skrev Vitvargen i Skuggår och om läntan efter livet

Otroligt inspirerande att läsa om dina upplevelser @RasmusVillLeva! Känner igen mycket av det du skriver, inte minst ambivalensen mellan det man uppfattat som "normalt" och ett (förhoppningsvis inbillat) måste i sociala sammanhang, mot det faktum att A inte längre platsar i våra liv. Givetvis tänker man ju på alkohol en hel del så här i början (annars är man knappast här och läser och skriver) men det går rätt bra att fylla tankarna med andra saker och aktiviteter som du märkt. Kanonbra att du har fått äran att vara hundvakt en tid, detta kommer säkert att ge mersmak!

Ser fram emot fortsatta uppdateringar, ser oss som "Brothers in arms" i detta inledande slag och i det fortsatta kriget!


skrev Himmelellerhelvette i Nytt kapitel! 3år och framåt❣️

Tack @Andrahalvlek ❤️
Och vet du vad, idag fick jag respons från min chef på för många arbetsuppgifter så hon har tagit ett par från mig och lagt på en annan🙏

Tänk hur övermäktigt allt kan kännas och hur oerhört befriande det är när man får kvitto på att det var värt ansträngningarna.

En annan reflektion jag hade i löpspåret idag var hur mycket jag åtsidosatt mina egna behov för att jag inte vågat säga ifrån utan bara kört på för att inte vara till besvär för någon annan, för att vara duktig, för att jag trott att jag måste prestera på topp vart jag än befinner mig för att inte bli lämnad eller förtjänar min plats, hur jag slitit med att planera för att få allt att gå ihop själv, inte delegera och jag har trott på folk som bollat tillbaka ansvaret när jag ibland försökt få hjälp. Jag har varit blind och lättmanipulerad, osäker på vad som kan hända om jag står upp för mig själv och mina behov. Jag känner att jag kapitulerat, jag kände bara att det får bära eller brista för jag orkar inte mer och vilka resultat det mynnat ut i🙏❤️


skrev verizz i Är nog beroende

Känns som att alkoholen gör mig lugn. Blir aldrig full men dricker ofta tre flaskor vin ena veckan och två flaskor andra veckan. Vet inte varför och det är jobbigt. Känner mig så sämst. Ångesten tar över och ändå sätter att somna gott känns som när jag har vin i kroppen. Vad ska jag göra, min hjärna går på högvarv 24 timmar om dygnet och är så trött .. hjälp


skrev Flarran i Promillebikt

Man måste ibland se tillbaka lite för att förstå att uppskatta nuet och den nyktra och alkoholfria resan framåt. Det tänkte jag när man nyss av väl lite musiktekniska skäl kollade in ett inlägg från i somras där jag berättade om en låt som jag då hade lagt upp på SoundCloud under mitt projektnamn Flarran Stuff. Inlägget ifråga handlade delvis om en låt som var nysnickrad då. Det är lätt att glömma saker och ting och tro att inget händer och att man bara liksom står och stampar på samma ställe hela tiden. Men det har ju faktiskt varit en hel del rörelse man har presterat i år och under sommaren som var. Kanske inte så mycket promerande, men väl däremot komponerande. Tänkte på det här om att man ska fokusera på det som är positivt och inte fastna i det negativa, som det väl ofta blivit. Det första spår som presenterades så som ny-nykter. Det komponerade och spelade jag med en virtuell synth. Låten heter: Balance, och tror sjutton om det inte är lite av vad jag har känt av idag faktiskt. Förnöjsamhet kanske det även kallas för så att säga. Sitter nu och firar denna för mig som dystymiker lite ovanliga känsla med att dricka något starkt. Ja, Ingen alkohol, däremot en kopp med kaffe från termosen.

