Senaste kommentarerna i forumet

Bra Andreas!

Tilde

att du söker hjälp! / mt

Men bokade tid till beroendeenheten.istället.

Husläkaren, men efter en del samtal ringde jag kommunens beroendeenhet och bokade in möte imorgon kl ett.
Nu SKA jag sluta!
Jag kommer vara ärlig hoppas jag.
Allt är så bra utåt men stackars barnen..........
Och frun.
Men bara jag får stopp på skiten så kommer livet bli enklare.
Inte lätt, berg o dalbanan kvarstår.
Men lite och mer närvaro.
/A

Ja, man kan ju lätt bli smått nervös och orolig, om man är ute och festar nyktert, men i slutändan som går det bara bättre och som nykter person sticker man ut ordentligt mycket på både negativt men också otroligt positivt sätt.

Det bästa är att ha en orsak till att gå ut, så jag ska t ex ta en buggkurs i höst. Då har jag en orsak till att gå ut. "Jag går ut för att dansa"

Ja, det var ju en bra idé. Huvudsaken är ju att du gör det på ditt sätt. Jag tror, att alla människor som slutar har sin egna metod.
Antabus är ju bra, för då kan du ju inte dricka, för då skulle du må ordentligt dåligt, och det är ganska farligt.

Hej A. Låter som att du har tagit ett stort kliv i rätt riktning. Många är vi som har försökt att sluta själva bara för att vakna upp bakis ytterligare en morgon för att stryka ännu ett stort streck i almanackan över en till bortslösad dag. Jag har själv en sån dag idag...

Sjukskrev mig också förra veckan, inte bara för att jag var bakis, utan även en starkt jobbig hosta och brunt snor. Mådde apa och att vara bakis samtidigt gör inte saken bättre. Många öl har passerat denna vecka. Inga måsten, frugan handlar mat och vin, allt är perfekt riggat! Barnen har sommarlov, behöver inte gå upp och skjutsa liksom.

Fast ikväll ska jag inte ha något. Finns inget hemma och jag kommer inte heller att köpa. Frugan ska jobba två nätter, så jag har alla förutsättningar för att hålla mig nykter.

Har inte skrivit på väldigt länge, men jag är ett proffs på att sluta dricka, det har jag sagt förut.

Det märkligaste är att man kan må så dåligt på morgonen och sen när klockan är 14-15 så har man nyktrat till och då kommer suget igen. Har INGA som helst problem att sätta igång igen - dag ut och dag in. Fast jag ledsnar med jämna mellanrum och har ett par dagar nyktert och då är jag botad. INTE.
Dagarna, veckorna, månaderna går. Törs inte tänka på hur mina organ mår... slutar snart...

Det lutar åt ett liknande besök hos husläkaren för min del tror jag.

Men jag hoppas att du får ut något av husläkarbesöket. Kom bara ihåg att vara ärlig mot läkaren, försköna inte din historia, berätta sanningen.
Har faktiskt gjort ett sånt besök, 2007. Jag ljög... hamnade på ett AA-möte och lovade mig själv att aldrig mer gå på ett sånt. Pallade inte med de gamla gubbarnas jargong och hela religionsprylen.

Heja A, you can do it! :)

Trott att jag skule fixa att sluta själv.
Först nu har jag kommit fram till att jag behöver hjälp.
Ringde husläkaren och kommer bli uppringd 09:30 för att få tid hos läkaren.
Jag kommer be om antabus.
Är det problem att få det utskrivet?
/A

Tråd och tog beslutet atr ringa till husläkaren och be att få antabus utskrivet.
Annars tror jag inte jag klarar det.
/A

Ja, det är klart att du ska sluta, men bara om du vill. Och tro mig: Kan jag, så kan du! Det finns 1 miljon roligare, godare och bättre saker att göra en att investera ditt liv i en aluminiumburk eller flaska!

vi! Slut på förstörelsen.
Fenix

Jag ska oxå sluta.
Jag inte bara vill.
Jag ska innan man supit bort sig själv.
Återigen, dag 1........
/A

Ringde mig sjuk till jobbet inatt.
Kunde inte köra, detta vin..... Skulle ju bara bli ett litet glas.
Vill inte, orkar inte.
Måste bli ett slut.
/A

för de varma orden i min tråd!
Ja, du är verkligen på väg - var stolt!
Jag önskar dig en härlig resa, en skön sommar och allt gott i framtiden! Du äger livet!
Kramar / mt

Vad glad jag blir att se dig här igen :)!

