familjebanden stärks ytterligare...

Vi har gott om tid för varandra och umgås och busar mycket, barnen "skimrar" i ögonen...
Och det är härligt för ett fadershjärta att se...

Vi har varit på en fin restaurang med nattvy över stora stadens lokala hamn...
Tokprutat när vi köpslog med alla svensktalande och mycket trevliga turkar...
Mycket bättre än i Grekland för tillfället...

Det svider rejält efter första dagen i huden i stekheta solen. men hellre det än i själen...
Vilket det skulle ha gjort om jag hade valt fel, och testat på att dricka nu när jag var utomlands...

Så för alla tvivlare, det går att hålla en låg profil. även på en utlandssemester,,,
Jag mår bra, vi mår bra, alla mår bra. är det inte så det ska vara, så säg???

Jag återkommer så länge det går att snylta på det trådlösa nätverket....

Grisrosa hälsningar... Berra Stekfläsk

Hej Berra

Vilket jävla taskigt sätt, det är verkligen kränkande. Det här med att fölåta är ett knepigt resonemang och jag är inte så säker att kommer vidare bara för det. Jag hade en chef som pratade skit om mig, fick mig att säga upp mig till slut på grund av alla trakasserier, det kommer jag aldrig att förlåta. Hon får försöka förlåta sig själv för vad hon gjort. Likadant med mitt X som dricker och kränker kvinnor, han får försöka stå ut med sig själv, jag kommer aldrig att förlåta honom. Men jag kommer vidare i alla fall, behöver inte vara bitter. Jag har pratat mycket om det här med min KBT:are.

Hoppas att du och familjen får det bäst på er semesterresa, och må alla idioters kameler törsta
Kram Märta

Tjena Berra!

Ha en skön semester i Turkiet!

Och du ... kanske läge att börja titta efter ett nytt jobb?

/Pavan

Hej Märta!

..så där ja, då är halva arbets-Torsdagen snart till ända...
Jag gillar Torsdagar, livet blir mycket enklare, bara en dag kvar, redan på Fredagen börjar ju helgen, och ZÄMÄSTR för mig, 3 hela tre veckor, jippii!

Har ännu inte fattat det, har inte kunnat ta in, att vi familjen ska åka till Turkland...
Sol & Bad, och massor av god mat och massor av ingen alkohol...

Fick glutta lite i taxfree-shoppen på nätet, hua det fanns ju bara alkohol där,
färdiga balkong-mixar, after beach-paket osv, ingenting för mig alltså...
Ray-Ban glasögon för 1500 spänn, pyttsan, jag som inte är någon märkesbög alls...
de säger nog lika lätt "knäck" gömd i badhanduken på solstolen som de billiga OK-glasögen...
Och då är man ju glad att man har råd att tjacka 14 nya par, istället för ett...
Nej ibland måste man avstå, trots att det är så "billigt", man måste ju inte handla bara för att det är taxfree, man tjänar/sparar ju mest på att inte handla alls..., eller hur???

Hur är livsformen då?
Jotack rätt OK ändå, är fortfarande jävligt lack på jobbet, chefen och kollegorna...
Fick löneförhöjning efter 7 år, 550 spänn, tjoho, motsvarar en effektiv löneförhöjning på 6 kr och 11 öre utspritt på 90 månader, och inte de 385 000 som firman är skyldig mig med en genomssnittlig årlig kollektivt avtal med 3%...

Skrattretande, och vet ni vad jag fick för motivation av chefen...?
"Jo jag tänkte att den relativt låga löneförhöjning ska sporra dig att arbeta hårdare..."

Är han sann?, ska jag döda den jäveln här på fläcken, tänkte jag...
Han fick en blick och en tystnad som i sig självt visade det förakt jag gav honom...
Genast började jag smida på planerna att kapa bromsrören på hans bil...

Och det är just här min nya KBT-agent kommer in i bilden...
Jag är för STOLT och lättkränkt, min "fobi" över att ge igen och inte gå förlorande ur "kriget",
håller på att förinta mig inneifrån, det är därför det knyter sig i magen på mig...

"Förlåta, och låta vara...", ett nytt mantra jag ska suga på ett tag...

Å andra sidan hatar jag chefen, hatar hans nylle, hans näshår, golvet han har gått på...
Hatar hatar hatar....hör ni så mycket aggression jag bär inom mig...
Och jag vill bara ha en sak...revansch, och om det inte går...spräng skiten i luften..!
Jag vill ha hedern i behåll, ingen kränker mig...

"...men så Berra, lugn lugn, andas djupa andetag...", hrmnf
Vad spelar det för roll efter kl17 en vardag???, då äger han mig ju inte längre. Ha!

Så ni märker hur tudelad jag är, men jag finner ett lugn i mitt privatliv...
Och det är där jag befinner mig, ta det inte personligt,
det är bara ett jobb...(och en psykopat till chef..)