Ha det fint!


skrev EbbaiHulu i Värdelös

@Stinalotta Hoppas din helg varit bra! Själv var vi på dop i lördags och det var trevligt. Jag har hållit mig undan lite här ifrån ett par dagar, då jag fick ett återfall i onsdags och haft så jävla dåligt samvete och känner mig som tråden heter: värdelös. Självklart fanns det kvar alkohol på torsdagen så det kunde jag inte låta bli. Känns som jag svikit dig då vi skulle hålla oss en månad tillsammans.
Men bara hoppa upp i sadeln igen och försöka vara positiv :) Dag 4 idag...


skrev EbbaiHulu i Värdelös

@Amanda L Tack för dina ord! Det är ju helt sant det du skriver. Fick ett litet återfall förra veckan och kände direkt att det var något som triggade igång genast. Jag kommer nog behöva mer än 3 månader på mig och inte chansa.


skrev Carisie i My confessions - högt & lågt på tåget mot Nollköping C

Efter jour kommer leeeedighet 🙏🏼 WUHU!
Tack för glada tillrop. Summa patienter på fem nätter = 1 😇 Inte utan att det varit skönt att ligga och sova nästan hela nätterna. Även om sömnen inte är lika god som hemma i min egen säng.

Nu väntar sju arbetspass till innan vi far till Skottland 🏴󠁧󠁢󠁳󠁣󠁴󠁿. Det ska bli oerhört skönt med en veckas semester och utforska nya marker. Något säger mig att jag kommer att återvända trots att jag inte satt min fot där än 🥰. Tänker prova en massa inhemska maträtter och det ska bli sjukt kul - hoppas jag kan hitta alkoholfri öl också. Annars får det bli vatten.

Min kära mor dök upp på besök helt oförhappandes och tänker tydligen stanna en vecka - 🧐 tur vi bor stort! Nykter är jag fortfarande ifall någon undrade.

Ha en fin måndag alla
🩵


skrev Dan_Måne i Är det verkligen möjligt att förändra sig?

@RasmusVillLeva

Hej och tack för stöd och insikter. Kul att du får lite komplimanger :) Sånt som kan ge en lite mer kraft att kämpa när det känns jobbigt. Jag jobbar ju bara med män och vi är inte så bra att ge varandra beröm och komplimanger kanske. Jag har inte heller vägt mig men det har blivit ett hål snävare på skärpet och jag kan reagera lite positivt ibland när jag som hastigast ser mig i spegeln.

Jag har en hel del kläder, säkert 20 st fina dyra märkesskjortor som jag inte kunnat använda på 7-8 år. Drömmen vore naturligtvis att bli så slank igen så jag kan använda dom. ha ha..


skrev hoppfullsambo i Hur pratar jag med min sambo om hans drickande utan att förstöra allt?

@washington Så är det, och det är så svårt att få honom att se. Min sambos pappa är alkoholist och bor ofta på behandlingshem, min sambo kan säga både det ena och det andra om han pappa, att han inte förstår hur han ska supa bort sitt liv på detta vis. Hur han kan tvingas till nykterhet i månader och när han kommer ut från behandlingshem så dricker han ändå igen. Alla traumatiska minnen från sin barndom där hans pappa utsatt honom för oro och obehag pga sin alkoholkonsumtion.
Och visst min sambo är inte på den nivån själv men han är inte allt för långt ifrån, han påminner mycket om sin pappa och han kan ju själv säga att han ska sluta och klarar en vecka innan han ändrat sig och påstår att han aldrig sagt att han skulle sluta, han själv väljer ju alkoholen på kvällarna ist för att umgås med sin familj och finnas för sina barn.
Det är så svårt att lyssna på när han går an om sin pappa, hur han stör sig och blir irriterad när jag pratar med honom i flera år om hur hans egna drickande påverkar mig och vår relation.
Det är skrämmande också, att han ser sin pappa så och har åsikter men inte kan se sitt egna liv trots att jag påpekat det och trots att han flera gånger tidigare sagt själv att han vet att han druckit för mycket under en period och nu senast då han erkände att han har alkoholproblem.
Det är galet hur den där alkoholhjärnan fungerar och den är svår att förstå.


skrev Maud i Hurtbulle med hemlighet.

