skrev Surkärring i Jag vet hur jag ska göra!

Du har helt rätt, Pingu
Det är livsfarligt.
Jag har tänkt att jag kan dricka måttligt i en evighet. Det funkar inte.
Jag kan inte dricka.
Jag kan inte hantera det och jag kan inte sluta.
Jag måste låta bli.


skrev Surkärring i Jag vet hur jag ska göra!

.. ja och jag tanker framförallt på barnen.. Om något hander dem, om de blir akut sjuka. Jag måste ju vara nykter för att kunna ta hand om dem. Tackar (sätt in valfri högre makt här) för att jag kommit till insikt


skrev KalleBoll25 i Nu får det vara nog

Det var längesen jag var inne och skrev här. Tyvärr så kom flyttar, jobb-byten och separationer ivägen för mig. Jag lät mig dras ner i skiten. Hade ingen ork. Men jag kommer igen! Jag hoppas att ni andra håller fanan högt. Återkommer när jag satt ett datum.


skrev Tess45 i När är det nog?

Tja, jag ser mitt liv genom ett kontant sug.
Jag avskyr den känslan.
Hur har jag "kul" utan A?
Jag är helt enkelt besatt.
Delad i två personer.
Det är ett konstant jävla förhandlade.
Av någon anledning är höjden av nöje att supa med datorn.
Grattis... (High five) ??


skrev Morgondag i När är det nog?

Ja, när är det nog? Vad behövs för att hitta rätt motivation för att sluta skicka i sig detta nervgift? Bra att du är här och börjar skriva och läsa, här finns mkt expertis som inte dömer. Du är inte själv med detta problem, vi är många!


skrev skogsfrun i Att inse fakta

Det behöver nog alla träna på. Jag tänkte: I och med att han gjort en GBP kanske han själv borde forska lite på vad som händer när man dricker alkohol när man gjort den operationen? Allt fler vittnar om att alkoholberoende utvecklas väldigt snabbt efter det. Det kanske kan vara en motivation för honom att avstå helt för även om han inte kan erkänna att han har problem nu så kanske han blir motiverad att göra allt han kan för att inte "få" problem. En möjlig ansiktsräddare?

Det här landet är infekterat av alkohol, i synnerhet i semestertider: uteserveringar, campingplatser mm. Så jag tror att alla sätt att hitta på annat att göra är bra. Sen finns det ju nyktra sällskap man kan söka sig till också om man vill socialisera utan alkohol. Föreningslivet är i många fall alkoholfritt det med. Träning och annan fysisk ansträngning som fjällvandring, paddling mm är också rätt så oförenligt med alkohol. Ha det fint!


skrev Pingu i Jag vet hur jag ska göra!

Vad än du gör så få aldrig för dig att du skall kunna lära dig dricka måttligt


skrev Morgondag i Jag vet hur jag ska göra!

.... och addera gärna till hur det känns i magen, kroppen och knoppen när du är bakis eller vaknar på natten. Hur det känns att titta sig i spegeln o s v. Man brukar säga att vi behöver 'spela hela filmen', som ju för oss som är här bara blir mer och mer tragisk och kostsam på många sätt och vis. Visst kan filmen vara/kännas bra i början efter 2-3 öl/vin, men sen kommer eländet....


skrev Surkärring i Jag vet hur jag ska göra!

Tack för bra tips! Jag ska definitivt sätta upp en lista på alla konsekvenser - den blir lång är jag rädd..


skrev Morgondag i Jag vet hur jag ska göra!

