Senaste kommentarerna i forumet

Jag kan inte låta bli att reagera. Nu känner du antagligen att du har fått frikort från från Magnus/admi. Men jag tror att den snälla kritik han uttryckte snarare var tillägnad dig än Tusc..... Du skriver att du snällt men bestämt bett honom/T att ta avstånd. Snällt? När du kallar honom mentalt handikappad och önskar att hans sköterska ska släcka ljuset? Och det bara för att han/T ifrågasatte dig. Samma sak med Nationalteatern som du också svängde kring. Från dyrkan till ogillan.

Jag tassar in här och försöker uttrycka mig så milt jag kan men summan av kardemumman är att jag känner obehag när du går in i min tråd. Jag är fullt medveten om att jag stiger in oombedd i ditt rum nu. Det skäms jag för. Du skrev en gång ( inte alls länge sedan ) om att vi skulle försöka undvika varandra i forums korridorer. Den tankegången uppskattade jag. Men sen kliver du in i mitt rum än en gång utan att knacka. Pådyvlar komlimanger som jag inte längre kan tro på. Förstår du verkligen inte att jag känner obehag? Jag är en väluppfostrad människa. Jag vet att man ska bemöta andras tankar. Men jag vet också att man ska bemöta andras önskan om icke-kontakt. Jag vill inte ha heja-rop ifrån dig. Det spelar ingen roll om hur "ärligt" menade de är i stunden. Vill du vara vuxen/nykter nog att kunna respektera det? Jag hoppas verkligen att detta är sista gången jag behöver slösa energi på dig. Men, om du undrar. Visst kommer jag alltid stå på din sida när det gäller människor som Malign. av två skäl; Du och jag har samma agenda. Vi vill ha ett liv det andra skälet är tyvärr Maligns språkbruk. Jag klarar inte av rännstensspråket. Inte från hen , inte från dig.

Så kan vi samsas utan att mötas i korridoren. Jag hoppas det. Förlåt att jag klev in på ditt rum/revir men jag kände att jag måste markera och det övertydligt. Du ger mig inget. Jag lär inget och jag har inget att lära dig.

Fia

Magnus !!

Jo tack, jag är nykter. Det känns helt ok utan något sug överhuvudtaget. Nu har det ju bara gått ett dygn sedan beslutet och suget kommer säkert. Det är ju det som är det lite förrädiskt med denna sjukdom att belöningsbehovet kan komma som en blixt från en klar himmel. Men jag får väl försöka göra som jag gör vid andra val; fundera en stund på det och låta det mogna och då kanske det försvinner för stunden. Det kommer säkert tillfällen när det kommer att bli mycket svårt men för min del så måste det bli total avhållsamhet från alkohol.

Med detta i sikte uppkommer nästa problem. Hur skall jag hantera omvärlden och det sociala nätverket. Vinprovningarna, vinresorna och allt det andra man gör med ett glas vin i handen. Jag har utåt alltid haft ett balanserat förhållande till alkohol så mitt beslut kommer säkert att kommenteras.Jag har ju fortfarande min ryggsäck, min stolthet och skam så att förklara den verkliga orsaken är för tillfället uteslutet. Bara det är beklagansvärt och fegt men det är som det är.

Jag kan inte undgå att notera att det är väldigt många kvinnor här på forumet och att de aktiva här är övervägande kvinnor. Jag hoppas att det inte beror på att kvinnor är överrepresenterade i gruppen alkoholberoende.

Men det är väl som det brukar vara. Kommunikation om känslor och tankar har vi män generellt svårt för medan det förefaller betydligt enklare för kvinnor. Män kanske också har en högre förnekelsetröskel och söker hjälp senare. Men å andra sidan kan ju ett alkoholberoende hos en kvinna vara mer stigmatiserande. Det finns säkert någon här som har koll på statistiken.

Planen är nu att ändra mina rutiner så långt som det är möjligt. Jag skall börja motionera och dra igång lite projekt så att huvud och händer får något annat att sysselsätta sig än att dricka vin. Mitt drickande är knutet till en mängd olika rutiner i vardagen. Så tycks det också vara för många här på forumet också och då måste ju en första strategin vara att ändra på dessa. Vi får se hur det går men kursen är lagd, beslutet fattat och viljan finns där så då borde det fungera.