Dax att hålla mig på rätt sida av dygnet ett tag. Skönt när nätterna är gjorda!
Så där mostrött just nu men det ska rastas bort med lite rörelse.
Bra matplan för dagen finnes. Finns inte en plan blir det lätt pizza eller varma mackor. Det ingår inte i " klimakteriekosten" jag just nu har snöat in på.
Den kostnaden har jag " totat" ihop själv.
Det känns som om den " stramar upp" o gör mig lite piggare. Näringslära har alltid varit en grej jag kunnat snöa in på totalt. Det är rätt praktiskt!
Idag blir det torsk i foliepaket med potatis. Gott, nyttigt o minimal ansträngning.
Njuter så av att jag numera tar så bra hand om mig själv. Det ger liksom en extra kick. En slags självkärlek som vin absolut inte ger!
In i duschen och få fart på kroppen o ordning på fejset. Massor av vatten ska drickas. Alltid torr som en öken efter nattpass!

Må så gott alla!🥰


skrev Lonely Man i ger fan upp

@mamma40
Har själv druckit en stor del av mitt vuxna liv. Det blev sedan värre. 2022 höll jag mig nykter i 7 månader genom AA. Började tyvärr sedan igen. Var mycket svårt att komma igen. Kämpade verkligen. Försökte allt. Först nu känns det som det kommer att gå. Hållt mig i en dryg månad nu. Har inget sug längre. Det är viktigt att hitta något annat i livet. En förändring krävs. Alkoholen påverkar precis allt. Det blir bättre och du är inte ensam. Kram❤️


skrev Molnet i När ångesten & besattheten leder dig till att välja återfall.

@Måste välja nu .Så sant.Ditt svar landar fint hos mig med.Vet hur det är att deala med sjuka & dementa föräldrar med.Men den biten har jag inte längre.Försöker minnas goda minnen istället.Så all tid i världen att fokusera på mig själv.Och det funkar för det mesta.Istället fick jag ett barn som lider av psykisk ohälsa.Det tar tid & kräver ork.Samtidigt är jag väl så själv eftersom jag är alkoholberoende.Har det åxå jobbigt med min ” nya ” partner som kräver mycket, är oförstående kring alkoholproblematik & vägrar mig.Nej jag vill inte gifta mig med dig, jag vill inte skaffa ett gemensamt hem, jag vill inte resa med dig, jag vill inte gå på restaurang med dig….. osv….Totalt oförstående.Har gått 3 år men jag har inte lyckats med total a-frihet & jag känner ibland att det är ett tungt lass.Och bra saker att satsa på är bra mat, vila, återhämtning motion osv…Och nu vill min svär dotter gå på yoga med mig.Finns alltid ljusglimtar .


skrev Studsbollen47 i Sista chansen

Dag 9 mitt på dagen.
Ansiktet är betydligt smalare märker jag i spegelbilden. Stor skillnad från foton bara för några veckor sedan.
Lätt att stressa upp/få puls märker jag också tyvärr. Men det hör nog till humöret som inte är så stabilt.


skrev RasmusVillLeva i Är det verkligen möjligt att förändra sig?

@Dan_Måne Stor igenkännigsfaktor i ditt inlägg, men först stort grattis till 40 dagar – grymt jobbat.

Känner verkligen igen mig i de där tidspunkterna som tidigare var checkpoints för när man började dricka eller då det var en rutin. Som en inre biologisk klocka som påminner. Jag tror du gör helt rätt i att avbryta tankarna och aktivera dig på något sätt. Att frysa fast och bara sitta där med tanken och/eller suget ska man nog verkligen undvika. Oftast stannar inte tanken så länge om man gör något annat. Promenad, vika tvätt, laga lite mat – allt annat är ju bättre än att sitta fast med tanken och riskera att den blir så stark att man kanske faller för den. Och sen är det en underbar känsla att vakna upp dagen efter och veta att man mår så bra tack vare att man var stark nog. Bygger självkänsla och självförtroende. Och för varje gång man lyckas motstå så är det ett enormt steg framåt. Klappa dig på axeln och belöna dig! ♥

Fräschare? Absolut, är bara på dag 18 och både känner mig och ser fräschare ut. Idag på kontoret var det till och med en kollega som kommenterade det. Mina ögon ”lever”, rödflammighet och problem med blemmor är nästan helt borta och den ständiga uttorkningen gör att jag både känne rmig och ser fräschare ut. Känner mig mer fast i huden och även om jag inte väger mig så tror jag att ett par kg redan ramlat av. Att själv dokumentera hur man känner sig och vad man själv ser kan vara ett litet tips.