Välkommen hit Irla! Ett viktigt steg mot ett fritt och oberoende liv, ett äventyr och en spännande resa! Ngt som hjälper mig mkt är att ha koll på det basala som hunger/törst/sömn. Därav förkortningen HALT, hungrig, arg, ledsen/lonely, trött, som är ett medvetenhetsskapande verktyg i detta. Ett annat verktyg är att skriva upp alla negativa konsekvenser alkohol ger dig och komma ihåg dessa när suget kommer, för det kommer det att göra. Det handlar också om att stänga dörear i livet, kan handla om att inte umgås med vissa 'drickar-vänner', välja bort vissa situationer. Men också att vara medveten om att det finns så mkt vinster (skriv gärna upp dessa också) med att välja bort nervgiftet. Lycka till, en dag/stund i taget, och på återhörande!


skrev SkåneTösen i Fan.....insikten smärtar!!

Hur går det för dig Radar?
Vi tänker på dig.


skrev höstlöven i Tredje gången

Känslan från mötet sitter kvar. Tänker speciellt på två av personerna där och får motivation. En hade varit nykter 14 år och en i 1 1/2. Sug idag också men mindre. Skulle gärna gå på ett möte men svårt med barnvakt.

Tänkte på ett bottenmärke igår som var långt innan jag hade insikt eller hade fastnat i beroende.

Var i en djup depression utan att förstå allvaret. Bara grät och sov och bet ihop ... och drack vin för att döva allt. Var i en separation och föll fritt. Men trodde det var så jag skulle må och så livet var. Har tyvärr inte fått med mig kunskap om att livet kan vara härligt hemifrån utan kaos och depression var det normala.

Bottenmärket var när jag låg hemma i sängen. Däckad på antidepressiva, sömnpiller och vin. Telefonen ringde och ringde och det var min vän som undrade var jag var. Jag hade missat min bästa väns bröllop... i panik raglade jag upp och i förvirring körde jag dit. Tack gode gud att ingen kom till skada. Allt i en dimma. Herregud. Vilken skam och vilken misär. Detta var 10 år sen. Har inte nått samma botten som då men tyvärr tror jag att det var denna 3 år långa depression som lade grunden till mitt alkoholberoende.

Önskar ingen att må som jag då.


skrev Bedrövadsambo i Att inse fakta

Jag tror att du har förstått det mesta rätt ? Vår relation är inte längre än 1,5 år gammal, och man väljer ju ofta att inte berätta de sämsta bitarna. Jag tror att sambon har haft återkommande alkoholproblem, som nu eskalerade igen när han ville sällskapsdricka med mig. Jag visste ju inget om hans bakgrund. Nu vet jag, och vi kan vara öppna med det. Medvetet söka oss till andra aktiviteter och sällskap. Han förstod nog verkligen på min reaktion på "festivalölen" att jag inte är okej med att han dricker ens ibland. Aldrig mer. Han tål det inte. Och jag mår också bra av att låta bli. För mig är det en ovana som måste brytas. Fredag-lördag vill jag gärna koppla av med lite vin. Nu får jag hitta andra sätt att koppla av, och bjuda med mig sambon. Jag behöver också återinföra sundare träningsvanor tex. Jag har varit väldigt inaktiv för länge nu.


skrev Slut.nu i Självföraktet vet inga gränser

Hej irla.
Vi kanske kan följas åt och ge varandra stöd?
Jag håller tummarna för både dig och mig


skrev Slut.nu i Självföraktet vet inga gränser

Hej Anders, och tack för svar.
Ja jag ska fortsätta läsa och skriva här, har varit inne och läst här i flera omgångar då detta beslutet legat i bakhuvudet ganska länge. den lyckan jag ser att många skriver om efter det gått en tid nykter, den lyckan vill jag också känna.
Jag ska tänka på det du säger om ångestkoftan. Det är bara att det är så jäkla svårt då ångesten är så pass påtaglig.
Sen vet jag frå alla andra "gånger" jag slutat med alkohol att jag nog inte kan dricka normalt något mer. eller inte ens borde försöka.åtminstonde inte så länge mina barn är små. kanske inte ens efter det heller.