När det går dåligt för mig tystnar även jag härinne..., även om jag läser. Men nu är du här igen, det är det som räknas :) Hur har du haft det och hur går det? Trivs du på jobbet fortfarande?

För mig går det upp och ner, men kämpar, som alltid, vidare och vägrar ge upp trots att jag faller tillbaks allt som oftast. Just känns det ganska bra dock, men har inte hållt det 0 intag jag lovade mig själv under sommaren. Men denna sommar är hittils, och SKA bli framöver, ändå så mkt bättre än många tidigare! Fattar mig kort nu, kl är mycket och jag ska upp i ottan i morgon.

Kram

Tjena Jocke!

Tack att du svarar. Jag har skrivit så himla mycket lite överallt här på forumet sista dagarna. Har inte fått mycket feedback. Har blivit beroende av att kika in i forumet mest hela tiden!

Jag kan just nu i denna stund lova dig och mig att jag gärna missbrukar de saker som jag inte mår dåligt av dagen efter!
Vi fixar det, vi har ju redan ett beroende av att löpa så det borde gå lätt!

Appropå snus var jag storkonsument redan vid 15 års ålder. Det blev så jävla mycket dosor liggande överallt, efter många års snusande vaknade jag bara upp en dag och insåg att jag var superberoende och inte kunde göra NÅT utan snusdosan i fickan.
Nu har jag sluppit det goda snuset i 5 år. Fortfarande kan jag ibland bli sugen på prilla.

Tänkte göra samma resa nu med Alkoholen!

Sköt om dig mannen!
Vår resa börjar NU!
Springer i morgon, garanterat...Ser redan fram emot tisdag morgon...Hahahaa!

LP

Hej, vänner!

Jag har inte varit inloggad på ett tag och ser att det har hänt mycket i flera olika trådar. Många olästa meddelanden.

Mitt liv handlar om så mycket annat nu, än om (o)nykterhet och medberoende. Forumet är inte längre en livlina för mig, på det sätt som det var när vi hade det som svårast, jag och maken.

Jag lyssnade på Katarina Gospics sommarprat förut. Hon ställde en utmanande fråga till mig som lyssnare: "Om du skulle dö imorgon, skulle du dö lycklig då?".

Mitt svar är ja.

För ett par år sedan hade svaret varit ett annat...

Kram vänner! Jag hoppas att ni kan njuta lite av solen mellan skurarna!
/H.

Jag förstår att det gör ont, jag förstår att du känner som du gör. Han borde fan varit död för länge sen. Jag har däremot svårt att förstå hur en så sjuk människa inte sitter på mentalsjukhus.

Det hjälper ju inte dig att jag talar skit om honom, men det finns inget i dina tankar som är hemskt eller fel.
Kan du inte ensam få vårdnaden om dina barn? Jag vet inte, men det verkar så sorgligt. Han kommer troligen aldrig att vakna upp heller, med tanke på det jag läst i din tråd.
Jag tror det kommer bli bra för dig snart, han kommer sluta hålla på med dig.

Stor kram från mig, försök vara stark.

LillPer

Ja, det är ju bara att det gör SÅÅ ont. Som ett brev på posten så är han sååå arg idag. Han smsar och skäller och jag går igång som det värsta. Jag vill svara arga saker tillbaka, men jag vet ju att om jag svarar så får jag bara ännu mer tillbaka.