Sen tror jag du gör kloki i, att likt mig själv, undvika situationer och sammankomster, där alkohol är en del av det hela. Missade själv medvetet en årlig grillfest för jag vet att det är ingen bra miljö för mig just här och nu. Kanske senare men inte nu. Och särskilt om du känner att du vacklar och har problem med tankar på A.

Tror du gör helt rätt! Stay straong! ♥


skrev mamma40 i ger fan upp

@Dan_Måne dina ord betyder mycket för mig!


skrev RasmusVillLeva i Skuggår och om läntan efter livet

Idag när jag vaknade så slogs jag av att jag inte, som jag alltid brukar, direkt tänka på vilken dag utan A jag är på. Kom på det när jag satt och käkade frukost och tänkte både på det och att jag faktiskt inte, låt säga, den senaste veckan tänkt över A under dagarna alls egentligen. I vissa situationer kan jag tänka ”vid den här tiden brukade jag vara full och sitta hemma i soffan”, ”tidigare hade en drink hjälp mig att stressa av” eller ”när jag tidigare vaknade så var jag fylld av ångest, mådde fysiskt illa och kände inte igen personen jag såg framför mig i badrumsspegeln”. Mer sådana tankar. Inget sug.

Om jag tänker på hur det skulle smaka med alkohol nu så känner jag tvärtemot – usch, känner inte för det. Känslan av att få det där befriande ruset av ett par glas kan jag dock sakna på ett sätt men det är ju bara det att det aldrig stannat där på senare tid. Kan också sakna den sociala kontexten i att sitta på en uteservering – ta 2 glas med vänner och sedan ”faktiskt kunna gå hem” och förtsätta med kvällen och komma i säng i tid. Men alkoholen i sig – finns ingen attraktion till vare sig smak, ensamdrickandet eller känslorna/situationen som den försatte mig i.

Samtidigt som jag känner mig stark och beslutsam känner jag mig nog lite grå och tråkig. Dagarna går och det är liksom det. Även om jag belönar mig hela tiden med både stort och smått så är det inget rosa skimmer över livet direkt. Inte för att det var det med alkoholen som bästa vän heller men även livet livet som ”Mega-Svensson” känns inte heller jättelockande. Lite som att vara fångad mellan 2 olika världar. Missförstå mig rätt, tvivlar inte en sekund på mitt beslut eller vägen framåt, bara mina egna reflektioner om hur tankar och känslor kommer och går. Kanske ska jag dra upp lite större mål – både delmål och final verision?

Jag tror ovan inte egentligen är något som får mig att vackla men kanske en mental signal att fundera på de stora dragen i livet. Har exempelvis funderat på om mitt nuvarande jobb verkligen är det jag vill ha? Och om inte, vad hindrar mig egentligen från att ta steget till något nytt? Funderat på min sociala tillvaro och hur den, i den bästa av världrar skulle se ut, och vad som hindrar mig från att ta just de stegen? Vilka de stegen nu är. Funderat på vad som är livets mening och vad som genuint gör mig lycklig – kanske är det som ska spaltas upp och planeras för?

Har man i levt i alkoholens dimma utan vare sig större mening eller mål så är det skrämmande uppvaknande att inse den både brutala men vackra verkligheten och realiteten i det som är just mitt liv. Inget jag kanske oroar mig för rent generellt men känner att jag borde göra mer, finna min mening och mina mål. Oavsett med alkohol eller ej så är ju våra dagar i livet inte obegränsade.

Tillbaka till vardagen. Ikväll börjar 1 ½ vecka med hundvaktande. Ska bli riktigt kul och blir bra med ännu mer fasta tider/hållpunkter under dagen och att också få rå om ett annat liv och tänka på det – inte bara mitt eget. Och kanske mina småvalkar runt midjan kommer uppskatta denna tid med. 😂 För övrigt rullar allt på – dags- och veckoplaneringen fungerar toppen och även om inte livet är rosaskimrande så är det i alla fall 100 gånger ljusare sen jag gav A kicken ur mitt liv. Så även om det är grått och kan kännas lite ambivalent emellanåt så är det med fortsatt styrka och med siktet framåt som vardagen har sin gång.

