Senaste kommentarerna i forumet

Hej haha ja lite så att försöka leva med den här konstanta ångesten och ambivalensen kring alkohol . Kommer inte våga dricka på länge nu . Vilket är bra . Har egentligen inget sug vill bara må bra , men druckit pga att de alltid involveras i mina planer iaf när man har semester och ska träffa alla ens vänner som man inte sett på länge och då är alltid vin involverat. Och dricker ofta pga tristess . Ringde och pratade med beroendeakuten igår , han tyckte inte att de lät som att ja hade delirium . Men eftersom ja är hypokondriker så blir de väldigt jobbigt allt de här . Ska fortsätta ta oxascand i ångestsyfte iaf . Tack så mycket för välkomnandet , känns bra att va här , har länge funderat kring mitt drickande , och antar att när man börjar fundera finns de en anledning till det .

Vist är det skönt att vakna efter en god natts sömn.
Du är på väg, håll i målmedvetenheten och motivationen.
Ha en skön dag!

Har supit konstant den senaste veckan, i morse drack jag en starköl innan jobbet. Mår så dåligt!!! Känns som det ej finns någon väg ut ur missbruket, jag kommer att supa ihjäl mig känns det som :(

Vi är nog i samma fas du och jag. Det är så roligt att läsa dina rader och din känsla det är som jag skrev det.
Äntligen säger jag att vi har kommit så här långt.
Ansvaret för vårt drickande är vårt eget, lika är det med vår nykterhet, den är våran.
Det är mycket lättare då vi har tagit in våra män och att de finns där för oss.
Nu kan sommaren äntligen börja i själen, få njuta i fulla drag av livet.
Nykterheten finns här och det har börjat bli en sanning.
Kram

Jag har kommit förbi stadiet av att hoppas och hålla tummarna för att det här ska gå bra. En vecka kvar på semestern och det känns väldigt bra. Det är en annan känsla i mitt alkoholbeslut nu. Jag har inkluderat min man i mina problem och det blev inte alls som jag befarat att jag därmed lägger över ansvaret för min nykterhet på honom. Tvärtom så har jag nu det fulla ansvaret, bakdörrarna är stängda och jag kan inte längre dricka. Jag har trott att jag försökt sluta sedan i februari när jag började skriva här, och jag har verkligen kämpat och försökt men ändå är det först nu som funns ett lugn i beslutet. Jag ska vara nykter för min egen skull. Inte för att bli bekräftad av någon läkare på alkoholmottagningen eller för att klara ett visst antal veckor.
Min familj är med på tåget nu och det känns väldigt bra ❤️

Tack för dina fina ord.
Tack Sinnituss att du följer min resa, utan alla er hade jag inte varit där jag är nu. I början var jag bara rädd både för min egna fyllor mitt smygande och mitt destruktiva beteende. Jag var livrädd att mannen skulle komma på mig med fingrarna i syltburken. Jag skyllde på vårt förhållande och på mannen att jag drack. Var jobbig när jag drack drog upp gamla oförätter och tillkortakommanden, allt var hans fel. I nyktert tillstånd så blev det ångest och fasa för vad jag håller på med.
Det har verkligen tagit tid att komma hit, startade denna tråd i höstas innan vi åkte till Spanien där allt eskalerade. Sen tillbaka hem, försöka börja ta ansvar och det genom att läsa här. Jag sa många gånger i början att någon där uppe ledde mig till denna sida och jag fortsätter säga så. Hade jag inte hamnat här så hade jag inte kommit till denna insikt heller. Ni fina människor här har hjälpt mig på många, många sätt. Alla era historier har gett mig så mycket att fundera på, så mycket att känna sorg över och relatera till mig själv. Att läsa och begrunda sörja och glädjas med era historier har gett mig så otroligt mycket. Vad är viktigare än mina relationer med nära och kära, det finns ingen alkohol som kan ersätta dem.
Ja något annat har infunnit sig i mig som jag inte känt förut. Jag har ett lugn som infunnit sig, vet
inte riktigt om jag kan sätta ord på det men jag försöker, men det viktiga är att jag känner den.
Känner ingen eufori över nykterheten inte heller några vita knogar. Är bara stilla i mig och har
ett välbehag. Nu vet jag att jag kommer att klara det.
Kram

Har sovit riktigt bra inatt. Kan inte minnas att jag sovit så bra på evigheter. Idag blir det en till nykter dag. Tankarna är klarare än för några dagar sedan och jag känner mig mer målmedveten och motiverad än någonsin att hitta ett nytt vettigt och nyktert liv.