Nu är det fredag kväll och helgen ligger framför oss med alla de frestelser som det innebär. Legitimerat drickande eftersom det är helg och kanske fest. Var egoistisk i dess rätta bemärkelse och tänk på dig själv.

En föreläsare på en konferens citerade en vers i bibeln som passar bra här och som vi alla kan tänka på när det känns jobbigt. Citat finns ju i en mängd varianter och AA har ju nästan monopol på en.

Gören Eder icke bekymmer för morgondagen, ty varje dag har nog av sin egen plåga.

Skönt att höra! Läste ditt förra inlägg, och förstår hur du menar med att inte skriva när det känns motigt. Jag startade upp på forumet för ett år sedan, men slutade skriva helt när jag kände att jag inte klarade av att hålla uppe som jag tänkt mig. Är det duktighetskomplexen som sätter in? Tänker nu att det var ett misstag och ska försöka tvinga mig att skriva även om/när det inte går bra.
Tror att det är vi själv som dömer oss, inte någon annan.

Ha en bra fredagskväll med ostbågarna och ett gott årgångste :)
/m

tog jag med mig hit, så här såg den ut 1.2.2012 när jag skapat den här tråden: 24+53+15+173+60+91 dagar. Nu måste jag tänka efter... så här skulle den här varianten se ut idag - för tiden 6.12.2010 - 24.102013: 24+53+15+173+60+178+542. Alla plustecken är återfall. Alla utom det sista handlade om enstaka öl eller GT - det sista var det "största" och det avgörande för hans inre val att bli nykter. Den gången drack han sig berusad på ett par timmar - knappt det kanske.

I och med hans eget val att bli nykter fick jag också veta att det fanns ytterligare några tillfällen då han druckit utan att jag märkt det, det finns alltså en ramsa med några extra insatta plustecken... Plustecken som ju är negativa till sin innebörd och borde stå som minus:)

Hur som... den här ramsan har betytt oerhört mycket för mig, ett handtag att hålla i och "se" att nyktra dagar samlades... Åh vad jag har räknat och "samlat" dagar. Och börjat om... sex gånger. Och många fler gånger var det tungt... det första halvåret mycket tungt.

Nu är ramsan obehövlig och glömd utom när jag nån gång kommer att tänka på den när jag skriver här. Som nu. / mt

Har en ledig fredagsem, som jag ägnat åt lite funderingar. Ser fram emot kvällen och känner mig inte särskilt sugen. Börjat sticka fina lyxiga raggsockor med ett mönster där jag måste fokusera och de växer fram fort. Ska bli julklapp.
Känns skönt att inte känna mig särskilt sugen - undrar vad det beror på?

Har tänkt en del på orsaken till att jag fastnat i drickandet. Jag gillade berusningen redan i tonåren, men drack inte särskilt mycket. Hade många år när jag egentligen inte drack så mkt alls. Drickandet på det här sättet har kommit sista åren, och känslan av att vara i behov av lite luddighet i hjärnan.
Har nog ofta en känsla av att inte riktigt passa in. Så även här på forumet... Känner att jag ofta tänker att jag inte kan hitta "rätt" ton i samtal och rädd att bli avslöjad som en bluff... (Luktar dålig självkänsla - eller?)
Har också haft stressrelaterade problem, och har fortfarande svårt att bara sitta ner och göra ingenting, bl.a. därav stickandet. Kan inte sitta och titta på tv utan att ha något annat samtidigt.
När jag dricker vin trubbas de där känslorna av att inte passa in av. Likaså flyter rastlösheten av mig. Jag kan släppa på garden och slappna av. Ok, nu har jag analyserat mig själv - vad gör jag av detta?

Njuter ändå (försiktigt) av känslan av att känna att livet är ok utan en bib borta i köksskåpet fast det är fredag...
/m

I dag har jag gång på gång upprepat för mig själv "ostbågar o the, ostbågar o the, ost..." Så nu har jag hjärntvättat mig själv och ikväll blir det inget annat! Och åh vad det ska bli skönt!

Sitter på tunnelbanan på väg hem nu, klirret i flaskor i påsar som folk bär hem är öronbedövande (för mig)...."klirr, klirr, klirr, nu är det äntligen fredag och belöningen är här! Vin, god middag och slappna av efter en tuff arbetsvecka".
Själv bär jag en påse med ostbågar men faktiskt... ser fram emot denna helg, över att kunna se mig själv stolt (och pigg) i spegeln i morgon bitti. Ser fram emot att läsa min otroligt spännande roman innan jag somnar, klar i huvet och inte somna "vintrött" efter 2 sidor. Just det, att läsa innan jag somnar, är en av 1000 positiva saker med att lägga sig nykter. En så enkel sak egentligen, men så härlig...