Ha det fint alla! ♥


skrev Flarran i Promillebikt

Det är märkligt hur man kan känna sig från en dag till en annan. Igår kändes det lite vemodigt på nåt sätt när man tänkte på att sommaren skulle ta slut. Men nu när man vänt på väggalmanackans blad och konstaterat att det är september och att sommaren väl är över för den här gången så känns det mest som en lättnad. För under sommaren var jag så himla stressad många gånger när solen sken.

Ville så himla mycket, men hade så lite ork att det mest var jobbigt bara med fint och soligt väder som det ju var lite då och då, och till och med galet varmt ett par veckor. Då en liten batteridriven handfläkt gick varm ett tag. Den har nu lagts undan. Tänk att man var så himla stressad av att hinna med så mycket för att ta vara på sommaren. Nästan helt jagad inifrån på nåt jobbigt sätt.

Fick mest bara ångest då av att vara för trött för att ha så roligt som man tänkte att man ju måste hinna med att ha alltså. Märkliga tankegångar egentligen. Nu när det är lite grått som vanligt så känns det bra mycket lugnare. Behöver inte alls jaga efter nåt utan kan ta det hur lugnt som helst. Tänk, kanske är man en höstmänniska utan att man har förstått det tidigare.

Hann då simma tre gånger, men en av gångerna var det då alldeles för varmt, riktigt led av värmeböljan som var då. Men tog då några bilder och även nån filmsekvens från utevistelse i skog och mark vilket ju är kul att ha som en påminnelse om att det alltid blir ljusare och varmare dagar. Ja, de dagar man kanske tycker att det är för regnigt som det ofta kan bli och vara under hösten. Vädrar nu lite här i köket och tittade ut på gården nyss. Tänkte att det ju är rätt perfekt för en promenad om man orkar lite senare.

För det är då inte halt och eländigt som det brukar kunna vara på vintern. Så det är ju nåt att vara lite tacksam för. Det verkar lite konstigt att man inte mår helt uselt som man så ofta gör. Funderade på det här om att man som dystymiker väl nästan kan få ångest av att inte må dåligt och skrev in detta till en sökmotor och fick veta att det är vanligt för de med dystymi. Ja, när man är van att må allmänt uselt ofta så kan det kännas konstigt och nästan stressa en om det inte gör det.

Men nu så känns det bara okej och vem behöver väl alkohol då. Ska se vad man hittar på att äta för nåt gott, kanske ta en tidig lunch med nån god färdigrätt då man ju missat frukosten. För man måste ju tanka på lite bränsle då och då, så att man inte tappar den goda känslan i stunden liksom. Har ju inte fått till nån vidare struktur då jag har svårt för att gå efter scheman som man väl borde kanske.

Jag går ju mest på känsla, och det funkar ju skapligt bara man håller sig ifrån bolaget alltså. Vilket i stunden inte känns som nån större konst. Förresten, @Andrahalvlek det var trevligt att du tittade in här en sväng. Ja, nog är tankens makt stor och att det är viktigt hur man tänker. Om man lyckas tänka positivt så går ju det mesta lite lättare alltså.

Ha det gott!


skrev Rule74 i Dags igen

Idag har jag varit nykter i åtta dagar (om jag inte dricker något idag - vilket jag absolut inte ska göra, så jag tar ut den åttonde nyktra dagen i förskott). Har tagit ut flextimmar för att börja dagen och en ny månad på bästa sätt, med lite yoga och frukost utomhus i solen. Skriver lite här, läser och begrundar. Känner mig så redo för detta och ber till högre makter att denna känsla ska få hålla i sig - länge och förhoppningsvis för altid. Men jag vet av erfarenhet att den första tiden i nykterhet är jag euforisk över nykterheten och den glädje över livet jag plötsligt känner sakta börjar komma tillbaka - men det är viktigt att inte bli för kaxig. Plötsligt är reptilhjärnan där och säger till dig att lyfta det där glaset och ta en klunk (because you´re worth it) - och gör jag det är det kört. Så ALDRIG det första glaset. Har även börjat viktväktarna online idag vilket också känns bra. Önskar er alla en underbar måndag och första dag i september. 🥰