Hejsan!

Jag vill bara skriva och hälsa dig välkommen hit till forumet. Ett starkt steg av dig att räcka ut handen och söka stöd. Här finns det många andra som påverkas av någon annan persons alkoholkonsumtion. Så du är inte ensam!

Det finns strategier och hjälp gällande hur man kan kommunicera och förhålla sig, googla gärna runt på nätet - det finns massor av kunskap.

Några första tips som du kan testa om du vill (och strunta i det om det inte passar dig) är att undvika att klandra och klaga, utan snarare uttrycka hur du skulle önska att det var.
Exempel: "Måste du dricka ikväll igen?" (lite anklagande) eller "Jag skulle bli så glad om vi kan vara nyktra ikväll. Är det ok?"(positiv önskan) Det är en helt annan ton, lättare att ta till sig om man är mottagaren av budskapet.

Hoppas du vill läsa och skriva här!

Varma hälsningar
Carina
Alkoholhjälpen & Anhörigstödet

Min mor har varit på besök i helgen. Jag tyckte hon verkade mer deprimerad än vanligt och det verkar inte som att någon medicin hjälper. Det var bra och fint att ses men också otroligt dränerande. Skulle behövt vara ledig idag och vilat. Dessutom tyckte jag vid ett tillfälle att hon luktade alkohol vilket gjorde mig helt stel. Orkade inte säga något, det kändes bara för osannolikt! Idag är jag trött och lite låg. Men är på dag 29 och det känns annorlunda den här gången. Visst känner jag mig frestad ibland men är också mer inne på alla schyssta alkoholfria alternativ som finns.
Jag har en ångest som inte släpper, blivit som en tvångstanke. I juni var jag ju ute med en kompis och blev så full. Jag hade minneslucka på krogen, ungefär 1 timme och 40 min totalt. Jag kan inte släppa tanken på att jag inte alls vet vad jag gjorde då. Jag bara grubblar men det är ju helt svart. Den ångesten lägger sordin på allt.

att titta på statistik över vilka skador alkoholen åstadkommer i samhället. Nu är det här gamla siffror, från 80-talet, men jag misstänker att det inte har blivit till det bättre sedan dess.

Ca 20% av alia sjukskrivningar uppskattas vara alkoholrelaterade (Socialstyrelsen, SoS redovisar: 1987:5).
- 35-40% av utskrivningar från sluten psykiatrisk vård ar alkoholbetingade (socialstyrelsens psykiatriska enhet).

- Ca 20% av vårdfallen inom medicinsk akutsjukvård
är alkoholbetingade (Sveriges offentliga utredningar, SOU 1981:1).

- Ca 10% av besoken i oppen somatisk vård ar alkoholrelaterade (SoS redovisar 1987:5).

- Ca 100 fosterskador årligen sker beroende på alkohol (SOU 1987:11).

- Ca 25% av förtidspensioneringsfallen ar alkohol- relaterade (SoS redovisar 1987:5).

- Ca 1/3 av de trafikskadade har samband med alkohol (SoS redovisar 1987:5).

- Ca halften av sjalvmorden har samband med alko- holmissbruk (SoS redovisar 1987:5).

- I 4 av 5 våldsbrott har garningsmannen varit alko- holpåverkad (Brottsfårebyggande rådet - BRÅ 1984: l).

- 5 000-7 000 dodsfall per år med alkoholmissbruk (Romelsjo - 300000-'-500000· personer

uppskattas ha samband & Ågren 1985).

beraknas ha en halso- skadlig alkoholkonsumtion, vilket motsvarar 6% av be-folkningen (Ojesjo 1983 - SOU 1987:22).

- 35% av alkoholmissbrukare uppnår 50 års ålder
mot 92% i normalbefolkningen (Ågren 1982).

Om inte dessa skadeverkningar av alkoholen innebar ett folkhalsoproblem - vad ar då ett sådant problem?

//Claes Örtendahl

Nordic Studies on Alcohol and Drugs

Hej Bobsson och välkommen tillbaka till forumet! Du fick en impuls att logga in här igen, vad betyder den impulsen tror du?

Läs och skriv mera om du vill. Som du vet finns det många kloka människor här som gör förändringsresor och inte är sena med stöd och pepp!

Varma hälsningar
Carina
Alkoholhjälpen & Anhörigforumet

Tack för filmtipset!

du beskriver så bra det där med en annan inre känsla. Jag känner också precis så. Det finns ingen tveksamhet längre. Det är självklart att vi klarar det här.
Tack för att du delar med dej av din resa roligt att få vara med på den.