Just nu håller han på med barnens framtid och jag vill bara säga kallt att då tar vi en stämning då, kör på bara. Men jag vet inte. Jag går sönder. Det känns som att varje gång jag börjar känna att det känns rätt ok, jag känner mig rätt stark, så är det tillbaka till ruta ett - han skäller och hotar och jag blir så himla rädd och så är allt ledsenstadie igen.

Fy fan, om han bara hade gjort allvar av alla sina hot om att ta sitt liv... Jag är sååå hemsk som känner så, men så känner jag. Om han bara hade slutat hålla på med mig...

Är grymma hjälpmedel i kampen vi för mot A. För mig är motionen en ventil som jag måste ha, och helst mycket. Rastlös av mig.
Bra att du stod emot suget. Är bara hjärnan rätt programmerad är det inte så svårt. Att programmera om den är dessvärre svårare.

Jag har som du Pontus en tendens att tänka för mycket och djupt ibland. Det behövs något som väcker en. Mitt problem är att jag ofta är ensam långt bort från hem och familj. Det är inte bra för mig. Inga stora problem om jag håller mig borta från giftet, och det gör jag i veckorna, men till helgen då går jag loss direkt efter jobbet utan att tänka efter en enda sekund på konsekvenserna.
Beslutsångesten känner jag igen med råge. Tänk vad fina skor vi skulle haft om vi inte lagt pengar på alkohol!

Kram på dig!
Jag kämpar vidare, målet finns där framme, jag kan faktiskt se det även om jag mår skitdåligt idag.
Dag 1 igen.

Du har hittat rätt!
Här kan vi hjälpa varandra till ett bättre liv.
LillPer

Helgen har gått så fort att jag knappt hunnit vara in här! Jag hade sug igår men inte så att det äventyrade mig. Musik och motion är jätte viktigt för mig, dom rätta låtarna påverkar verkligen mig när jag börjar sjunka i tankar för mkt. Skulle verkligen behöva någon som kom och ringde en klocka och skrek Vakna! Inte lätt men blir lättare att känna av och bromsa när det händer, men jag är en djup tänkare:/
Besluts ångest är också nått som är skit jobbigt för mig, kanske beror det på min dåliga självkänsla. men unnade mig lite nya grejer hem ihelg och är jätte nöjd, nått som alla säkert tänkt på är pengar! Man kan stå och vrida och vända och jämföra på små pengar, som nu ska köpa nya skor, man vrider på varje hundring! när fan har man vridit på en hundring när det gäller alk. Aldrig! Jag kan vara snål, men alk. har aldrig varit ett bekymmer, fan så hjärnskrynklad man är av den bilden.

Kan bara hålla med dom andra. Välkommen!

Visst är det skönt att vakna nykter! Hade besök av en vän igår "full som fan", jobbig, stank. blev äcklad och tycker nästan lite synd om hur han mår idag. Det är så skönt när suget äntligen går över, en skön stor lättnad när demonerna tryckt på under dagen:)
Jag har ingen erfarenhet av medel, men alla medel funkar inte för alla, bra att du ger det en chans, kanske funkar på dig!

Det är jättebra att du börjar få perspektiv på hur en god relation kan vara, en där man inte är rädd för varandra. När man är mitt uppe i det så är det svårt att se allt det sjuka då det sjuka är normalt just då. Nu är det inte så för dig längre och det är jag glad för.

Först när man lämnat den hotfulla situationen kan man bearbeta. Där verkar du vara nu. Det hjälpte mig mycket att skriva ner olika situationer då jag varit utsatt för psykiskt eller fysiskt våld eller bara varit rädd för att det ska hända, så detaljerat som möjligt. I och med att man gärna förtränger jobbiga händelser är det bra att plocka fram dem igen, läsa dem flera gånger tills man lärt om hjärnan till att förstå att minnena och känslorna de väcker i sig inte är farliga. Därför tänker jag att, hur ont det än gör att minnas nu det som kommer upp, så är det positivt just att det gör det. Man får välja mellan att möta sina demoner och se dem i ögonen tills de inte kan skrämma en längre eller ha dem flåsandes i nacken resten av livet och ständigt gå med oron att de ska komma ikapp.