skrev Dan_Måne i ger fan upp

Du är inte ensam. Personligen har jag druckit i hela mitt vuxna liv ( 53 nu). I perioder väldigt mycket som flera gånger i veckan, ibland mindre pga jobb då det bara blivit nån gång i månaden men som oftast varje fre-lördag. Minnesluckor mer regel än undantag. Ångest, Skam, förstörda relationer, ord man sagt man aldrig kan ta tillbaka. osv osv.

Har lyckats hålla upp några veckor som mest lite halvhjärtat men har nu när jag börjar bli lite äldre insett att jag inte vill leva så här.
Jag har i hela mitt liv alltid varit avundsjuk på människor som kan dricka "normalt", som sportar och har ett aktivt liv fullt med sportintressen och verkar inte ha ett enda problem i världen.

Släpp allt det där och fokusera på dig själv. Skit i alla andra och fokusera på att göra dig själv stolt.
En dag i taget. Suget är fruktansvärt ibland men lättar. Personligen går jag ut och går så fort suget slår till. De första veckan gick jag upp mot 17000 steg om dagen. Det blir lättare.

Åtminstone mina reflektioner efter 5 veckor, vad det nu kan vara värt.


skrev RasmusVillLeva i Måste ändra dryckesvanorna radikalt!

@Vitvargen Stort grattis till att ha anlänt till station ”vecka 2”. Det är mäktigt. För de som inte varit i vår situation tror jag inte riktigt kan första vad som ligger bakom. Det stora beslutet att kapa med A, att övervinna de första hemska tiden och att dag för dag, trots tvivel ibland, ändå ge sig fan på att det går. Att bygga självkänsla, hitta nya rutiner och skapa ett liv som både kommer göra det så mycket bättre och troligen berydligt längre än med en pava vin varenda kväll. Grymt!

Känner verkligen igen mig i det där med sovandet. Första nättern avar jag nästan rädd för att sova, visste om jag skullevakna igen. Ungeför så kändes det. Vaknade också oräkneligt antal många gånger i början vilket gjorde mig både trött och frustrerad. Men det börjar bli bättre även om jag börjar vakna tidigare och är mer trött om kvällarna. Men det tror jag också är en del av att kroppen återhämtar, återställer och kanske är mitt sömnbehov inte mer än 7h per natt. Hur ska jag veta? Kan inte minnas när jag hade något att jämföra med. 😂

Surkål låter ju intressant, men varför just surkål? Tycker det är gott med men nyfiken och det finns en särskild bakgrund till just detta val. 😂 Men jag tror kosten är A och O. Äter regelbundet och försöker äta så nyttigt jag kan. Sen har det blivit betydligt mer glass, godis och Cola Zero nu men jag tar hellre det än följderna av mitt tidigare liv. Låt gå för att jag ett tag blir lite sockerberoende – det är för en god sak. Men har redan börjat trappa ner och ska bli av med den trösten med. Tror också fysisk aktivitet är jättebra för förbättrad sömn, bara inte för nära sänggåendet. Ska bli bättre på det med.

Ser fram emot dina fortsatta rapportet, reflektioner och att följa din resa framåt. Stay strong!

Kram! ♥


skrev RasmusVillLeva i Skuggår och om läntan efter livet

@Vitvargen Tack för dina fina ord. Och kul att dela resan med ytterligare en själ för en viktig och femensam resa mot något fantastisk bra och vackert – ett underbart liv! 😊