Chefen må ha ett uselt sexliv, retad av barnen och vara hemvist för 7 kamelers sammanlagda mängd av loppor...
Det har inte jag, jag har ett starkt eget liv, som jag är STOLT över.. (där kom det igen..)
Och det tänker jag fortsätta med att ha', idag i alla fall...en dag i taget..

Nä hörrni, kanske hinner knattra ner några rader innan jag drar...

Annars!, Ha' de'!

Mors Berra

Berra

Härligt som vanligt att läsa dina inlägg. Jag tycker absolut att du ska behålla tråden, den är ju din, den är du. På tal om ångest läser jag just nu en kanonbra bok om vad som händer barn som erfar en missbrukarmiljö. Snacka om ångest, snacka om att de utvecklar en kropp i full beredskap även när pappa och/eller mamma har sin nyktra period. De vet att varken löften, vita veckor, uppehåll gäller. Det finns bara ett val- total förändring, fullt ansvar. Det har du fixat, du har din familj och trots allt du gått/går igenom så har du kvar din integritet. Inte illa pinkat grabben ;-)

Ut och rulla på vägarna, släpp hästarna fria och njut av att andas och uppleva.....

Kram Märta

Tjena Westie!

Tja, du kanske har rätt...
Men en av mina drivkrafter är just att se tråden växa...

Hela min livs alkohistoria finns i ett nedskrivet format, och det var just Ångesten som fick mig att till slut att välja bort alkoholen, för den höll på att ta bort mitt liv...

Ångesten gav mitt liv ingen livskvalite't längre, den förtog mitt liv..
Och insikten av att det verkligen var alkoholen som var boven i dramat, det tog många år...

Hur dum man är när man beskyddar det som gör en ont egentligen,
varför fattar man det inte...
Är det bara den lilla stund av lycka som berusningen skapar ibland bara några minuter,
för att snabbt övergå till något mycket värre...

Hur mycket dumheter man begår på fyllan, som man annars aldrig skulle vilja ha gjort eller sagt.

Avsaknaden av dessa "händelser" saknar jag inte alls längre...
Det finns ingenting att skratta åt längre, allt känns bara dumt och fult...

"Lyckligare" har jag kanske inte blivit, men jag har fått en helt annan kontroll av livet...

Jag önskar att jag kunde få falla in i berusningen för att släppa alla hämningar och måsten,
men det funkar ju inte för mig, jag måste verkligen välja bort alkoholen...
Och inte försöka finna en alternativ drog...

Jag försöker verkligen finna mig själv mitt uppe i alltihopa...
Varför har jag ett sådant drogberoende, varför vill jag byta det mot ett annat?
Varför fastnar jag så otroligt lätt i ett nytt beroende (rökning t.ex)..
Är jag en beroende-typ???
Jag tar ju så lätt åt mig rutiner, varför då inte också beroende...

Det ställer en massa nya frågor på kant, som jag måste ta itu med...
Vem är jag, vart vill jag, tänker jag verkligen rationellt...
Eller den motsatta frågan, är jag dum i huvudet???

Jag är kanske inte rädd för svaret, men jag söker fortfarande efter lösningen...

Och så här i backspegeln så kanske inte det mest rationella var att försvara något som egentligen gjorde mig så ont, det var dumt...

Skillnaden mellan djuren och oss människor är att djuren lär sig vad som gör ont,
det gör ont med ett elstängsel t.ex...
Men vi människor ska väl helst förtära det, och ändå inte förstå komplikationerna...

Okej nu var jag elak, men med den enkelheten tänker jag...

Kossan på ängen är smartare än vad jag är...
Trots att de rycker henne i pattarna två gånger om dagen
och bara får en påsättning en gång om året...
Vem skulle inte drabbas av galna-ko-sjukan då???

Dagens händelse utspelade sig på OK (bensinmacken alltså..)
Var där i morse för att tjacka ett paket cigg...
Bakom mig i kön kommer snubben mellan 55-60 år, skäggig och lite sliten...
Stinker gammal fylla av sprit (känner sån't lätt numera..),
på disken ställer han två styckna Pripps Blå folkisar som en återställare...

Är det första helgen på semestern för herrn?....tänkte jag...
Hur kommer då de 4 återstående veckorna att se ut, finns det verkligen mer att fira???
Stackare tänkte jag, han var visserligen mycket äldre än mig, men inte visare...
Jag har kommit mycket längre med mitt liv, på mitt sätt...

Jag kollade att snubben inte satte sig i en bil och åkte därifrån, jag tankade hojen bara för att se lite upptagen ut, men det var lugnt, Berra behövde inte tillkalla farbror blå...

På sätt och vis blir jag stressad av att upptäcka att andra fortfarande dricker...
Men att "blunda" för en fyllekörning gör jag aldrig, OM personen ifråga hade kört ihjäl en unge,
så hade jag aldrig förlåtit mig själv...
Så det handlar inte om att gola på en fyllskalle, utan att se möjligheten, att rädda ett liv...

Min Måndag, i ett bra liv, tack för det!

Mors Berra