Trevlig helg på er alla!

för den kommentaren och för övrigt beröm. Min avsikt är nog att hålla mej härifrån men eftersom jag vill veta hur det går för dej med flera tittar jag ändå in som hastigast.

bra. Och när jag tänker på det och ser höstlöven utanför inser jag att nu är jag är fri på ett nytt sätt... nu är det länge sen årstider, årsdagar och andra minnesmärken kom över mig, väckte känslor som jag hade behov att skriva mig igenom... det har jag gjort många gånger här. När jag tänker efter vet jag ju att det var hösten 2010 - för tre år sen - vårt äktenskap och gemensamma liv var på upphällningen. Känns som en annan tid, ett annat liv. Minns också min räkneramsa som var så viktigt för mig... länge. Undrar hur den skulle se ut idag... ska se om jag hittar den...
Tacksam, tillfreds, lycklig / mt

vet du ju det... Du vet att det inte stämmer det där du skrev ... fast du "faller" i tanken ibland. Och så klart du önskar att barnen skulle ha det bra hela tiden... och att du inte skulle behöva oroa dig för hur de har det där hos sin pappa. Jag skulle också kunna oroa mig - fast jag är så här på avstånd - när du berättar vad de berättar. Men det är så bra att de berättar och att du lyssnar... och det är bra att du har de professionella kontakterna - både för dig och för barnen.

Så roligt att du ska flytta till ditt riktigt egna hem nu snart! Hoppas du snart hittar sömnen - och om inte, tänk att det inte är så farligt att sova dåligt ett tag. Om det blir långvarigt eller om du känner dig utmattad ska du söka hjälp.

Du har gjort en så enorm yttre livsförändring OCH en nästan ofattbar inre resa på förhållandevis kort tid så det är klart att det lämnar spår. Ge dig tid att låta allt falla på plats så sakteliga. Varmaste kramar och bästa helgen till dig! / mt

Klart att du har ett mål i livet, det är jag ganska säker på! Du breskriver ditt nuvarande livsöde, det som varit och vad du INTE vill.
Kan du inte istället beskriva och berätta hur du önskar att det skulle varit eller hur du VILL att det ska bli? För att röra om i tankemönstret?

Tror som MB, alkohol föder ångest och deprission, att leva i ett ständigt rus och bakrus kan omöjligtvis göra någon lycklig!

Jag har precis passerat 40 och tänker inte låta alkohol-djävulen styra resten av mitt liv, jag vägrar låta den vinna! Just nu ligger han och jag dock i rätt tuffa förhandlingar med varandra, och jag ger efter ibland och föder honom tyvärr, men ju mindre 'näring' har får, för varje dag
jag väljer att vara frisk så krymper han.. jag fokuserar på målet - Pigg, frisk och fri :)

Det finns inga MÅSTEN, men visst VILL du ;)

Läs om du har möjlighet walles syn på varför man inte skall ta det där första glaset.
Klockrent!

Nu tar vi helg, jag skall åka och bada med min yngste son nu.
Sedan ikväll blir det innebandy med den äldste.
Vi käkar ute ikväll då frun skall ha tjejfest med thaitema.

Må gott alla, särskilt DU Hulda!
Kram/A

Det är riktigt uppfattat av dig att det gav inget.
Bra att du tog bort alla inlägg.
Nu skall jag fokusera på det viktiga, MIN nykterhet.

Men påvägen för att lyckas skall vi hjälpas åt.
Vi sitter isamma båt!
/A

.

Tack vill.sluta !

Ser när jag läser igenom nu efteråt att det är en del stavfel, sorry. Hade bråttom iväg till bussen, skulle till mottagningen och få Antabus....

Jag kanske låter präktig, inte meningen alls. Jag försöker bara lyfta fram fördelarna av att låta bli flaskan. Och som sagt - jag sörjer avsaknaden av flaskan (eller BiB:en...). Nu när jag var i väg så gick jag förbi en krog som fortfarande hade uteserveringen kvar. Där satt en man av avnjöt en stor stark.... Gud, vad suget rann till då..! *slurp* Fan, vad SYND att jag inte kan dricka ! Tänkte jag och gick vidare. Förr hade jag inte kunnat släppa tanken att gå in på krogen och göra mannen sällskap... I dag försvann tanken efter 1 minut - tack och lov !