Ja förstår din tanke med att hälla ut de 4 ölen som finns kvar. och egentligen kanske ja borde göra det. Men det finns bara dom 4 och inget annat och nu har jag bestämt mig. jag ska ta dom 4 ikväll å därefter börjar en ny tid.
tusen tack för svar och pepp


skrev skogsfrun i Att inse fakta

Hej, jag tycker att det låter bra att du själv ska dra ner drickandet och fokusera på att gör andra saker med din sambo. Ja menar, vem har bestämt att fredagsmys måste innebära alkohol eller ens att man ska sitta och äta och dricka framför tv'n? Fredagsmys kan vara att åka och tälta och fiska, går en danskurs eller vad som helst. Det är bara fantasin som sätter gränser.

Jag tror helt klart din sambo har en känslighet/beroende för alkohol och som har förvärrats iom GBP'n (läser det överallt tycker jag), även om han förnekar det. Man kommer inte utraglandes ur en bil om om man inte har problem. Jättebra om han klarar att hålla sig till festivalöl (varför tog han inte alkoholfri öl?) men så länge han inte bestämt sig för att sluta helt och 100% så kan det vara de vita knogarnas tid för honom, och säkert rätt så jobbigt att sitta bredvid när någon dricker. Men det är klart. Sånt är ju svårt att erkänna för då erkänner man ju samtidigt att man har ett sug=beroende och i hans fall även riskerar relationen. Hursomhelst så brukar det leda till återfall.

Detta behöver inte betyda att det blir som med din pappa. Det här är en ny person med nya förutsättningar. Om ni vill ha varandra så kanske ni kan skapa ett nytt liv tillsammans och reducera alla risker för återfall så gott det går? Du kommer alltid att få leva med osäkerheten tills han slutat helt. Även då finns det risk för återfall även om de är mindre förekommande än annars.

Du får ursäkta om jag fattat något fel för jag läste din tråd väldigt sent i natt. Jag vill inte vara den som hoppar till slutsatser så ta det jag skriver med lite ro. Det var bara en känsla jag fick: att den här mannen nog har ett starkt sug för alkohol som han försöker bemästra för att få vara i relation med dig. Han har nog inte erkänt för sig själv att han har problem och skulle nog behöva komma hit själv för att förstå vilka olika nyanser av alkoholberoende som finns. Jag levde själv länge i förnekelse eftersom jag inte såg mig själv som den bild jag har av en alkoholberoende person: en skränig parkbänksalkoholist. Men när det gick upp för mig hur mycket tankar och energi jag la på att försöka låta bli att dricka så förstod jag att jag måste ha utvecklat någon slags beroende. Därför har jag slutat nu, för jag vill ha den energin till annat. Fortsätt skriv!


skrev Surkärring i Jag vet hur jag ska göra!

Tack för ditt svar och dina kloka funderingar. Du har rätt i mycket av det du sager..
visst är det bra att hitta något annat att göra än att dricka.. :-) jag håller mig rätt så sysselsatt med flera olika aktiviteter, men jag trillar dit på kvällen vid halv 10-tiden när barnen sover.. ett glas framför tvn blir lätt fler..
Jag har kontaktat en behandlingsklinik på orten där jag bor. vill inte kontakta vårdcentralen då vi är där så ofta med barnen och jag skäms..


skrev MCR i Nu är jag fan arg!

Skuld

Denna tunga ångestfyllda känsla som nu
Sköljer över mig
Tränger sig in i mig
Tränger sig ut ur mig

Allt jag borde ha gjort

Om jag hade haft kraft och mod
att förändra det jag kunde

Men jag hade inte det – då

Inte då

Det gjorde för ont

För jag skyddade mig själv
en livslögn

Och jag gjorde dig så illa

Lilla du.
Du som inte kunde välja
Du som förlitade dig på att vi. Att jag.
Gjorde det som var gott för dig.

Men det gjorde jag inte – då.

Inte då.


skrev Surkärring i Jag vet hur jag ska göra!