Sov uselt i natt. Drömde konstigt och vaknade flera gånger då jag inte visste om jag drömde eller var vaken.
Minstingen har också sovit skumt.
Märkligt hur lätt det är att lura mig själv att ALLT kommer att bli perfekt utan alkohol. Det är ju inte helt sant. En kan fortfarande sova dåligt, äta onyttigt och ha humörsvängar. Tror det är därför jag trillat tillbaka i gamla (dryckes)spår. När jag märker att jag inte som genom magi blir automatiskt smalare snyggare och bättre utan att varje dag har sina egna gupp o fallgropar, faller jag in i tänket att "äh en öl/ett glas vin" spelar ju ingen roll, jag har ju ändå sovit så dåligt sista tiden, jag har ju inte blivit mycket snabbare" osv.
Skillnaden är att helt plötsligt är jag medveten om att livet inte är perfekt utan alkohol. Men det är bra tusan mycket bättre utan bakfylla och kemiskt framkallad ångest..

Idag börjar semestern och jag har köpt alkoholfri öl och radler för att ha "något gott att smutta på". Ser fram emot att vara med mina barn och faktiskt vara närvarande.

Glad måndag!

Har läst din tråd och vilket jobb du gör och vad modig du är.
Kram

Jag känner med dej och förstår precis hur det är. Jag minns mycket väl känslan. Så svårt är det att ta sej ur. Du skriver att när du inte dricker så ser du din pappa som han är. Det är väl själva haken med det hela, att när man inte dricker ser man också sej själv precis som man är och det orkar man inte. Då är det lättare att gå in i dimman igen. Fast ångesten blir starkare hela tiden.man vet ju att det är fel, att det går utför. Det verkar bli svårare att ta sej upp igen då man tagit återfall. Jag har inga förslag, önskar att du ska nå din botten utan att slå i alltför hårt. Det går att sluta men man måste inse att man aldrig kan dricka alkohol igen. Ge upp alla tankar på att kunna dricka. Det är en glansbild du ser för dej av de lyckliga grillkvällarna alla andra har.

Jag befinner mej i en liknande kapning beträffande sockret. Det är samma känsla av maktlöshet men konskevenserna är betydligt lindrigare. Jag vet att socker inte är bra, jag går upp i vikt och är missnöjd med mej själv. Ändå faller jag gång på gång. Samma uppkörda motorväg i hjärnan. Jag fortsätter kämpa mot det men det är oerhört starka krafter.

Ge inte upp!

Välkommen hit till forumet Hälsosam! Fantastisk insats du gör, du verkar vara på god väg att lägga en grund för nya vanor.

Keep up the good work!

/Carina
Alkoholhjälpen & Anhörigforumet

Du har så rätt Manda! Det är förrädiskt att tro att det går att bli normaldrickare ( vad det nu är ? ). Det kan fungera i långa perioder men till slut så blir det för mycket och då är jag tillbaka på ruta 1 igen. Tack så hemskt mycket för ditt inlägg Manda! Dina råd ska jag tänka på och försöka sänka konsumtionen ytterligare!

Fre: Ingen cykling pga regn. Utgång med min sambo, som varje fredag. Drack ett halvt glas vin innan (oplanerat), 3 st 4 dl stora starka till biljarden (2,5 timme) och 1 glas vin till maten (åt dugligt hälsosam varmrätt). Så totalt en flaska. Mycket bättre än vanligt då jag brukar dricka en halv flaska till maten och fortsätta då jag kommer hem. Hälften av fredagarna slutar det med att min sambo går och lägger sig själv medan jag sitter uppe och dricker någon timme till. Nu var jag dugligt nykter då jag gick och lade mig.

Lör: Jobbade med hemmet ca 4 timmar. Lagade sedan mat, grillning, 1 flaska vin till. Lade till ett glas ur boxen (oplanerat). Normalt brukar det bli kanske 3 glas extra, så bättre än vanligt. Började också dricka senare än vanligt 5 på eftermiddagen istället för 3.

Sön: Joggning 8,5-9 km i skogen, kändes jättebra om man ser till att jag kunde jogga utan att kämpa stenhårt för varje steg. Stretching efter för att få ordning på min stela kropp. Inget vin, skulle få 2 glas som belöning, men de har jag ju redan hällt i mig tidigare i veckan. Var sugen på att missa veckans mål med vinet, men tänkte att om jag låter bli kommer det gå bra med söndagens längre joggingpass nästa vecka med.