Hulda

Hej jag har rensat bort den senaste delen av den här diskussionen eftersom det blev så mycket missförstånd att det inte längre var hjälpsamt. Jag hoppas att det var ok. Jag kan se att ni i grunden har en ambition att stötta varandra. Samtidigt blir det svårt att försöka tolka eller förstå saker bakom eller bortom orden. När man känner sig missförstådd så kanske inte heller svaren blir stöttande eller hjälpsamma.

Om man försöker skriva något som är tänkt att vara till hjälp, men som inte tas emot på det sättet så är det bättre att backa. Vi är olika som människor och alla kan inte förstå eller hjälpa alla.

Vänliga hälsningar

/magnus

Självklart ska du unna dig nya soffkuddar Surfina. Jag unnar mig också. Fast kanske annat. Har en mental lista på saker jag inte längre behöver göra. En lista jag funderade på under min höstpromenad. Tror det var MB som skrev om listor. Och min lista är min. Inte vad jag kan göra men saker jag slipper att göra i ett nyktert liv. Ser ungefär ut så här. Jag behöver aldrig mer;

* Ha fredagsmys med min make framför tv:n. Ett fredagsmys där han tittar på idiotprogram som "Idol" och faktiskt vet vilken stjärna som är vem. Och han är faktiskt väldigt smart, men till denna nivå har han sjunkit. Jag brukade bara dricka snabbare då. Orkade inte riktigt med dessa ungdomar och deras livsdrömmar.

* Prata med min fyllekompis C i telefon i timmar. Även där är igenkänning stor. Någon annan skrev om det. C och jag hade absolut inget mer gemensamt än att vi båda tyckte om att föra monologer om just oss själva och prata skit om andra. Vi lät varandra dricka ifred även om just det tillkortakommandet aldrig avhandlades.

* Huka med ryggen när jag går ut.

* Spendera tankar och energi ( den lilla jag hade) på att rätta till allt innan jag vågade mig ut. Balsamera mitt tunna hår i väldoftande lukter. Smörja in mig med brun-utan-sol. Borsta tänder och tunga i en halvtimme för att få bort rödvinsfläckar.

* Få paniksvettningar när jag kliver in på arbetet.

* Försöka att undvika att andas på folk.

* Se rödvinsfläckar på köksgolv och skåp och dessutom behöva skura bort skiten mitt i värsta ångesten.

* Inte kunna sova ut.

* Inte kunna läsa.

* Äta enorma mängder B-vitamin för att undvika alkisben.

* Planera inköp och alltid se till att det finns tillräckligt hemma. Tillräckligt ökade hela tiden och det blev tungt. Både mentalt och rent fysiskt.

* Kasta mat som blivit gammal.

Listan kan och kommer att göras längre, men allt detta slipper jag i dagsläget. Slipper!!! Det är faktiskt lite maffigt.

Fia

Vad det innebär att dricka, vilka konsekvenser det får.
Berra är rn ytterst kompetent skribent här och du kvalar in i samma klass.
Jag är dig ytterst tacksam för denna delning!
Tack, och ja.

-Idag vill jag inte dricka, idag skall jag inte dricka. Och inte i helgen heller!

/A

Håller med dig att man snart är tillbaka fyllan. Har klarat
det max 2 ggr men tredje gången har man blixtsnabbt trillat
ner i svarta hålet. Efter en tiotal återfall på två år var
det värsta värsta i början på september. Har nu snart varit
ren i 7 veckor och mår bra av det. Visst kommer tankarna om
att jag kan inte dricka mera om jag vill leva och det vill jag.
Just nu här idag har jag satt mina så kallade vänner på undantag.
Har insett att det enda vi har gemensamt är alkoholen.
Kanske dumt men jag klarar inte detta tjafs och omvältande av
saker hundra ggr. Jag var ju naturligtvis likadan.
Här har jag hittat vänner och får bekräftelse. Det svåra
blir att hitta några få vänner som är nyktra.
Ha en skön dag
Vi kämpar ihop många här
Konstnären

Jag försöker få en sak ifrån vårt tidigare gemensamma hem - han har haft den fram till nu, och den är egentligen min (arvegods) men jag tror att han tycker att den är vår gemensamma. Han säger att jag sak få den nu, men jag vågar inte ta ut glädjen förrän jag verkligen har fått den. Låter flummigt, men det är en speciell sak och som vanligt - av rädsla för igenkänning så skriver jag inte vad det är.
Känner mig så tillplattad, men på väg mot go'are vindar!