Vad skönt med en sambo som inte dricker!
Jag hade önskat att min man kunde hålla sig från det - jag blir så sugen på att "ta ett glas" när han gör det.
Och så blir jag sur för att jag inte kan klara det.
Jag klarar aldrig att bara ta ett glas, det slutar med party och dans på bordet..
Funderar mycket på vad det är som gör att man tanker ALDRIG MER och sen ändå går den känslan over.
Men jag vet ju också hur glad jag är och hur bra jag mår varje morgon jag vaknar och inte har druckit kvällen innan.
Hur klar jag känner mig i huvudet inte omtöcknad av huvudvärk eller ångest.
Den känslan borde ju vara värt allt.
Och barnen.
Och jag. Jag är bannemej värd tillräckligt mycket för att hålla mig nykter. :-)


skrev Fjant77 i Jag vet hur jag ska göra!

Låter bra det :D

Jag försöker att tänka på annat :). Min sambo är, tur i oturen så att säga, nykterist. Han dricker som starkast cider från mataffären. Brukar tänka på främst hur jag blir när det går över gränsen, minns inget, har jag otur så spyr jag.. blir väldigt sällan bakis (tyvärr).. känner mig mest seg. Hatar den känslan. Är grymt skönt att vakna nykter. Speciellt skönt om man ska jobba dagen efter eller åka bort.
Det jag skulle önskat är att min sambo ställt ett ultimatum från början när han fick se mig ordentligt full första gången. Men han är för snäll.. Det är nu på senare tid som han har reagerat. Vilket är bra. :)


skrev Surkärring i Jag vet hur jag ska göra!

Hej!

Ja det skulle vara en bra idé, jag ska fundera på det! :-)
Hur gör du för att låta bli?
Kram!


skrev skogsfrun i Jag vet hur jag ska göra!

Jag ser det som att du har utvecklat ett beroende som gör att du inte kan hantera alkohol. Det går ut över dig själv: hur du mår psykisk och din hälsa (alkohol är ett gift) och barnen som mår dåligt när du är full. Det är bra att du är så medveten om hur du mår och vad som händer. Det känns som att du vill göra något åt det? Att lägga av helt är förvisso avsked till alkoholen. Å andra sidan, när du väl bestämt dig så kommer du sannolikt att vara mycket mindre "retad" av den än om du bara tar ett uppehåll. (+ att efter uppehållet kommer du vara på det igen med samma kraft). Så Cold Tukey låter bra tycker jag.

Det låter som att din omgivning: man, vänner et c dricker en hel del och har en väldigt liberal syn på alkohol. Kanske är många av dem beroende men i förnekelse?

Finns det inget annat du kan göra? Utveckla någon ny fritidsaktivitet? Göra något med barnen? Eller gå med i AA så att du får stöd i det vardagliga? Jag tror definitivt du behöver stöd men också en omläggning av ditt liv så du inte hela tiden behöver sitta bredvid och titta på när andra dricker. Det kan aldrig vara bra att ständigt befinna sig i en sådan riskzon. Om du utgår från dig själv och börjar drömma om vad du skulle vilja göra som inte har med alkohol att göra. Kanske något du ville göra när du var barn? Det finns grupper på Facebook t ex Economista - kvinnor som gillar aktier och sparande, där man kan lära sig spara pengar till de drömmar man har såsom hus, resor eller pension. Glöm inte bort hur dyrt det är med alkohol och vad mycket annat man kan göra med de pengar man sparar. En lista med för och nackdelar med att fortsätta beteendet kan vara en bra start. Att skriva här är också jättebra du kommer att få mycket stöd och komma till beslut.


skrev Fjant77 i Jag vet hur jag ska göra!

Du skriver att din man stöttar dig i ditt beslut, vilket är jättebra :D. Tänkte på att han kanske kan peppa/motivera dig genom att sluta med någon dålig vana som han har eller som du tycker att han har?? :)

Kram!


skrev Surkärring i Självföraktet vet inga gränser

Hej Slut.nu. Jag känner med dig och jag har också bestämt mig för att skippa alkoholen.
Vi klarar det!
Jag hejar på dig.