Stort att någon säger förebild, är ändå bara på dag 18. Men det går framåt, absolut. Är oerhört beslutsam, envetten och rebellisk av min natur. För mig har forumet varit oerhört värdefulle och kanske något som jag inte klarat mig utan. Så mycket historier och erfarenheter att ta del av i andras öden men också alla fantastiska människor som finns här när som man behöver råd, stöd eller allmän peppning. Jag skulle också vilja säga planeringen – den har jag skrivit mycket om. Den skapar verkligen ramarna även om jag så klart kan ändra när det så behövs.
Sen tror jag man måste förstå att detta är ingen quick fix. Även om man kan ta sig ganka långt på bara några veckor. Men faran kommer ligger kvar länge och de fysiska besvären är för mig till viss del kvar som en bra påminnelse att jag inte alla är helt återhämtad eller återställd – sömnen, huvudvärk som kommer och går magen etc. Men jag listar hela tiden mina framgångar, skriver ned de fysiska och psykiska framstegen som jag båe kan se och känna. Att skriva är verkligen en urkraft oavsett om man väljer att göra det enbart här eller också för sig själv. Jag gör både och.

Såg att du startat din egen tråd som jag verkligen ska följa. Motiverande och spännande att följa någon med ungefär samma utgångspunkt och i samma tidspunkt i resan. Önskar dig verkligen all lycka i världen och du ska känna dig oerhört stolt över dina första steg mot ett bättre liv. Ju mer självkänsla vi bygger upp desto bättre kommer vi kunna hantera de kommande utmaningarna.

Kram! ♥


skrev RasmusVillLeva i Skuggår och om läntan efter livet

@vår2022 Att vara rebell är ju båd epå gott och ont. Om rebellen är alkoholdjävulen är det så klart en jäkla utmaning. 😂 Jag tänker på det mest i positiv kobtext även om det så klart alltid inte behöver vara så. För mig handlar det mycket om att ifrågasätta, våga pröva sådant som andra säger är omöjligt eller helt enkelt vara obstinat för att någon kommer med pekpinnar och säger sig veta sanningen. Gäller kanske inte så mycket A då andra har mycket mer erfarenheter och kunskap om livet utan och vägen tillbaka – tänker mer generellt. Just nu finns ingen röst inom mig alls som säger att ”ettglas kan du väl ta” eller ”man behöver inte vara så extrem” osv.

Så trpr du har det helt rätt. Tänker faktiskt inte alls på hur jag vill ha det längre fram. Inte när det gäller A i alla fall. Under tiden styrkan och makten återerövras så finns ingen anledning annat än att leva vidare med min dags- och veckoplanering som hjälper något oerhört. När och om den dagen kommer att jag skulle vilja testa att hitta någon form av normalt eller socalt drickande så har du ju helt rätt – riskanalys och en plan. Men känns oviktigt nu. Fokus ligger på här och nu.

Imorse när jag vaknade så kunde jag inte kommer ihåg vilken dag utan alkohol jag är på. Det och att jag under dagarna nu otroligt sällan ens tänker en tanke på A tror jag är ett gott tecken. När man inte längre behöver ”anstränga sig” för att leva ett vanligt liv så börjar det gå i rätt riktning. Att normalisera ens liv känns som en nyckel. Sliter fortfarande med lite huvudvärkt från och till, sömnen och magen – men vad gör väl det när jag vaknar upp varje morgon med en ny spännande och obakis dag att njuta av.

Och ikväll börjar hundvakteriet. Vilken omställning. 😂

Tack för alla goda råd och reflektioner @vår2022! Kram!


skrev Andrahalvlek i Är det verkligen möjligt att förändra sig?

@Dan_Måne Bra jobbat! Jättebra att skriva ner alla reflektioner, det blir liksom mer på riktigt då. Orden börjar nästan resonera med sig själva, man får aha-upplevelser. ”Aha, det är så det hänger ihop.” Jag berättade ingenting i början heller. Blev nykter precis när corona bröt ut, så det var lätt att hålla hemligt ett bra tag. Vid tre månader berättade jag för min äldsta dotter (som fyller 28 till helgen). Vi åkte bil. Hon körde. Vände sig mot mig, med sitt allra bredaste leende. ”Bra! Jag tycker allra mest om dig som nykter.” Mammahjärtat svällde till gigantiska mått.

Kram 🐘


skrev mamma40 i ger fan upp

tack för alla bra svar, ja på något sätt ska jag lyckas men idag blir det inte...men en positiv sak senaste tiden är att jag helt slutat upp att gå till närbutiken och köpa folköl om inget finns hemma...