Så jag klarade alla mål för veckan. Drack 3 flaskor vin, på 3 dagar. Så max vad jag får dricka. 4 dagar utan, måste ha varit månader sedan det hände sist. Förra veckan drack jag 6 dagar.
Cykel tor jobbet 4 dagar av 5.
3 träningspass, 50 min promenad, 3,5-4 km jogging, 8,5-9 km jogging
Ca 7 timmars hemarbete utöver det jag brukar göra, så 7 timmar mindre sittande i soffan (drickandes vin).

Känner mig piggare och vill ta hand om mitt förfallna utseende också. Kanske beror på att jag sover bättre.

Välkommen hit till forumet! Du uttrycker en stark vilja till förändring. Det låter som att du fått nog och är beredd att ta tag i problemet. Grattis!
Du har redan fått många goda tips. Jag vill bara lägga till att vill du prata med någon anonymt så kan du ringa Alkohollinjen på 020-84 44 48. Det kan kännas skönt att få stöd i sådant här läge.

Gällande dina anhöriga så skriver du att de "borde" reagera på ett annat sätt. Jag håller med tidigare skribenter att ofta är det svårt för anhöriga att veta vad de ska göra och säga. Det kan också vara så att konsekvenserna av alkoholkonsumtionen drabbar dem negativt och då är det lätt att reagera med ilska. Ett tips till dig är att om du vill att de ska samtala med dig annorlunda så behöver du uttrycka vad det är du önskar och behöver som ett stöd i din förändring. Då har de en chans att agera annorlunda, om de vill.

Jag håller tummarna för dig!
Carina
Alkoholhjälpen & Anhörigstödet

För er stöttning.
Jag har en väninna som jag kan prata med som gått igenom ungefär samma som jag. Jag har även pratat lite med en av döttrarna. Jag har också tagit kontakt med sjukvården för ett tag sedan så jag har personer runt mig som förstår lyssnar och stöttar.
Känns som att det är som mer på riktigt nu när även mannen vet.
Nu förstår jag mer vad det betyder att nykterheten är ens egen, tack för stt du förklarade mulletant. Det viktiga nu är att jag börjar min inre resa. För att det ska bli min nykterhet. Jag vet nu äntligen att jag kommer att bli nykter jag har en annan inre känsla i dag än jag haft tidigare. Tack även till dig MM hade inte du dragit igång mig så hade jag inte varit där jag är nu.
Livet har fått en annan mening på nått sätt.
Jag kommer att klara detta jag är övertygad om det. Nu har jag viljan som inte fanns förut.
Tack ni fina!

Vilket vackert namn "Livefree"! Du formulerar ett mål med ditt namn. :-D
Och välkommen hit till forumet! Du har redan fått många bra svar, så egentligen vill jag bara lägga till att är du orolig för delirium eller andra konsekvenser av alkoholkonsumtionen och oxascand så ring sjukvårdsrådgivningen 1177, så får du prata med någon som är medicinskt kunnig.

Önskar dig en fin dag och ytterligare ett steg närmare "Livefree"!

/Carina
Alkoholhjälpen & Anhörigstödet

Jag har läst hans bok. Ärligt skriven, inte förskönad. Bra. Filmen Flight tyckte jag också om

Hur gick der i helgen?
Hittade ni en bra plan för dopet?
Här tänkt på dig och familjen och hoppats att allt gått smidigt!
Önskar dig och familjen en fin vecka!

Jag tycker som flera andra här i tråden att det är intressant att följa din resa gällande att testa Baklofen som ett hjälpmedel till att förändra livet. Det är ju relativt obeprövat i Sverige och det är modigt av er som vågar gå i täten och testa. Precis som några måste ha varit de första modiga själarna att testa antabus också en gång i tiden.

Baklofen nämns också i Socialstyrelsens Nationella riktlinjer. Rekommendationen är ganska svag i nuläget. Det beror på, precis som du skriver tidigare, att det vetenskapliga underlaget i Sverige är begränsat. Riktlinjerna ger graderingen 7 (på en skala där 1 rekommenderas starkt och 10 innebär att det inte bör göras.) Så här står det bland annat:
"Avgörande för rekommendationen är att baklofen trots att det inte har indikationen alkoholberoende ändå visat god effekt på intagen mängd alkohol och på nyktra perioder. Det vetenskapliga underlaget är dock begränsat."

Så håll oss uppdaterade, du går i täten för utvecklingen, oavsett om det ger strålande eller mindre bra effekter. Alla måste hitta sin egen väg, och inte sällan behöver man testa flera olika vägar för att komma dit man vill.

Varma hälsningar
Carina
Alkoholhjälpen & Anhörigstödet