Om ca sex veckor får jag mitt boende. Har fullt upp med att handla grejer, jag har ju inga egna saker nu direkt. Känns bra, men är lite orolig över situationer runt omkring...

Är så oändligt trött - orkar ingenting och har så svårt att sova; ligger bara och vänder och vrider mig och har alla möjliga jobbiga tankar i huvudet - är så ledsen att barnen har det som de har det. Och ändå så svårt - har de det bra hos pappa eller har de den där ständiga klumpen i magen som jag inte på riktigt förstod att jag hade förrän efteråt? Rädd att säga fel, vände på saker för att han inte skulle bli arg/ledsen/besviken, "lindade in" saker för att säga det på ett sätt som jag hoppades/trodde skulle passa honom, undvek att säga vissa saker för att han inte skulle bli arg...
Det gör mig ont... men ibland verkar barnen helsålda på pappa "åh, vi har fått en sån leksak, och en sån, och två stora såna... och igår fick vi äta godis fastän det inte var lördag" osv osv. Jag hör ju att han köper dem, men de verkar bara glada över alla saker - och då kommer tanken att de kanske skulle ha det bättre hos bara honom - om jag inte fanns så skulle han ju kanske inte bli arg alls... fast jag vet nog att det inte stämmer... Men - jag önskar så att mina barn fick ha det bra HELA TIDEN.

Precis så som du beskriver fredagen är det, tyvårr, tusentals barn som har det.
Men inte våra. Även om mina har aktiviteter till 20:00 på kvällen var det endå startskott när man satte sig med"myset" framför Idol.
Somnar såklart.......

För barnens skull, gud vad skönt!

Du är bra Hulda!
/A

Och tack för omtanke :)

Jag levde också tidigare i en relation där vi båda drack för mycket, vi var nog varandras medberoende och ingen av oss var förmögna att göra något åt det tyvärr, mer än något tafatt försök någon enstaka gång.. Vi delade ju till slut på oss, inte pga alkoholen dock.. men nu när jag tänker tillbaka så var det nog bäst att det blev som det blev ändå. Tyvärr åkte jag ner i ett totalt svart hål efteråt, och precis som du gick på vindiet
(visst var det du som myntade det uttrycket?) och rasade kopiöst i vikt, det var min botten och fy vilket vedervärdigt ställe det var, aldrig mer!! Jag har inte fått några kramper, men varit inne två eller tre svängar pga av alkoholsviter och också fått dropp, fast inte mer än några timmar.
Idag mår jag förhållandevis bra, dricker fortfarande tyvärr men avsevärt mindre och mer sällan, men fortfarande för mycket!
Jag vill inte riskera mitt nya liv och kärlek för alkohol-djävulen och slutar jag ge honom husrum och förtäring är jag helt övertygad att han flyttar ut för gott ;)

Tycker du varit otroligt stark i detta! Som gjort en förändring fast att din man inte varit med på beslutet hela vägen, beundransvärt!!

Kram och en fantastisk NYKTER helg till dig och din man :)

Ett nytt beslut var dag nu i begynnelsen.

Idag skall jag inte dricka, idag! VILL jag inte dricka!

Freaky Friday!
/A

Jo jag har äntligen kommit till insikt med det nu.
Nu återstår 'bara' den tuffa resan till förändring, men nu har jag i alla fall börjat.
Skönt att få ventilare sina tankar här, det hjälper mig.
Tack snälla du för dina ord.

Surfina, jag tror att du kommer att upptäcka hur skönt det faktiskt är att leva nykter och att livet helt plötsligt får helt nya nyanser. Att behålla sin nykterhet är inte alltid enkelt, själv tar jag hjälp av mina vänner i AA, att kunna gå på möten där är ett vattenhål i mitt liv. Men alternativet till nykterheten för mig är ett eskalerande av smärta och ångest, alkoholism är en progressiv sjukdom som bara blir värre och värre..

/Walle